Vilka frågor vill Kustlandspartiet driva i Oskarshamns kommun? Så svarar Mathias Karlsson

Vilka frågor vill Kustlandspartiet driva i Oskarshamns kommun? Så svarar Mathias Karlsson

2022-07-17 Av av Peter A Rosén

Annons: Smålandshamnar

FIGEHOLM

Det tidigare oppositionsrådet Mathias Karlsson, som lämnade Liberalerna och bildade Kustlandspartiet för en tid sedan, är tveklöst den gladaste politikern i Oskarshamns kommun.

Han skrattar mycket och är energisk som en Duracellkanin. Han är som gjord för en valrörelse, där han studsar fram mellan väljarsamtalen.

Under onsdagens trivsamma, och stekheta, marknad i Figeholm har ON bokat in den stora valintervjun med den partilöse fullmäktigeledamoten, som är etta på Kustlandspartiets valsedel i höstens val.

Han pratar, givetvis, med en väljare när vi dyker upp. En äldre man är nyfiken på Kustlandspartiets hjärtefrågor. Ett intressant samtal. Mathias Karlsson berättar att han själv har varit politiskt aktiv sedan 2005 (inom Folkpartiet och Liberalerna) och att Kustlandspartiet är ett sakfrågeparti, som inte är kopplat till några ideologier.

Efteråt sätter vi oss ner i skuggan och påbörjar intervjun.

”Det har blivit lite tryck nu”

MATHIAS KARLSSON, KUSTLANDSPARTIET

– Det har blivit lite tryck nu efter att vi har lämnat in så många motioner. En del kommer fram och undrar vad vi håller på med. ”Ja, men vi jobbar på”, svarar vi, berättar Mathias Karlsson och skrattar.

Mathias Karlsson, Kustlandspartiet
Mathias Karlsson, Kustlandspartiet, samtalar med en person på marknaden i Figeholm.
Foto: Peter A Rosén

I den senaste motionen föreslår han att kommundirektören (Henrik Andersson) ska få i uppdrag att göra det tillåtligt att berika området mellan Kristinebergskolan och Östersjövägen med en kulturskola och en idrottshall med föreningslokaler. Kustlandspartiets ledare vill dessutom att kommundirektören ska ta fram ett behovs- och kostnadsunderlag för detta.

”Större attraktivitet”

”Det finns många anledningar till en kulturskola och en ny idrottshall. Vi vill bli fler i kommunen! Förutsättningarna för att våra barn ska kunna lära sig måste finnas! En insats som får bort unga från droger och brottslighet! Kommunen behöver ta större ansvar för barn med särskilda behov. Vi berikar vår kommun med lokaler som breddar kultur och aktivitet för alla åldrar”, skriver han i motionen.

– Det skapar en större attraktivitet, skolan får större utrymmen – det blir roligare för lärarna. Man kan dela upp klasserna och jobba på ett bättre sätt. Det skapar också möjligheter för fler verksamheter under kvällstid, som involverar dem som bor i området. Och i det taget vill vi tillskapa lokaler som är anpassade för elever med särskilda behov, säger han.

– Och bygger man en ny skola i Kristineberg, så ska den kanske förstärkas med en ny idrottshall. Våra barn och ungdomar måste få möjligheten att röra sig mer. I dag har vi inte tillräckligt många hallar. Många tvingas därför träna sent på kvällarna. Det gör att både barn och föräldrar kroknar. Det går inte. Det behövs två–tre hallar till, det är det akuta behovet, enligt fritidskontoret.

”Det är viktigt att vi fokuserar på rätt saker i kommunen”

Vilka frågor är viktigast för er i Kustlandspartiet?

– Det är viktigt att vi fokuserar på rätt saker i kommunen. Att vi har en tydlig målbild. Det saknar vi i dag. Har vi en målbild, så kan vi också se till att resurserna används för att komma dit. Det är jättestor skillnad jämfört med dagens arbetssätt, där det spretar väldigt mycket. Man vet inte om det här eller det här är viktigast. Vi saknar en långsiktig vision.

