Så mycket har matpriserna ökat inför jul – 5 tips för billigare julmat

Familj äter julmat
Bilden är en genrebild. Foto: Canva

ANNONS

SVERIGE

Inför julen 2025 visar en stor prisundersökning från Matpriskollen en tudelad bild av julbordets kostnader. Vi kan se kraftiga prisökningar på gottebordet – medan klassikerna bromsar in

Priset på den totala julkassen har ökat med blygsamma 3 procent jämfört med förra året men kostnaderna för njutningsvaror som choklad och kaffe har skenat. Däremot har priserna på många klassiska julmatsposter som skinka, sill och potatis i stort sett stått stilla eller till och med sjunkit.

– Totalt sett ökar vår julkasse med 3 procent mot i fjol. Det kan låta odramatiskt, men tittar vi under ytan ser vi stora skillnader. Det som sticker ut mest är ”njutningsvarorna”, säger Ulf Mazur, grundare av Matpriskollen.

Kaffe och choklad driver upp kostnaderna

Det är det söta och det varma som blir dyrast i år, drivet av globala råvarupriser. Kaffet har rusat med upp till 24 procent i pris, delvis på grund av osäkerhet kring skördar i Brasilien, medan chokladpriserna skenar. En ask chokladpraliner kan kosta över 20 procent mer än förra julen, då kakaopriset nått historiskt höga nivåer under året.

Även mejeriprodukter fortsätter att öka, där smör, grädde och edamerost visar tvåsiffriga prisökningar. Smöret, som är så viktigt för både bak och matlagning, är nästan 12 procent dyrare än förra året.

Julskinkan och potatisen räddar budgeten

För den som oroar sig för kostnaden för det traditionella julbordet finns dock ljusglimtar. Flera tunga poster i julmatsbudgeten har blivit billigare. Potatispriset har fallit med över 17 procent jämfört med i fjol. Även laxen, både den gravade och kallrökta, är billigare i år.

Tittar vi på julskinkan så ligger priset på den i genomsnitt något högre, cirka +3% mot förra året, men med variationer mellan olika märken. Sedan julen 2021 har matpriserna i genomsnitt ökat med cirka 30 procent.

Matpriskriget gynnar konsumenterna

Julen är dagligvaruhandelns absolut viktigaste period, då december omsätter cirka 32 miljarder kronor, vilket är betydligt mer än en genomsnittsmånad. Volymtoppen infaller veckan före jul då försäljningen ökar med cirka 30 procent jämfört med en vanlig vecka.

Eftersom volymerna är så stora är butikerna livrädda för att tappa kunder just nu, vilket leder till att priserna pressas på så kallade ”lockvaror”. De hoppas att om kunden kommer in för att köpa den billiga skinkan, köper de resten av julmaten där också.

– Det är stor press på kedjorna nu. Vi ser att de stora aktörerna sänker priser för att inte tappa marknadsandelar, vilket gynnar konsumenterna. Mitt råd är att hålla utkik vecka 50 och 51 då kampanjtrycket är som hårdast på typiska julvaror, säger Ulf Mazur.

5 tips för en billigare julmat

Matpriskollen ger följande råd för att hålla nere kostnaden vid julhandeln:

  1. Var ”multilojal”: Handla inte allt i en butik. Utnyttja kedjornas olika lockpriser genom att köpa kaffet där det är billigast och sillen där den är på extrapris.
  2. Passa på vecka 50–51: De vassaste kampanjpriserna på julmat kommer de två sista veckorna före jul.
  3. Väg multipriser noga: Var försiktig med multipriserbjudanden, då de lätt lockar till att köpa mer än vad du faktiskt behöver.
  4. Skippa svinnet: Planera julmaten noga. Att slänga mat är det dyraste du kan göra.
  5. Använd pris-app: Kolla prisjämförelse-appar innan du går till butiken. Snittrabatten på julens erbjudanden ligger ofta på 25 procent eller mer.
+1
2
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

ANNONS

Politisk annons från OskarshamnsPartiet inför val till kommunfullmäktige 2026-09-13. Transparensmeddelande.

ANNONS

ANNONS

Politisk annons från Kristdemokraterna i Kalmar län inför valet till regionfullmäktige  & riksdagsval 2026-09-13. Transparensmeddelande

ANNONS

Få vårt nyhetsbrev gratis varje lördag! Veckans mest lästa och engagerande artiklar, tips på evenemang mm.

ANNONS

Politisk annons från Centerpartiet Kalmar län inför valet till regionfullmäktige 2026-09-13. Transparensmeddelande

ANNONS

ANNONS