EKONOMI
Skatteverkets senaste kontroll av kryptohandel avslöjar en oroande trend: enorma belopp redovisas inte. Kontrollen har hittills lett till beslut om höjda skatter på hela 210 miljoner kronor, trots att väldigt få faktiskt deklarerar sin kryptohandel. Förra året var det bara 9 000 personer som rapporterade sin handel.
Det är långt ifrån alla som följer reglerna. Endast en bråkdel av de som handlar med kryptotillgångar – uppskattningsvis bara 5 procent av totalt mellan 320 000 och 740 000 svenskar – redovisar sina affärer. Året innan var siffran ännu lägre, med 6 000 deklarerade fall.
– Vi ser generellt i utredningarna att det finns många olika användningsområden för kryptotillgångar. Både legitima investeringar i krypto men också kriminella syften där det används som ett verktyg för penningtvätt eller bedrägerier, säger Anna Olofsson, specialist på kryptobeskattning, på Skatteverket.
Hårda straff och skärpta kontroller väntar
Skatteverkets granskning har omfattat 110 utredningar, och de ekonomiska konsekvenserna är betydande. Förutom de 210 miljoner kronorna i höjda skatter, inklusive skattetillägg, leder många fall till brottsanmälningar.
– Vi gör brottsanmälningar i stort sett i alla våra beslut. Vi kan se att även tidigare ostraffade personer döms till fängelse i 1 till 2,5 år, förklarar Anna Olofsson.
Nytt regelverk väntar
Framtiden ser ljusare ut för Skatteverket när det gäller att upptäcka oredovisad kryptohandel. Redan nästa år träder nya internationella bestämmelser, CARF och DAC8, i kraft i Sverige. Dessa regelverk syftar till att öka utbytet av information om kryptotillgångar.
– Skatteverkets kontrollmöjligheter kommer att öka väsentligt när kryptoaktörer ska rapportera uppgifter om deras användares kryptohandel plus att uppgifter ska utbytas internationellt, säger Anna Olofsson.
Skattefelet inom kryptohandel uppskattades till 1,5 miljarder kronor redan 2021, och det finns inget som tyder på att den siffran har minskat. Skatteverket fortsätter att använda ett riskbaserat urval för att identifiera vilka aktörer som ska granskas.
