MÖNSTERÅS

I november lämnar Stefan Löfven uppdragen som statsminister och partiledare för Socialdemokraterna.

Det sa han i sitt sommartal på söndagen.

– Jag blev lite tagen på sängen. När han har svarat på frågan tidigare, så har han signalerat att han ska leda partiet även under den kommande valrörelsen, säger Robert Rapakko (S), oppositionsråd i Mönsterås kommun.

Han konstaterar att Stefan Löfven har stått pall för mycket under åren som partiledare och statsminister.

– Han kör nog vidare, tänkte jag. Han har varit stabil – och han har varit bra, främst för Sverige. En samlande kraft som ändå lyckades hitta en regering i det galna parlamentariska läget.

Varför lämnar han nu, tror du?

– Om någon ska hinna komma in och sätta sin egen prägel på partiet, så är det viktigt att man får den här starten med en kongress. Vår kongress i november blir ett startskott.

”Det är tiotusenkronorsfrågan”

ROBERT RAPAKKO (S)

Hur vill du summera hans partiledar- och statsministertid som helhet?

– Jag tycker att han har varit en samlande statsminister och partiledare. När Stefan kom in var partiet i gungning.

Efter Håkan Juholt…

– Ja. Det var kanske svårt att hitta någon som kunde ena partiet efter detta – men det har Stefan lyckats med.

– Och partiet har landat på fötterna. Sedan har vi kanske mycket kvar när det gäller att framföra vår politik. Där måste vi bli bättre igen.

En del tycker att Socialdemokraterna har gått lite för långt åt höger. Hur ser du på det?

– Man har varit tvungen att kompromissa väldigt, väldigt mycket. Egentligen vill inget parti kompromissa med sin politik – man vill genomföra allt som man har lovat.

– I det här läget hade man dock inget val. Om man nu inte tycker att det är oviktigt att sitta vid makten.

Man kan ju gå i opposition. Men då har man inget inflytande…

– Nej, då lämnar man walk over på något sätt. Det är som att inte ställa upp i en fotbollsmatch, säger Robert Rapakko.

Vem tar över efter Stefan Löfven, tror du?

– Det är tiotusenkronorsfrågan. Det är jättespännande att tänka tanken.

Har du någon favorit?

– Nej, däremot känner jag för en gångs skull att det finns flera dugliga kandidater och spännande namn, som kanske skulle kunna ge oss en annan framtoning.

”Lena Hallengren är en vass debattör”

ROBERT RAPAKKO

– Lena Hallengren är en vass debattör, som Stefan kanske inte har varit. Annika Strandhäll har kommit fram fint med sitt rättvisepatos och sin bakgrund som ensamstående. Det finns många duktiga.

Och Magdalena Andersson…

– Ja, Mikael Damberg är också en god kandidat. Han är väldigt omtyckt inom näringslivet. Tomas Eneroth, från Växjö, har också ett brett stöd inom partiet.

Tidigare i dag intervjuade jag Jonas Erlandsson och Peter Wretlund. De kandiderar inte, sa de och skrattade. Du kandiderar inte heller?

– Nej, det gör jag inte. Jag tänkte att jag skulle ta tag i Mönsterås kommun i stället. Jag har fullt upp.

Ja, du ska ta över som kommunalråd efter valet nästa höst…

– Ja.

Det är ganska ont om tid, i förhållande till valet, för den som blir ny partiledare. Hur ser du på det?

– Det är ont om tid – men läget är ganska bra i och med att partiet sitter vid makten. Då hinner man bli presenterad. Man verkar på en bra arena.

Vänsterpartiet fick en rejäl skjuts framåt med Nooshi Dadgostar vid rodret. Det kan kanske bli något liknande för er…

– Ja, man önskar alltid att paritet får kraftiga uppgångar. Men jag tror framför allt att man behöver hitta framtidstro och framtidshopp igen. Stefans regeringstid har präglats av kriser och förhandlingar. Där har fokuset legat. Fokuset har inte legat på vad vi vill göra i framtiden. Politik är framtidsorienterat.

”Jag har alltid sett mig som en vänstersosse”

ROBERT RAPAKKO

Vad borde Socialdemokraterna lägga krutet på i valrörelsen?

– Det gröna folkhemmet. Vi gjorde vår folkhemsresa på 1950- och 60-talen. Det var vår starkaste period. Nu har vi en omställning som måste göras – med klimatet. ”Vad är det här? – vart ska jag ta vägen? – hur ska jag kunna göra mitt?”, tänker många. Men detta är ett gemensamt ansvar, ett samhällsansvar. Den resan måste vi göra tillsammans.

Var vill du placera in dig på vänster-höger-skalan inom Socialdemokraterna?

– Jag har alltid sett mig som en vänstersosse – men det är inte säkert att alla håller med om det. Det finns olika frågor – och när man är verksam på det lokala planet, så är man oftast ganska pragmatisk. Man måste hitta lösningar som fungerar för alla.

– Jag ser ofta lösningar där vi gemensamt gör saker och har nytta av det, säger Robert Rapakko.

Arkivfoto: Peter A Rosén (översta bilden)