EKONOMI
Synen på vem som faktiskt bär ansvaret för pensionen har skiftat dramatiskt under de senaste åren. Allt fler svenskar väljer nu att ta saken i egna händer och bygga upp ett privat sparande.
Det visar den senaste utgåvan av SEB:s undersökning Sparkollen.
Idag uppger ungefär tre av tio svenskar att individen själv bär det största ansvaret för sin framtida pension. Det innebär en markant ökning med cirka 10 procentenheter på bara tre år. Även om skillnaderna mellan olika åldersgrupper är små, är det framför allt bland de äldre som denna attitydförändring har skett.
I takt med den ökade ansvarskänslan har det privata pensionssparandet blivit en folkrörelse. Ungefär två av tre svenskar har idag ett eget pensionssparande som löper utöver den allmänna pensionen och tjänstepensionen.
SPARTIPS: Kom igång med pensionssparande: Hitta sparkonton med hög ränta
Investeringssparkontot är spararnas favorit
När svenskar sparar till pensionen på egen hand finns det två spår som dominerar:
- Investeringssparkonto (ISK): Det absolut vanligaste sättet att lägga undan pengar.
- Bostaden som krockkudde: Att se sin egen bostad som en del av pensionssparandet är det näst vanligaste alternativet.
Bland den tredjedel av befolkningen som helt saknar ett privat pensionssparande är orsaken oftast krass – den absolut största andelen i denna grupp uppger att de helt enkelt inte har råd att lägga undan pengar.
– Allt fler svenskar ser sig själva som ansvariga för sin egen pension. Men individansvaret slutar inte vid det privata sparandet. Det börjar redan vid valet av arbetsgivare, fortsätter med hur man förvaltar sin tjänstepension och påverkas av varje beslut om föräldraledighet och deltid längs vägen”, säger Américo Fernández, privatekonom på SEB i en kommentar till rapporten.
Månadssparandet backar
Trots att viljan att ta ansvar är stor, sätter den ekonomiska vardagen just nu käppar i hjulet för sparbeloppen. Under det andra kvartalet 2026 minskade hushållens genomsnittliga månadssparande (exklusive amorteringar) med cirka 270 kronor och landade på 5 350 kronor. Det är den lägsta nivån som uppmätts på två år, och det innebär att svenskarnas månadssparande nu minskar för tredje kvartalet i rad.
Av det totala sparbeloppet fördelas pengarna i genomsnitt så här varje månad:
Bankkonto: 2 550 kr
Fonder: 1 200 kr
Pensionssparande: 700 kr
Aktier: 600 kr
Annat sätt: 300 kr
Undersökningen blottar djupa ekonomiska skillnader beroende på kön, inkomst och ålder. Tydligast är klyftan mellan män och kvinnor. Medan män i snitt lyckas lägga undan 6 400 kronor i månaden, stannar kvinnors genomsnittliga sparande på 4 250 kronor – en skillnad på över 2 000 kronor varje månad.
Hushållen växlar om till konsumtion
Att sparandet backar beror dock inte bara på ekonomisk press. Inför sommaren planerar hushållen medvetet att hålla hårdare i plånboken när det gäller just sparande. Andelen svenskar som planerar att spara mer under det kommande halvåret minskade från 24 till 21 procent, och det är framför allt männen som skruvar ner sina sparplaner. Den stora massan, 61 procent, väljer istället att hålla sitt sparande oförändrat.
Enligt SEB:s privatekonom är det dämpade sparandet paradoxalt nog ett tecken på en ljusning i ekonomin.
– När köpkraften är rekordstark och sparplanerna samtidigt dämpas brukar konsumtionen följa efter. Det mönstret ser vi nu, och det ger goda förutsättningar för att återhämtningen tar ett tydligare steg framåt under det andra halvåret, säger Américo Fernández.
FAKTA: Om Sparkollen
Sparkollen är ett balansmått som mäter skillnaden mellan andelen hushåll som planerar att öka sitt sparande och de som planerar att minska det under de kommande sex månaderna. Undersökningen görs kvartalsvis av analysföretaget Demoskop på uppdrag av SEB och bygger på 2 038 webbintervjuer med den svenska allmänheten (18+ år) under perioden 25 maj till 10 juni 2026.
LÄS MER: Artiklar om privatekonomi
