OSTKUSTLEDEN
Nyligen var ett gäng friluftsentusiaster från Skåne och vandrade på Ostkustleden, norr om Oskarshamn. Vandraren Anders Hermansson delar med sig av händelsen i egna ord nedan och delar med sig av bilder från vandringen.
Regnet öste ned när jag och M, kom fram till det gamla Badhuset i Mörtfors. Här skulle vi övernatta och invänta resten av vandringsgänget från Skåne.
Plötsligt knackade det på dörren och utanför stod en gråhårig äldre dam.
– Välkomna till Mörtfors. Jag har bott här i hela mitt liv och har (hiskeliga) historier att berätta, sade hon.
Gillar långvandringar
Vi är ett gäng friluftsentusiaster som är knutna till Facebook-gruppen Vandring Skåne. Några gånger per år lämnar vi slätten och beger oss utomlands eller till… Småland.
Eftersom vi gillar långvandringar och tältboende föll valet på Ostkustleden, norr om Oskarshamn.
Vandringsleden är 16 mil och går i en cirkel kring Misterhult. Den passerar både djupa skogar, skärgården och kulturlandskap.
Unikt för leden är att varje etapp avslutas med en övernattningsstuga.
Pittoreska stugor
Stugorna är pittoreska torp i sin skönaste form och tidstypiskt möblerade.
– Vilken lyx att kunna torka kläder vid brasan när regnet faller utanför.
Jag uppskattar särskilt att Ostleden har fokus mot kulturhistoria och levnadsbetingelser.
Hårt liv och hårdast jobb hade stenarbetarna. Vi passerar högar med skrotsten alltså andrasortering som inte gick att sälja. Högarna är stora som berg.
Stora och små stenar
Vi rör oss försiktigt över glatta stenhällar mot ser gravrösen. Här har människor levat i flera tusen år.
Skogen i all är men det är havet som ger synintryck. Leden snirklar sig fram på de högsta klipporna och ger vidunderlig utsikt.
Leden är utmanande. Teknisk svår med mycket stenar men främst träd som fallit över stigen.
Vi tappar räkningen över alla träd som passerats med skrapsår.
Pizza i Figeholm lockade
En äldre dam tråcklar sig igenom en gran medan hennes hund kilar under.
– Vad kul att ni är ända från Skåne, men det behövs fler som trampar upp stigarna, säger hon.
Vi är ensamma på leden, åtminstone av de som övernattar. Vad är orsaken till att inte fler vågar sova ute i naturen? Kylan, rädsla för mörkret eller att man som vi inte luktar nypon efter en långhelg.
Efter några dagar med torrfoder längtade vi efter riktig mat och som en hägring uppenbarade sig pizzerian i Figeholm.
En viss uppståndelse uppstod när ett dussin vandrare med stora ryggsäckar klev in.
Mörka historier kring leden
Hällveberg, övernattningsstugan ligger ensligt långt från vägen. Marken är översållad av stenar och gör det svårt att sätta upp tälten.
Hur kan någon ha bott här, undrar vi.
Jag läser berättelsen om Mörkehålet.
– Den unga familjen som varit och handlat i Oskarshamn. I den mörka skogen blir deras häst skrämd och välter vagnen. Yngsta barnet faller ur och dör.
Det sägs att mamman därefter gick runt i skogen och ropade efter sitt barn vid midnattstimmen.
Men jag räds inte mammaspöket utan lägger mig på soffan i Hällveberg till eldstadens sken.
– Det ni ungdomar, är Bras-tv på riktigt!
Stensjö by
Långvandring är strapatser men lika mycket fikapaus. Finast var Tilias Kafé i Stensjöby. Interiören är tagen från tidigt 1900-tal och (brygg)kaffet serveras i tunna små koppar.
Stensjöby är en av få kvarvarande oskiftade byar i landet och var även inspelningsplats för Emil i Lönneberga. Låt inte Bullerby känslan förleda dig. Stensjöby var starkt segregerad där de obesuttna i stor grad flyttade till Oskarshamn, Stockholm eller ända till Amerika, i jakt på bättre levnadsförhållanden. Nästa år fyller Ostkustleden 50 år.
Stort tack till Döderhult Naturskyddsförening som underhåller leden och övernattningsstugorna.
LÄS MER: Anders Hermanssons blogg på Utsidan