– Vi måste ha ett antal måluppfyllningar hela tiden, så att vi vet att vi gör rätt saker och att vi är på väg åt rätt håll.

Bättre personalpolitik

– Vi måste också ha en personalpolitik som gör att man trivs på jobbet. Under tre mandatperioder i följd har majoriteten sagt att hälsotalen är den viktigaste frågan. Men detta har man inte lyckats med – sjukfrånvaron är hög. Och den sjukfrånvaron handlar till stor del om att man inte trivs med kommunen som arbetsgivare – eller att man inte får den responsen som man vill ha. Vi måste bli en bättre arbetsgivare – det är en grundförutsättning. Lyckas vi med det, så kan vi minska våra kostnader rejält och omfördela medel. Jag vill att vi omfördelar medel och att vi tar resurser och pengar från det som vi kanske inte behöver göra.

Man måste prioritera och våga skära bort saker, betonar Mathias Karlsson.

– Sluta förvalta och titta i stället på hur vi tar oss framåt.

”Vi måste ha en bra skola”

– Sedan måste kommunen våga vara en liten kommun – för det är det vi är. Vi måste ha en bra skola, det förväntar man sig av en rik kommun som Oskarshamn. Vi har ett behov av inflyttning – och då är det detta som folk tittar på. Vi får inte glömma att det inte är jobben som styr hur folk flyttar. Hur ser man på kommunen? Det är den avgörande frågan. Jobb har vi gott om – men vi måste tänka om och göra kommunen mer attraktiv. Vård, skola och omsorg måste komma först.

”Jättebatteri”

– Sedan har jag ett jättebatteri kring det här med attraktivitet, såklart. Det har jag alltid brunnit och jobbat för.

Kommunen måste bli bättre på att lyfta fram det som den är bra på, understryker Mathias Karlsson.

– Det är en fantastisk kommun, med ett underbart läge. Vi har jättemycket och vi kan bli ännu bättre på att sudda bort industristämpeln som kommunen har. Folk ska få en känsla av att här är det gott att leva, som man har lyckats med i Västerviks kommun exempelvis – trots att inte jobben finns där. Västervik ligger nära vattnet – det är en stad där det händer mycket – och vi har likadana förutsättningar. Vi har potential att ta oss framåt.

Har ni några konkreta vallöften?

– Vi har en vision om att omstrukturera kommunens arbetssätt. Det är ett löfte när det gäller styrningen. Får vi möjligheten, så kommer vi att titta på vad som är viktigt för kommunen – och prioritera resurser dit.

”Det ska vara roligt att gå till arbetet”

– Jobbar man i kommunen, så ska man tycka att det är en bra arbetsgivare. Det ska vara roligt att gå till arbetet. Det ska inte finnas något förbud mot personalfester, exempelvis – det ska vara en rolig arbetsplats.

– Jag tror att det är jätteviktigt. Den typen av arbetsglädje sprider sig ut till resten av kommunen.

Vad vill ni spara på?

– Vi har en tuff period framför oss. Det vet vi. Så vi kan inte gå ut med något löfte om en skattesänkning. Men vi vill absolut inte höja den. Vi vill hålla i pengarna och ta ett rejält omtag kring hur vi jobbar. Nu säger jag samma sak igen – det handlar om att använda våra pengar på ett mer strukturerat och målinriktat sätt. De som får ett uppdrag ska få faktiska möjligheter att utföra uppdraget.

– Har vi tio uppdrag i dag, så ska man kanske ta bort fyra. Men det betyder inte att man tjänar pengar. Personen är anställd. Men helt plötsligt får vi en möjlighet att faktiskt genomföra något på ett bättre sätt.

Hur vill du summera mandatperioden som snart är slut?

– Man har tvingats att göra mycket på ett annat sätt på grund av pandemin. Men den har också öppnat möjligheter. Helt plötsligt fanns det ett helt annat fönster för att göra saker som man inte har kunnat göra tidigare.

