SÖNDAGSKRÖNIKAN
Med ganska exakt sex månader kvar till valet börjar jag fundera.
Fundera på var jag ska lägga min värdefulla röst.
Och det finns en del att ha i åtanke när det väl är dags.
Inte glömma bort de försämringar som gjort mig heligt förbannad under de snart fyra år som gått.
Här kommer ett axplock av de förändringar som fått mitt blod att koka.
”Kattägare?”
Borttagandet av hundlatriner: vem kan tycka att det är en bra idé?
Kattägare? (Retorisk fråga, om det inte framgår.)
Sedan merparten av hundlatriner försvann i Oskarshamns kommun har mängden hundskit som misspryder våra trottoarer ökat.
Mängden färgglada plastpåsar med stinkande innehåll återfinns på allt fler trädgrenar och i allt fler buskage.
Och när en är duktig och laglydig och plockar upp, ja då kan en få gå både långt och länge med påsen i hand.
För som sagt, hundlatrinerna är få och det är långt emellan dem som trots allt finns kvar.
”Vem tycker att det är en bra idé?”
Caroline Andersson, krönikör
Som hundägare går en regelbundet ut även kvällstid och då retar en upp sig på en annan fullkomligt idiotisk besparing: släckt gatubelysning.
Vem tycker att det är en bra idé?
Ljusskygga individer med kriminella avsikter?
Alla vi andra, hundägare, motionärer, människor på väg till och från arbete eller fritidsaktiviteter föredrar att se de vi möter och känner en trygghet när trottoarer och gångvägar är väl upplysta.
P-skivans vara eller icke vara och förvirringen kring appar, tider och zoner.
Den härvan kan rimligtvis inte någon enda människa tycka blev lyckad.
Inte ens de som fattade beslutet från början.
Ett uttryck kommer för mig: laga inte det som inte är trasigt.
Svälj stoltheten och erkänn att det blev fel.
”Gör om, gör rätt”
Sist men inte minst: vad ända in i glödheta ska man dra in på de äldres mat för?!
Hur mycket man tror sig spara på denna åtgärd verkar oklart, vad man förlorar kan jag berätta.
Äldre som i många fall redan tappat både matlust och möjlighet att själva laga sin mat mister nu den service och den sociala kontakt som det inneburit att få maten levererad till sin dörr.
I förlängningen kommer detta för en del att leda till såväl sämre fysisk som psykisk hälsa.
Detta är väl ändå inte något vi önskar våra äldre?
Gör om, gör rätt – än finns tid att lösa detta på något sätt!
