Söndagsutflykt: Häng med till Påskallavik

Söndagsutflykt: Häng med till Påskallavik

2020-02-23 0 av Peter A Rosén

PÅSKALLAVIK

Oskarshamns-Nytt gjorde en söndagsutflykt till vackra Påskallavik. Kolla in bilderna härintill.

ON:s reporter satte sig i sin Saab 99:a, från 1982, och åkte från bostaden i Oskarshamn till fina Påskallavik. Nere vid hamnen var det riktigt härligt. Underbar utsikt i solskenet. På en informationstavla står det att namnet Påskallavik har hängt med ända sedan medeltiden.

Krogen i Emmekalv

Inledningsvis avsågs dock bara själva viken. I en jordebok som den dåvarande danske kungen, Valdemar II, skrev på 1300-talet beskrevs en segelled som sträckte sig från Utlängan, utanför Blekinge, till Tallinn i Estland. Leden gick från den dåvarande gränsen mellan Sverige och Danmark till en dansk besittning vid Finska vikens sydkust.

Ett flertal ortsnamn från den svenska kusten finns med i seglingsbeskrivningarna från den tiden.

Man är helt säker på att det fanns bebyggelse (och därmed människor) i Påskallavik från år 1688 och framåt. Vid den här tiden omnämndes ”krogen i Emmekalv”.

Köping under Kalmar

Forskare har konstaterat att krogar ofta är sammankopplade med mötesplatser. Och förmodligen hade bönder och fiskare i området börjat handla med varandra här.

Handel på landsbygden, det som kallades landsköp, var inte tillåtet. Befolkningen här uppe skulle åka till Kalmar. På grund av att det är ganska långt dit, tog svenska staten ett beslut om att Påskallavik, från och med 1689, skulle vara köping under Kalmar.

Han ägde hela P-vik

Därmed fick bönderna i köpingen, med omnejd, åka hit och handla med handelsmän som hade rest upp från Kalmar. Handelsmän kunde även anställa köpdrängar, som bodde i köpingarna. De var anställda av ett handelshus i Kalmar och de fick inte bedriva handel på egen hand.

Under 1730-talet bosatte sig släkten Callerström i Påskallavik. Med hjälp av giftermål, arv och köp blev Lars Callerström (1711-1766) ägare av hela köpingen.

Arvid Källström

I dag är nästan allt av Callerströms Påskallavik borta. Men magasinet står kvar på hamnplanen (det finns med på en av bilderna härintill). Gästgiveriet står också kvar. Vägsträckningen som löper genom Påskallavik är den ursprungliga (den gamla riksvägen längs med kusten).

Tittar vi på 1900-talet, så är givetvis bildhuggaren Arvid Källström Påskallaviks stora namn. Han har gjort mer än 3 000 (!) offentliga utsmyckningar runtom i vårt land. Men på sin fritid jobbade han på ett mer skojfriskt sätt.

Röda gubben

Utanför hamnen i Påskallavik står Röda gubben, som ett minne över en ilandfluten rysk galjonsbild.

Alldeles norr om Påskallavik hittar vi Vånevik, som var centrum för en stor stenhuggeriindustri under de inledande decennierna på 1900-talet. Det finns ett stenhuggarmuseum som berättar om den epoken.

Text & Foto: Peter A Rosén, peter@oskarshamns-nytt.se

Källströmsgården i Påskallavik.
Källströmsgården.
Källströmsgården.
Kyrkan i Påskallavik.
Hamnen i Påskallavik.
ON:s reporter tar en paus i Vånevik.
Callerströmska magasinet.
Hamnen i Påskallavik.
Callerströmska magasinet i Påskallavik.
Röda gubben i Påskallavik.
Hamnen i Påskallavik.
Vånevik.
Vånevik.
Det finns många vackra platser i Påskallavik.
Påskallaviks gästgifveri.