SVERIGE
Sjukskrivna patienter får ett mer behovsanpassat stöd och känner sig tryggare i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, uppger Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, i ett pressmeddelande.
Men det går inte att avgöra om stödet leder till att fler kommer tillbaka i arbete.
Det visar en gemensam utvärdering från ISF och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Utvärderingen gäller lagen om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter, som började gälla 2020.
Lagen innebär att regionerna ska erbjuda stöd till sjukskrivna patienter som behöver hjälp för att kunna återgå i arbete eller komma in i arbetslivet.
För många patienter innebär stödet ökad delaktighet, bättre överblick och minskad osäkerhet i en svår situation.
Det kan också bidra till bättre samordning mellan vården och andra berörda aktörer, exempelvis Försäkringskassan och arbetsgivare.
Praktiskt stöd
– Många patienter beskriver att insatserna ger ett emotionellt och praktiskt stöd, skapar trygghet och gör det lättare att förstå roller, ansvar och nästa steg i processen, säger Johan Frisk, utredare på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Utvärderingen visar att lagen har stärkt regionernas möjligheter till långsiktig planering, jämfört med de tidigare årsvisa överenskommelserna mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.
Samtidigt finns det betydande skillnader mellan regionerna.
Det handlar bland annat om hur arbetet organiseras, vilka kompetenskrav som ställs, hur insatserna registreras och hur patienternas behov bedöms.
En bidragande orsak är att det saknas en tydlig nationell vägledning för hur insatserna ska genomföras och följas upp.
– Vi ser att regionerna arbetar på olika sätt och att det saknas tillräckligt nationellt stöd för att skapa en mer likvärdig tillämpning, säger Johan Frisk.
Svårt att dra slutsatser
Myndigheterna konstaterar att det ännu inte går att avgöra om koordineringsinsatserna leder till snabbare återgång i arbete.
Även om resultaten pekar på att insatserna kan göra nytta för vissa grupper av patienter, gör brister i regionernas registrering det svårt att dra säkra slutsatser.
– Det behövs bättre nationell uppföljning och tydligare kunskapsstöd för att regionerna ska kunna arbeta mer likvärdigt och för att effekterna ska kunna utvärderas bättre, säger Linda Beckman, utredare på ISF.
ISF och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys rekommenderar nu att regeringen stärker den nationella kunskapsstyrningen om koordineringsinsatser.
Myndigheterna vill också att tillgången till nationella hälsodata förbättras skyndsamt, för att möjliggöra bättre uppföljning och analys.
Regeringsuppdrag
ISF och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys fick i oktober 2024 regeringens uppdrag att utvärdera lagen om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter.
Uppdraget har varit att undersöka hur regionerna arbetar med koordineringsinsatser, om stödet är likvärdigt över landet och om insatserna bidrar till att sjukskrivna patienter återgår i arbete.
Utvärderingen bygger på dokumentstudier, intervjuer, enkäter och registerdata från regioner och myndigheter.
Myndigheterna har bland annat intervjuat patienter och företrädare för vården, Försäkringskassan och arbetsgivarorganisationer.
De har även analyserat data om sjukskrivningar och koordineringsinsatser från 2019 till 2024.
Rapporten heter Koordineringsinsatser vid sjukskrivning – en utvärdering av lagen om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter och finns på ISF webbplats och på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys webbplats.
Läs mer om sjukskrivningar här
