SVERIGE
De nya kraven för att bli svensk medborgare planeras att införas från och med Sveriges nationaldag den 6 juni i år. En ny lagrådsremiss föreslår längre hemvisttid, krav på självförsörjning och godkända kunskaper i både svenska språket och samhällskunskap. Syftet är att uppvärdera medborgarskapets status.
Regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna vill att det svenska medborgarskapet ska ses som mer än bara ett juridiskt dokument eller en resehandling. Genom att höja trösklarna vill man öka incitamenten för individen att bli en aktiv del av samhället och därmed stärka den nationella gemenskapen.
– Det svenska medborgarskapet ska betyda mycket mer än idag. Det ska inte bara vara en resehandling, utan snarare ett kvitto på att man fullt ut blivit en del av vår samhällsgemenskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Kraven som förändrar vägen till medborgarskap
Förslaget innebär en omfattande omläggning av dagens regler. En av de mest markanta förändringarna är att huvudregeln för hur länge man måste ha bott i Sverige höjs från fem till åtta år. Dessutom införs ett konkret försörjningskrav på cirka 20 000 kronor i månaden för att visa på självförsörjning.
– Det är både rimligt och rättvist att den som vill bli svensk medborgare förväntas kunna svenska, försörja sig själv, ha grundläggande kunskaper om vårt land och leva hederligt, fortsätter Johan Forssell (M).
Språk och samhällskunskap i fokus
Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) betonar att kraven i sig är en del av en fungerande integrationspolitik.
– Integrationspolitiken ska bygga på både krav och möjligheter. Att kunna språket och förstå hur Sverige fungerar är avgörande för att fullt ut kunna delta i det svenska samhället. Att ställa krav är att bry sig, säger hon.
Även Ludvig Aspling (SD) och Ingemar Kihlström (KD) understryker behovet av att värna medborgarskapets betydelse.
– Under lång tid har kraven för att bli svensk medborgare varit alldeles för svaga. Vi ser nu till att skärpa dessa och säkerställa att den svenska gemenskapen i första hand är förbehållet skötsamma och ärliga individer, säger Ludvig Aspling (SD).
– Det är en tillhörighet till en gemenskap som växt fram under lång tid, med sina egna traditioner, språk och historia. Det ställer också krav på den som vill bli medborgare, säger Ingemar Kihlström (KD).
Här är de föreslagna ändringarna i korthet:
- Kraven på hemvist i Sverige ska skärpas, som huvudregel från fem år till åtta år.
- Det ska ställas högre krav på levnadssättet hos den som vill bli svensk medborgare.
- Det ska införas ett försörjningskrav som motsvarar självförsörjning, dvs ca 20 000 kr/månad.
- Det ska införas ett krav på tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället.
- Anmälningsförfarandet ska utmönstras så långt som möjligt, så att fler ska omfattas av de nya kraven.
Regeringen föreslår att förslagen avses i huvudsak ska träda i kraft på Sveriges nationaldag den 6 juni 2026.

Redaktör, annonsering, webb- & ekonomiansvarig. Kontakta mig gärna om du är intresserad av att annonsera på ON!