”Går neråt”

– Annars har det inte hänt så mycket under mandatperioden. Tittar vi på skolan, så går siffrorna neråt, tyvärr. Inom omsorgen har man haft jättemycket problem med arbetssituationen. Det är inte hållbart. Det är ett stort misslyckande. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare.

”Det är förlorade år”

– När Socialdemokraterna och Moderaterna började samarbeta med varandra, så trodde nog många att kommunen skulle börja klättra i företagsrankingen. Man sa också att tillväxtstrategin var prioriterad. Men det har inte blivit någonting med den. Det är förlorade år. Det är synd – det fanns verkligen bra förutsättningar. När det kommer till det som jag själv har varit med och påverkat, så handlar det dels om kultursatsningarna – att öka anslagen och satsa mer på det som gör att man trivs. Jag tänker på väggmålningarna, skåpmålningarna och att vi har fler spelningar, med mera. Det har jag verkligen stått bakom. Jag vill se ännu mer – jag tror att folk uppskattar detta.

Mathias Karlsson lyfter även fram Vikvalet.

– Det är otroligt kul att se att det har gått igenom. Där är vi unika i Sverige – ingen annan har gjort detta. Det är en miljöfråga som betyder mycket för vårt närområde. Jag är jättenöjd med att man har valt ut elva vikar. Det är också bra att man tog sig framåt när det gäller Döderhultsbäcken – man sa att man skulle genomföra insatser vid snötippen. Man gick in med pengar men det har inte hänt något än. Det är jag besviken på.

– Forskningsreaktorn, och det arbetet, är jag jättenöjd med. Jätteroligt att gensvaret blev så stort på den motionen – både från våra universitet, staten och politiker i hela landet.

– Jag är också nöjd med arbetet i Misterhult, tillsammans med Folkinitiativet (som efter en folkomröstning slutade med att ortens äldreboenden får vara kvar).

”Det har varit roliga år”

Mathias Karlsson konstaterar också att hans tid som oppositionsråd har varit lärorik.

– Jag fick insyn och jag lärde mig mycket om hur spelet fungerar inom politiken och tjänstemannakorridorerna. Det har varit roliga år.

Hur vill du summera situationen för nämnderna?

– Det digitala arbetssättet under pandemin var förstås speciellt. Fler ärenden hamnade i kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott, jämfört med hur det brukar vara. Och det ställde till det lite grand för det vanliga jobbet i nämnderna. Samtidigt har det varit dyra beslut som vi har varit överens om över partigränserna. Jag har varit väldigt mån om våra företag i kommunen – och lämnat in många förslag om sådant som kommunen kan vara med och finansiera. Partierna har gemensamt jobbat fram bra beslut.

”Vi måste våga säga nej till saker”

Hur ser du på den kommande mandatperioden?

– Vi måste våga styra om verksamheten och målfokusera. Sedan blir det förstås tufft rent ekonomiskt, med tanke på omvärldsläget och prisstegringarna. Men vi har väldigt bra förutsättningar i vår kommun rent ekonomiskt, men vi måste bli bättre på det vi gör. Och våga välja bort. Jag tänker på stora investeringar som industriområdet som landar någonstans mellan 600 miljoner och en miljard kronor. Det är inte rimligt att vi satsar på det – om vi samtidigt ska bygga en ny skola och en ny arena. Utan då ska det finnas en intressent som säger att ”vi vill köpa det här”. Att man har en detaljplan är en sak, men att man inte har gjort i ordning planen. Scania lärde oss verkligen att det var mycket pengar som försvann, där man hade styckat av ett antal tomter. Sedan kom Scania in och sa att ”vi tar det här, men vi vill inte ha det så, utan vi ställer i ordning det själva”. Så måste vi tänka i större utsträckning. Vi måste våga säga nej till saker.

Hur ska man få fler att flytta till kommunen?

– Först och främst är det en grundsatsningsfråga. Vill vi satsa på fler arbeten och mer industrimark – eller vill vi satsa på skolan och attraktiviteten? Jag har hela tiden varit tydlig med att vi vill satsa på attraktiviteten och skolan.

