INSÄNDARE
Jag läste nyligen insändaren om allemansrätten och privata bryggor.
Där hävdas det att allemansrätten aldrig ger någon utomstående rätt att använda en privat brygga.
Det påståendet är alltför kategoriskt och stämmer inte med Naturvårdsverkets information.
Att en brygga är privatägd innebär nämligen inte automatiskt att allmänheten saknar rätt att använda den tillfälligt.
En stor del av den mark där allemansrätten gäller är privatägd.
Det avgörande är i stället var bryggan ligger.
Hemfridszonen avgör
Om en brygga eller ett båthus ingår i en tomt eller ligger inom en bostads hemfridszon gäller inte allemansrätten.
Där har de boende rätt att vara ostörda, och utomstående får inte vistas utan lov.
Om bryggan däremot ligger utanför tomtmark och inte syns från bostaden får den enligt Naturvårdsverket användas tillfälligt.
Man får då exempelvis bada, gå i land eller tillfälligt lägga till med en båt.
Det finns ingen bestämd avståndsgräns för hemfridszonen.
Bedömningen måste göras från fall till fall och påverkas bland annat av avståndet till bostaden samt hur terrängen, växtligheten, staketen och andra gränser ser ut.
Den som bara passerar kan normalt röra sig närmare en bostad än den som stannar för att bada, äta matsäck eller övernatta.
Ägaren har företräde
Rätten att tillfälligt använda en brygga innebär inte att besökaren får ta över den.
Den som använder någon annans brygga måste visa hänsyn och får inte hindra ägaren.
Om ägaren behöver bryggan måste besökaren flytta på sig. Platsen ska också lämnas i fint skick.
Den som vill förtöja sin båt eller stanna vid bryggan under en längre tid behöver fråga markägaren om lov.
Att bryggan är lagligt uppförd innebär inte automatiskt att ägaren har ensamrätt till den.
Även här är det bryggans placering i förhållande till tomten och hemfridszonen som är avgörande.
Skylten avgör inte
En skylt med texten ”Privat brygga” avgör inte ensam om allmänheten får använda bryggan.
Om bryggan ligger utanför tomtmark och hemfridszon försvinner inte allemansrätten automatiskt på grund av en skylt.
Förbudsskyltar som är avsedda att stänga ute allmänheten från mark där allemansrätten gäller kräver normalt tillstånd från kommunen.
Däremot får markägaren sätta upp en sådan skylt där allemansrätten faktiskt inte gäller, exempelvis inom tomten eller hemfridszonen.
Den som anser att en förbudsskylt är felaktigt uppsatt får inte ta ner den på egen hand, utan ska kontakta kommunen.
Möblerna är en annan sak
När det gäller solstolar, bord och annan privat utrustning har den tidigare insändarskribenten däremot rätt.
Allemansrätten ger inte någon rätt att använda andras lösa möbler och tillhörigheter. Att man får bada från en brygga utanför hemfridszonen innebär alltså inte att man automatiskt får slå sig ner i ägarens solstolar.
Särskilda regler kan också gälla inom exempelvis naturreservat samt fågel- och sälskyddsområden.
Allemansrätten ger oss ingen rätt att störa eller förstöra. Men privat ägande kan inte heller användas som ett generellt argument för att stänga allmänheten ute från platser där allemansrätten gäller.
Hänsynen måste fungera åt båda håll. Besökaren ska respektera ägarens hemfrid och egendom, samtidigt som markägaren behöver respektera allmänhetens rätt att vistas utanför tomten och hemfridszonen.
Det är så vi bäst värnar allemansrätten.
A
