SVERIGE
Hur mycket har svenskarna i bolån och hur bra tål vi ekonomiska smällar? Det ska Statistika Centralbyrån, SCB, ta reda på.
Regeringen ger nu SCB i uppdrag att samla in detaljerad information om hushållens skulder för att bättre kunna förutse ekonomiska kriser.
I en ny proposition till riksdagen föreslår regeringen att SCB:s analysmodell, kallad Fasit, ska utökas med uppgifter om hushållssektorns skulder och skuldbetalningar. Syftet är att stärka beslutsfattandet och få en tydligare bild av svenskarnas ekonomiska motståndskraft.
– Möjligheten för enskilda att låna pengar är en viktig del i en välfungerande ekonomi. Samtidigt kan hög skuldsättning skapa sårbarheter, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).
Bättre verktyg för kristider
Genom att samla in data om allt från bolån till andra krediter hoppas regeringen att myndigheter lättare ska kunna identifiera vilka åtgärder som krävs när ekonomin skakar. Idag saknas ofta en helhetsbild av hur känsliga enskilda hushåll är för exempelvis räntehöjningar eller arbetslöshet.
Statistiken ska hämtas direkt från kreditgivare och inkludera information om både lånens storlek och hur mycket hushållen betalar i amortering och ränta varje månad.
Integriteten i fokus
Eftersom uppgifter om skulder är av privat natur har frågan om integritet varit central i utformningen av förslaget. För att skydda den personliga integriteten kommer SCB inte att samla in data om alla svenskar. Istället ska myndigheten arbeta med ett mindre urval av personuppgifter, ett så kallat statistiskt analysregister (MSTAR).
– Genom att använda urval minimerar vi effekterna för integriteten samtidigt som vi får tillräckligt underlag för att stärka analysen av hushållens sårbarhet, menar regeringen.
De nya lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.
LÄS MER: Artiklar om hushållens ekonomi