– När vi gör insatser i kommunen av större innebörd, så måste vi göra det med ett större helhetstänk. Ofta fokuserar vi bara på att något ska byggas – i stället för att fundera på vad vi skulle kunna göra samtidigt, så att man får fler aktörer som är intresserade av att bygga. Då kan vi också hålla priserna nere – och vi kan då erbjuda billigare boenden som får folk att flytta hit. Vi kan också få fler attraktivitetssaker gjorda samtidigt. Ett exempel är Ernemar, arenan och ett nytt bostadsområde, som jag har presenterat tidigare. Det är ett jättebra exempel på något som skulle kunna göra skillnad.

”Lockar hit folk”

– Vi måste göra fler saker som faktiskt lockar hit folk. Vi måste se över Verkstad 14-delen i Oskarshamn – det är en plats som skulle kunna betyda mycket. Alla som åker med Gotlandsfärjan möter den varje dag. Jag tänker att platsen skulle kunna fungera som en liten kulturnod och en plats för skolverksamhet. Det skulle kunna vara en förskola i bakkanten. Oskarshamn i ljus var också en bra satsning – jag tycker att vi ska fortsätta med sådana saker. Och att vi upphandlar en långsiktighet i skärgårdstrafiken – att vi har tioårsavtal som man har i Västerviks kommun, så att man får igång en verksamhet, och att de som driver verksamhet vågar investera i nya, fräscha båtar. Jag tycker också att vi ska ha mer öppenhet i kommunen. I dag upplever många att det är lite stängt och att det är svårt att få tag i information. Och tidningarna ska ha tillgång till kommunhuset – som det var tidigare. Det är en självklarhet.

Man kan inte bara säga att man ska göra saker, påpekar Mathias Karlsson.

– Sedan har vi ett förslag som direkt kopplat till vår skärgård – att vi städar upp och håller rent. Vi måste jobba med sådant som faktiskt betyder mycket för dem som åker ut till öarna. Det är en jätteviktig faktor. På 90-talet hade länsstyrelsen ansvaret – och då fungerade det. Nu är kommunen ansvarig – och vi måste bli bättre där. Många kommuner är riktigt duktiga.

”Levande stadspark”

– Det är också viktigt att vi har en levande stadspark. Dit har vi inte riktigt kommit. Den är utpekad som den otryggaste platsen i vår kommun. Då måste vi genomföra insatser där, så att stadsparken blir attraktiv. Vi vill gärna se en satsning på mer belysning i stadsparken. Det har jag pratat om tidigare. Vi skulle också vilja se en beachvolleybollplan och en grönyta vid utsiktsberget. Vi vill också ha ett växthus nedanför, som är kopplat till skolverksamhet och Håll Sverige Rent-delen – att vi verkligen stärker arbetet för att hålla rent. Det skulle kunna bli en plats både för skolorna och en privat aktör, som kan bedriva kommersiell verksamhet som kafé och försäljning av mat, vin och öl.

Mathias Karlsson beskriver det som ett ljussmycke i stadsparken, precis nedanför platsen där Alphyddan stod, mot tennisplanshållet, där det finns en gräsplan i dag.

– Då möts man av ett härligt klimat – en besöksanledning. Vi har också pratat om Kulturhuset och behovet av en öppen och tillgänglig scen.

Något annat som kan lyfta kommunen och skapa intresse är ”forskning i olika miljöer”, poängterar Mathias Karlsson.

– Dels har vi en flygplats som vi inte använder speciellt mycket i dag. Där skulle vi kunna ha en otroligt bra forskningspunkt för utveckling av elflyg, med möjligheter att använda den befintliga flygplatsen och flygrummet. Det finns både ett europeiskt och ett amerikanskt intresse. Och det finns inom både drönar- och elflyg.

– Jag tror också att vi behöver titta på värden runtomkring oss. Det finns exempelvis ett jättespännande KTH-projekt, som jobbar med självförsörjande öar. Projektledarteamet finns i Oskarshamn. Det skulle vi kunna utveckla jättemycket. Vi skulle kunna utse två eller tre öar som experimentöar, som kopplas till universitet i hela världen.

