Medan julfriden råder pågår en desperat handel i det dolda. I oreglerade Facebook-grupper söker tusentals personer lån till mat och medicin av privatpersoner – med räntor på upp till 50 procent. ”Det finns risk för hot och indrivningsprocesser”, varnar Davor Vuleta på Kronofogden.
En kartläggning som låneförmedlaren Sambla har genomfört visar en dyster bild av svenskarnas privatekonomi. I ett 30-tal aktiva grupper på Facebook, med totalt över 40 000 medlemmar, sker varje månad över tusen inlägg där desperata privatpersoner ber om ekonomisk hjälp.
Det rör sig ofta om små summor – lån på några hundralappar till hygienartiklar eller mat – som swishas mellan främlingar. Men bakom de små beloppen döljer sig stora risker.
Räntor långt över lagliga tak
Eftersom lånen sker mellan privatpersoner finns ingen statlig insyn eller krav på kreditprövning. I vissa grupper tillåts räntor på upp till 50 procent för ett lån som ska betalas tillbaka bara några dagar senare. Som jämförelse får räntan på vanliga konsumentkrediter i Sverige inte överstiga referensräntan plus 20 procentenheter.
– När ingen form av kreditprövning sker blir det som en Autobahn till en fortsatt överskuldsättning, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson hos Kronofogden.
Risk för hot och bedrägerier
Kronofogden ser allvarligt på fenomenet. För långivaren finns risken att pengarna aldrig betalas tillbaka eller att de hamnar hos kriminella. För låntagaren kan konsekvenserna bli ännu värre om betalningen uteblir.
– Det finns uppenbara risker. För den som inte kan betala tillbaka kan icke-reglerade indrivningsprocesser med påtryckningar och hot bli verklighet, varnar Davor Vuleta.
Kartläggning: Lånehandeln på Facebook
Antal grupper: Minst ett 30-tal aktiva grupper i Sverige.
Medlemmar: De åtta största grupperna har totalt ca 40 000 medlemmar.
Aktivitet: Över 1 000 inlägg per månad, med en tydlig topp dagarna före lön och bidrag.
Största grupperna:Lånakuten (12 000 medlemmar) och Swishhjälpen (7 000 medlemmar).
Trots att Finansinspektionen tidigare varnat för denna typ av utlåning fortsätter grupperna att växa, och i vissa fall marknadsförs lån specifikt till personer som redan har ett aktivt skuldsaldo hos Kronofogden.
Var försiktig med att lämna ut ditt telefonnummer hur som helst till personer som du inte känner. Bilden är en genrebild. Foto: Swish
”Fattig pensionär ber om lite hjälp. Sitter fast i moment 22. Jag har förut hämtat 40 krs kasse på Hela människan men just på denna ort är det knappt matdugligt en gång. Söker på detta vis lite ekonomisk hjälp så jag kan få till lite julmat. Jag har inga anhöriga kvar i livet.”
Inlägg i gruppen Swishhjälpen
5 råd till dig som behöver ekonomisk hjälp
Här är våra råd för den som överväger att ta ett liknande lån på Facebook, eller andra sociala medier.
1. Var rädd om dina uppgifter
– Tänk på att inte lämna ut känsliga uppgifter som person- och telefonnummer hur som helst till personer du inte känner. Personliga koder och inloggningsuppgifter bör du alltid hålla för dig själv.
2. Se över dina alternativ till lån
– Att behöva be en släkting eller vän om pengar är aldrig kul, men det är oftast ett säkrare alternativ än att låna av en främling över nätet. Kanske har du någon närstående som kan hjälpa dig ur den värsta krisen? Rör det sig om större belopp rekommenderar vi att ni tecknar skuldebrev, även mellan släkt och vänner.
3. Se över alternativa inkomstkällor
– Om du saknar några få hundralappar i slutet av månaden kan det vara en idé att se över ditt hem efter saker du inte längre behöver, som går att sälja. Facebook Marketplace och Blocket är två bra handelsplatser där du gratis kan lägga upp saker till försäljning.
4. Undersök dina möjligheter till hjälp och stöd
– Budget- och skuldrådgivning finns tillgängligt gratis genom din kommun. Personalen har tystnadsplikt och kan hjälpa dig att lägga upp en plan för hur du ska klara av ekonomin. Dessutom finns både socialtjänsten och kyrkan, dit man kan vända sig för ekonomiskt stöd.
5. Använt sunt förnuft
– Om något verkar för bra för att vara sant så är det oftast det. Om någon erbjuder sig att låna stora summor pengar till väldigt bra villkor kan det vara en varningsklocka för att något inte står rätt till.
