Så vill regeringen stärka sjukvårdens och civilsamhällets beredskap

Kvinna som gör HLR på en man som ligger på golvet
Kvinna gör hjärt-lungräddning, HLR, på en man. Foto: HLR Konsulten

ANNONS

SVERIGE

Sveriges hälso- och sjukvård ska göras mer uthållig i händelse av kris eller krig.

Regeringen vidtar nu flera konkreta åtgärder för att stärka beredskapen, med fokus på landets blodförsörjning, civilplikt och en nationell utbildningskampanj till allmänheten.

Det förändrade omvärldsläget ställer helt nya krav på den svenska sjukvården, som måste kunna fungera även under mycket svåra förhållanden. För att möta detta rullar staten nu ut tre huvudsakliga beredskapssatsningar. Bland annat ska en särskild utredare se över hur en ny blod- och plasmaorganisation med ett utökat statligt ansvar kan inrättas, samtidigt som regionerna tilldelas ekonomiska medel för att säkra och förbättra tillgången på blod.

Kunskaper ska höjas

Vidare har Socialstyrelsen fått i uppdrag att fortsätta förberedelserna för att kunna införa civilplikt inom både hälso- och sjukvården samt tandvården, i syfte att säkra personalstyrkan och stärka totalförsvarets förmåga vid höjd beredskap. Myndigheten ska även sjösätta en nationell kampanj med målet att höja allmänhetens och civilsamhällets kunskaper inom första hjälpen och akut omhändertagande så att fler kan hjälpa till vid en kris.

– Sjukvårdens förmåga att fungera i kris och krig är helt avgörande för ett starkt totalförsvar. Genom de här åtgärderna stärker vi vårdens uthållighet och därmed Sveriges samlade motståndskraft, säger minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M).

LÄS MER: Artiklar om krisberedskap

+1
2
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

ANNONS

ANNONS

Få vårt nyhetsbrev gratis varje lördag! Veckans mest lästa och engagerande artiklar, tips på evenemang mm.

ANNONS

ANNONS