”Det är inte rimligt att vi har den problematiken”

ON har skrivit mycket om äldreomsorgen. Det tycks finnas en del problem där…

– Det finns jättemånga problem där. Det är inte rimligt att vi har den problematiken. Vi har en situation där de anställda inte känner att de blir hörda. Och det finns inte tillräckligt med resurser. Det här är ingen nyhet för oss – jag har pekat på det under tre mandatperioder. Man måste våga ta tag i det och bryta trenden när det gäller personalpolitiken och målbilden. Oskarshamns kommun ska vara en bra arbetsgivare – och det är jättebra att vi öppnar upp dörren för andra aktörer som vill vara med och vara konkurrenter till Oskarshamns kommun som arbetsgivare. Vi är inte bäst – vi behöver utsättas för konkurrens.

Hur tänker du kring undersköterskornas arbetsuppgifter. Ska de tvätta, städa och laga mat?

– Vi har egentligen brist på folk inom alla discipliner. Ska vi få en bättre omsorg, så måste de som är utbildade inom området få ägna sig åt de arbetsuppgifterna. Har de inte tid att samtidigt ta hand om maten, disken och städningen, ja, då får vi förstärka där. Det är självklart. Sedan finns det de som vill göra detta, och då gör man det – det får man ta beslut om från enhet till enhet.

Hur ser du på undersköterskornas löner?

– De har inte hängt med. Det är en bra bit upp till en rimlig nivå. Vi måste höja dem. Det är likadant med lärarlönerna.

Hur fungerar skolan och förskolan, tycker du?

– Vi har en problembild när det gäller det här med lokaler. Och det behövs fler vuxna i skolorna. Lärarna ska få tid till att faktiskt vara lärare. En rastvakt behöver dock inte vara en lärare, det räcker med en vuxen person.

Hur ser du på ungdomarnas behov, generellt sett?

– Det finns ett väldigt tydligt önskemål om fler aktiviteter kvällstid, framför allt. Vi har en fritidsgård i Kristineberg – och den ska täcka ett område med cirka 5 000 invånare. Det är helt orimligt. Och de som går i högstadiet vill kanske inte umgås med dem som går i mellanstadiet. Vi måste kunna erbjuda en mer breddad verksamhet. Och ett sätt är att man införlivar den typen av verksamhet i en ny skola. Det kan också finnas föreningsliv där som lyfter helheten.

”Vi behöver minska utanförskapet”

– Vi behöver minska utanförskapet. En förlorad själ kan kosta omkring 20 miljoner kronor under en livstid.

Hur ser du på bostadsbyggandet?

– Vi skulle kunna bli betydligt mycket bättre. Inför den här mandatperioden sade man att det skulle byggas omkring 550 nya boenden, både lägenheter och hus är inräknade där. Jag tror att vi landade någonstans mellan 200 och 250. Alltså långt under målet. Det är jättesorgligt, tycker jag. Sedan kan man säga att vi hade en pandemi och annat som ställde till det. Men vi som kommun har ett ansvar att se till att det blir så pass attraktivt här att man vill bygga. Vi kan bygga via Byggebo (allmännyttan), men jag förespråkar privata aktörer i så stor utsträckning som möjligt.

– Men våra stora arbetsgivare måste få tag i personal. Sjukhusets överlevnad är kopplad till att vi får folk att bo här. Attraktiviteten är nyckeln för byggviljan.

Hur ser du på landsbygdsfrågorna?

– Landsbygden är en mycket viktig del av kommunen. Och potentialen är stor. Här finns både ytor och en fantastisk miljö. Många vill bo så.

– Om jag fick bestämma, så skulle vi ha kontinuerliga möten mellan tjänstepersoner i kommunen och invånare på landsbygden. Då skulle man kunna upprätta fempunktlistor, med det som är viktigast här och nu. Efter hand bockar man av dem och sedan fyller man på listorna med nya punkter, så att det hela tiden finns en fempunktslista som man jobbar efter. Då vet de som bor i området att det här och det här har vi påverkat. Från kommunen kan man säga att ”det här ska vi göra i Påskallavik”. Då skulle man kunna göra likadant i Figeholm, Fårbo och Kristdala. Det skulle sänka kostnaderna för kommunen, som kan köpa in fyra av något i stället för en. Det gäller att ta ett helhetsgrepp.

