SVERIGE
Trots löften om statligt stöd och prognoser om en mer stabil vinter på elmarknaden sitter rädslan i bland svenska hushåll. En ny undersökning från SBAB visar att en förkrossande majoritet av landets bostadsägare fortfarande känner stor ekonomisk oro inför de kalla månaderna.
Enligt SBAB:s senaste rapport, Boägartempen, uppger drygt 7 av 10 bostadsägare att de oroar sig för höga elkostnader i vinter. Detta sker samtidigt som regeringen har presenterat ett nytt högkostnadsskydd, som ska aktiveras om det genomsnittliga elpriset i ett område överstiger 1,50 kr/kWh under en månad.
Minnen från kristiderna präglar oron
Att oron är så utbredd, trots att 62 procent av de tillfrågade välkomnar skyddet, förklaras av de tuffa vintrar vi nyligen lagt bakom oss.
– Vintrarna 2022 och 2023 med skenande elpriser präglar sannolikt fortfarande många bostadsägare. Kanske minns man med fasa de höga elräkningarna och de kalla golv som följde av att inomhustemperaturen sänktes, säger Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom på SBAB.
Hon påpekar också att taket i det statliga skyddet är relativt högt satt, vilket innebär att elräkningarna fortfarande kan bli kännbara innan stödet ens kickar in. Just nu pekar dock det mesta på att vinterns priser blir ”normala”, vilket ironiskt nog skulle innebära att högkostnadsskyddet inte alls behöver aktiveras.
Mer än bara el tynger hushållen
Det är dock inte bara elpriset som får bostadsägare att ligga sömnlösa. Undersökningen visar att 64 procent oroas över kraftiga prishöjningar på andra nödvändiga tjänster såsom fjärrvärme, elnät, vatten och avlopp (VA).
Enligt Nils Holgersson-rapporten ökade dessa avgifter med hela 9,7 procent under 2025, efter en rekordhöjning på 13 procent året dessförinnan. För 17 procent av bostadsägarna har dessa ökningar påverkat privatekonomin ”mycket eller väldigt mycket”.
– För många har dessa kostnader var för sig varit relativt små jämfört med exempelvis räntekostnaderna för bolånen. Men de kraftiga prisökningarna har gjort att de tillsammans nu utgör en allt större del av privatekonomin, förklarar Linda Hasselvik.
En känsla av maktlöshet
En bidragande faktor till oron är bristen på valmöjligheter. Till skillnad från matvaror eller elavtal kan man inte byta leverantör av fjärrvärme eller vatten.
– Att de som levererar fjärrvärme och elnät dessutom har en monopolliknande ställning kan ge en känsla av maktlöshet som spär på oron, avslutar Linda Hasselvik.
