DEBATTARTIKEL

Jimmie Åkessons uttalande om att Syrien nu har ”tagit sig ur askan i elden” och behovet av att ompröva uppehållstillstånd för dem som valt att flytta till Sverige, är ett exempel på en retorik som riskerar att undergräva de grundläggande principerna för asylrätt och Sveriges internationella åtaganden.

Hans förslag om att ompröva uppehållstillstånd för syriska medborgare utifrån maktskiften i hemlandet är inte bara en förenklad analys utan hotar också att splittra Sverige snarare än att stärka det.

I statsrättsliga termer vilar Sveriges asylpolitik på internationella konventioner som FN:s flyktingkonvention, som fastslår att skyddsbehov ska bedömas individuellt, och inte på förändringar i de politiska förhållandena i ursprungslandet.

När en maktstruktur förändras, betyder inte det per automatik att de som har flytt från detta land inte längre har skyddsbehov.

”Oroande”

Det är därför oroande att Åkesson i sina uttalanden föreslår att ett politiskt maktskifte i Syrien – ett land där konflikten och våldet fortfarande är påtagliga – skulle kunna vara ett giltigt skäl för att ompröva asylrätten.

Statsvetenskapen betonar vikten av rättssäkerhet och likabehandling inför lagen.

Asylsystemet är en del av Sveriges rättsstat, där varje individ har rätt att få sitt skyddsbehov prövat oberoende av politiska och ideologiska svängningar.

Om man börjar ompröva uppehållstillstånd enbart baserat på politiska förändringar, öppnar man för en godtycklig och subjektiv bedömning av asylsökandes rättigheter.

Detta underminerar inte bara individens rättssäkerhet utan riskerar även att urholka förtroendet för det svenska rättssystemet.

Rättssäkerheten bygger på att varje fall prövas på sina egna meriter, inte på externa politiska händelser.

Det är också problematiskt att använda ett maktskifte som argument för att öka gränskontrollerna och ompröva uppehållstillstånd, särskilt när Syrien fortfarande står inför en svår politisk och humanitär situation.

Syrien är fortfarande ett land präglat av krig och våld, där människor lever i konstant rädsla för förföljelse.

Att basera asylbedömningar på att politiska förändringar i ett land innebär att skyddsbehov inte längre finns kvar riskerar att tvinga människor att återvända till farliga förhållanden.

Det handlar inte om att neka Syriens medborgare skydd, utan snarare om att skapa en metod där bedömningarna görs på ett transparent och rättvist sätt, utan att det påverkas av politiska uttalanden.

”Måste förbli neutralt”

Asylsystemet måste förbli neutralt och objektivt, utan att användas som ett politiskt verktyg för att driva en viss agenda.

Här kommer statsvetenskapen in: staten måste skydda sina medborgare, men också dem som söker skydd på rättsliga och humanitära grunder.

Sveriges internationella åtaganden, såsom under FN:s flyktingkonvention och Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna, kräver att vi inte låter politiska omvälvningar förändra vår syn på asylrätten.

Asylrätten är en grundläggande mänsklig rättighet och ska inte bero på hur situationen i ursprungslandet förändras, utan på den individuella skyddsbehovet.

Att svepa undan detta i ett svepande uttalande om att ”grupper som gläds åt detta här i Sverige” borde åka hem är inte bara farligt utan också en förenklad syn på ett komplext problem.

Sveriges säkerhet och välfärd byggs på stabila institutioner och rättssystem.

När politiska krafter försöker använda asylrätten för att främja en politisk agenda riskerar de att undergräva allmänhetens tillit till rättsväsendet.

Vi måste värna om rättssäkerheten och skydda dem som är i behov av skydd, inte spela politiskt spel med deras liv och framtid. Retoriken från Jimmie Åkesson (SD) riskerar att splittra och polarisera samhället snarare än att föra oss samman.

”Kan leda till negativa konsekvenser”

Avslutningsvis är det viktigt att påpeka att det som ligger till grund för Sveriges asylsystem är de mänskliga rättigheterna och internationella konventioner.

Att sätta skyddsbehov i ett politiskt och ideologiskt perspektiv hotar inte bara dessa värderingar utan kan leda till negativa konsekvenser för både dem som söker skydd och för Sveriges internationella anseende.

Vi måste stå fast vid rättssäkerheten och värna asylrätten som en grundläggande mänsklig rättighet för att inte bara göra rätt, utan också för att säkerställa att Sverige fortsatt är en plats för trygghet och rättvisa.

Mikael Bertilsson, student inom statsvetenskap och samhällsdebattör

ON Debatt

Skribenten svarar för åsikter i denna insändare/debattartikel. Skribenter omfattas av källskydd och har rätt att vara anonym enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Skicka insändare till redaktionen@oskarshamns-nytt.se