– Jag tycker framför allt att vi måste bli bättre på dialogen. Där finns det inte tillräckligt med resurser i dag.

Vilka småorter besökte du senast?

– Jag har varit i Figeholm, Misterhult, Påskallavik och Kristdala på sistone. Jag är ute och åker regelbundet.

Hur ser du på miljöfrågorna?

– Som kommun kan man göra mycket, men det som faktiskt betyder något är exempelvis Vikvalet – något som skapar liv i våra vatten. Vi får en möjlighet att öppna upp vatten, så att människor, fåglar och fiskar trivs. Vi kan också göra insatser för spiggen och göra nya föryngringsytor, så att fisken kommer tillbaka. Det är miljöinsatser för mig. Och att vi tar bort den gamla soptippen i Fredriksberg. Den ligger på dispens – vi måste ta bort den. Att hålla rent i skärgården är också en miljöinsats. Att vi tar bort plast, att det finns sophanteringssystem och att man inte bajsar på öarna. Det är något som vi faktiskt kan göra något åt.

”Vi vill se betydligt färre farthinder”

Hur ser du på vägfrågorna?

– De är jätteviktiga. Vi ligger dåligt till i alla infrastrukturmätningar. Vi måste se till att hålla våra asfalterade vägar snygga och hela. Det är inte okej att de förfaller – men det gör de tyvärr. Man hinner inte riktigt med, även om vi har varit duktiga under några år. Men våra enskilda vägar måste också vara i gott skick. Nu när allt blir dyrare är stödet till enskilda vägar jätteviktigt. Vi vill också se betydligt färre farthinder – det är något som har en stark inverkan på miljön. Det sliter på våra bilar och man gasar och bromsar väldigt mycket. Där måste man tänka till.

– När det kommer till vår omvärld, så är E22:an och riksväg 37/47 viktigast. 37/47 ska läggas om och då kan vi bygga bostäder längs med den nya sträckningen. Jag skulle också vilja se mer taxiflyg på flygplatsen.

Hur ser du på Oskarshamns sjukhus?

– Det är jätteviktigt. Personalbrist är det största hotet mot sjukhuset, konstaterade en läkare som jag pratade med. De får inte folk som vill flytta hit och jobba. Man tvingas i stället ta in hyrläkare och hyrsjuksköterskor – och det fungerar inte. Regionen måste bli en attraktivare arbetsgivare och lönerna och arbetsmiljön måste förbättras. Men till syvende och sist är det kommunens ansvar att se till att folk vill flytta hit. Man kan inte skylla på någon annan. Kommunen måste göra ett bra jobb.

Hur ser du på arbetslösheten?

– Den är väldigt låg. Jag tycker att det här med det gröna spåret är en väldigt bra insats. Det hjälper många. Men kommunen ska inte ha ett sådant stort engagemang som den har i dag när det gäller instegsjobb och allt vad det heter. Vi behöver hjälpa våra företag – och det är de som ska få de här personerna.

Hur ser ni på regeringsfrågan i kommunen? Ni kan samarbeta med samtliga partier?

– Ja.

Hur ser ni på politikerarvodena?

– Vi har ett bra system (det är kopplat till riksdagsarvodena) och en rimlig nivå. Det får inte bli ännu svårare att hitta folk som vill satsa på politiken.

Vad är det som driver dig som politiker? Vilka är dina hjärtefrågor?

– Jag tycker att politik är viktigt. Jag har varit politiskt intresserad sedan jag var liten. Miljö- och energifrågorna och attraktivitetsfrågorna har alltid varit jätteviktiga för mig. Ska vi bo här, så ska det vara en attraktiv plats.

Hur ser din vision/målbild ut för kommunen?

