SVERIGE
Regeringen tar nu nästa steg för att bana väg för ny svensk kärnkraft genom att förenkla tillståndsprocesserna. Men samtidigt som byråkratin minskar växer oron för en annan kritisk faktor:
Vem ska egentligen bygga och driva de nya reaktorerna?
I veckan beslutade regeringen om förordningsändringar som ska göra prövningen av nya kärntekniska anläggningar betydligt mer effektiv och förutsägbar. Genom tydligare krav på vad en ansökan ska innehålla och möjligheter till en förberedande dialog med Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, hoppas man korta de tidigare så långdragna processerna.
– Förutsebara och effektiva tillståndsprocesser är avgörande för utveckling av kärnkraften och en effektiv klimatomställning, menar regeringen.
Rekordmånga experter behövs
Men trots att de juridiska hindren slipas ner tornar ett annat problem upp sig. Efter decennier av politisk osäkerhet och en bild av kärnkraften som en bransch under avveckling, gapar nu hålen i kompetensförsörjningen stora.
Michael Knochenhauer, generaldirektör på Strålsäkerhetsmyndigheten, varnar i en intervju med Tidningen Näringslivet för att Sverige inte är fullt rustat för en uppväxling.
– Vi har hög kompetens för det befintliga programmet, men vi är inte riktigt förberedda för att växla upp, säger han i en intervju med Tidningen Näringslivet.
Enligt myndighetens studier krävs det, utöver dagens 1 600 specialister, ytterligare 500 personer med specifik kärnteknisk kompetens till år 2030. Fram till 2035 behövs hela 800 nya experter inom områden som strålskydd, kärnkemi och säkerhet. Till detta kommer behovet av tusentals svetsare, montörer och projektledare för de gigantiska anläggningsprojekten.
Utbildningssystemet hinner inte med
Utmaningen ligger i att många av de som byggde upp svensk kärnkraft nu går i pension, samtidigt som återväxten varit svag. På frågan om dagens utbildningssystem kan leverera den arbetskraft som krävs är svaret från SSM-chefen ett tydligt nej. Det krävs fler platser på civilingenjörsutbildningar och yrkeshögskolor, men framför allt krävs det att studenterna vågar satsa på branschen.
– Vad skapas det för bild kring kärnkraften? Bilden kopplar starkt till vad politiken signalerar, säger Michael Knochenhauer och betonar att långsiktiga besked är det enda som kan locka unga att välja yrkesbanan.
Ljusning vid horisonten
Trots de tuffa siffrorna finns det hopp. Strålsäkerhetsmyndigheten själv har vuxit kraftigt de senaste åren och märker att intresset för att jobba med kärnkraft ökar så fort branschen framstår som en framtidssektor.
Med de nya ansökningarna som redan kommit in för platser som Ringhals och Valdemarsvik, skickas nu de signaler som både myndigheter och näringsliv efterlyst. Frågan är bara om utbildningssystemet hinner växla upp i samma takt som regeringen förenklar reglerna.
Fakta / Vägen mot ny kärnkraft
Nya regler: Tydligare krav på ansökningar, möjlighet till förhandsbesked i tekniska frågor och mer rättvisa avgifter baserade på reaktorernas effekt.
Kompetensbehovet: 800 nya kärntekniska specialister behövs fram till 2035.
Målet: Regeringens mål är två nya reaktorer till 2035 och motsvarande tio nya reaktorer till 2045.
LÄS MER: Artiklar om kärnkraft
