CHEFREDAKTÖRENS KRÖNIKA
En polare undrar hur många gånger jag har vunnit på spel.
– Oj! Minns inte exakt, omöjligt att komma ihåg alla, svarar jag.
– Några av dem har dock etsat sig fast – exempelvis när jag satt i en enrumslägenhet i Oskarshamn, som jag delade med en kompis under gymnasietiden, och bara hade tio kronor kvar i plånboken. Jag hade inte ens råd att åka hem till Vena över helgen.
”Gick till Domus”
– Jag gick till spelhörnan på Domus. Det fanns alltjämt lite mat kvar i kylen, så jag satsade mina sista pengar på Matchen, en tia alltså, på att Hammarbys hockeykrigare skulle slå AIK med 6–4. Sedan satt jag och lyssnade på Radiosporten. Det var en torsdagskväll – och Bajen skrällde och vann med 6–4! Om jag minns rätt, så vann jag omkring 650 kronor. Det var mycket pengar i början av 90-talet. Jag hade följaktligen råd att åka hem – och jag hade till och med pengar till en festkväll.
”Satte 10 kronor på Matchen, 8-2 till Frölunda hemma mot HV71”
Peter A Rosén, chefredaktör, reporter och krönikör på Oskarshamns-Nytt
– En annan gång, det var i mitten av 90-talet, satt jag i min lägenhet i Vena och i plånboken fanns det bara en ”Selma”, som morfar kallade dem (en 20-kronorssedel). Jag gick ner till Ellas kiosk och satte 10 kronor på Matchen, 8–2 till Frölunda hemma mot HV71 i hockeyns elitserie, och tio kronor på en femling, där jag bland annat hade en etta på Frölunda, förstås. Göteborgs stolthet vann med 8–2 och jag fick in femlingen, vilket gav en totalvinst på omkring 3 500 kronor. Glädjen var obeskrivlig och mina polare var förbannade. ”Vilket jävla fly””, sa de. ”Skicklighet”, svarade jag, som återigen hade råd att gå ut på lokal. Tror att det var något på Metropol i Hultsfred den helgen.
”Oddset på en IKO-seger är bra”
”Inte jättelätt”
– Minns även att jag fick in ett handbollsresultat en gång. Det är ju inte jättelätt, minst sagt. Det var i alla fall Sverige mot Kuwait. Tror att det blev 31–19, eller något liknande. Satsade en tia och vann cirka 1 000 kronor (det borde ha gett ännu mer, kan jag tycka). Och under högstadietiden på Albäcksskolan i Hultsfred konstaterade en klasskamrat och jag att Milan brukade vinna med 1–0 i fotbollens Serie A i Italien. Vi satte varsin tia på det resultatet ett antal gånger och det gav vanligtvis någon hundring var. Och då hade en ju råd att köpa saft ”å e fralle”, som en elev i en parallellklass brukade säga när han stod vid skolkioskens lucka. Som fattig student i Motala och Jönköping fortsatte jag att sätta tior på 1–0-vinster när Milan spelade hemma. Och det var ju gångbart, oftast vann jag – och hade därmed råd att köpa mat. En annan gång fick jag tolv rätt på Stryktipset, men det gav bara några hundralappar. Numera spelar jag bara en gång i veckan. ”Var rädd om penga”, som morfar brukade säga. Ja, det är jag. Spelar bara på en match i taget och den är noggrant utvald. Nu senast var jag bombsäker på att Örgryte IS, serieledaren i Superettan och lirarnas fotbollslag i Göteborg, skulle slå jumbon Umeå hemma på Gamla Ullevi. Och det gjorde de. 3-1 blev det. Jag satte 300 kronor och vann 396 kronor. En vinst på 96 kronor, således. Härnäst kommer jag förmodligen att sätta en hundring på att IK Oskarshamn klår Nybro Vikings IF på bortais i premiären i Hockeyallsvenskan på fredagskvällen. Oddset på en IKO-seger är bra – 2,50 gånger pengarna (Svenska Spel).

Chefredaktör & ansvarig utgivare. Utbildad journalist med mångårig erfarenhet från flera lokaltidningar som nyhetsreporter, sportreporter och fotograf.