– Att vi ska ändra vårt arbetssätt, så att vi kan släppa det här med förvaltande och gå mot mer utveckling. Det är en vision som jag har. Den bygger på att vi ändrar vår styrning och att vi ändrar på vårt sätt att se på våra anställda. Och att vi bemöter företag med stor kunskap.

”Jag är väldigt positiv”

Hur skulle du vilja beskriva dig själv som person?

– Jag är väldigt positiv – jag försöker alltid se lösningarna. Jag står för det jag tycker och jag har inte svårt att säga att jag har fel.

Hur går det i valet i höst?

– Vår målsättning är att komma in i fullmäktige.

Minst ett mandat…

– Ja, minst ett. Men det är förstås väljarna som avgör det. Men jag hoppas att det går bra och att vi kan bli en kraft att räkna med i den lokala politiken.

Mathias Karlsson, Kustlandspartiet
Mathias Karlsson gillar att prata med kommuninvånarna. Foto: Peter A Rosén

Personligt / Mathias Karlsson

Ålder: 48 år.

Bor i: Stångehamn, Oskarshamn.

Uppvuxen i: Björnhult, utanför Oskarshamn.

Familj: Sambo och två barn.

Utbildning: Trädgårdsgymnasium. ”Och sedan har jag pluggat information/kommunikation/energi/miljö och naturupplevelseguidning”.

Jobbar som: Kommunikatör på SKB och egenföretagare.

Kommunpolitiska uppdrag av betydelse genom åren: Oppositionsråd, kommunstyrelseledamot, fullmäktigeledamot och ledamot i samhällsbyggnadsnämnden.

Fritidsintressen: ”När jag får välja själv, så blir det naturen. Jag tycker om att tälta och grilla korv. Det är jättehärligt. Och jag tycker om kulturupplevelser. Jag gillar de små scenerna, där man kommer nära.”

Lättsamma snabbfrågor:

Vad läser du helst?

– Nu hinner jag inte läsa så mycket – men jag är allätare. Jag gillar allt från en spännande thriller till fantasy. För närvarande är det mycket fokus på omvärlden, och då finns det bra poddar som tar oss till Kina och Ryssland, exempelvis. Jag tycker om att lyssna på politikerpoddar. Det är intressant.

Vad tittar du helst på?

– Jag tittar främst på nyheter. Men är jag hemma, så bestämmer damen oftast vad vi ska titta på – om vi får någon TV-tid tillsammans – och då blir det väldigt mycket romantiskt och lättsammare saker.

Favoritmat?

– Skaldjur och fisk.

”Jag dricker mest kaffe”

Och vad dricker du helst?

– Jag dricker mest kaffe. Men jag tar gärna lite vitt vin till skaldjuren.

Favoritlag inom sportens värld?

– Jag är inte så sportintresserad. Men jag är lokalpatriot, och då håller man förstås på IK Oskarshamn och Oskarshamns AIK, där grabben spelar.

Husdjur?

– En katt och två kaniner.

Favoritfärg?

– Grön.

”Jag är väldigt trädgårdsintresserad”

Vad gör du helst under en ledig dag?

– Om jag får möjligheten, så är jag gärna i naturen. Eller så jobbar jag i trädgården. Jag är väldigt trädgårdsintresserad i botten och gillar att skapa saker. Det är roligt.

Hur mycket sover du?

– Jag har inget större sömnbehov – men jag försöker ligga runt sex timmar per natt.

Vad skulle du göra om du var osynlig under en dag?

– Då skulle jag följa mina barn, för att se hur de har det i olika situationer.

Vilket förhållande har du till sociala medier?

– Jag försöker – men jag kan bli mycket bättre. Jag har Facebook, Instagram och Twitter.

Om du var tvungen att gå med i ett annat parti, vilket skulle du välja då?

– Jag har ju valt att gå ur ett parti (Liberalerna) och bildat ett parti, så jag behöver inte gå med i något annat parti.

Vilka tycker du bäst om i de andra partierna? Vilka skulle du kunna fika med/vilka fikar du med?

– Jag tycker om människor. Jag gillar alla. Ska jag välja en, så blir det Ingemar Lennartsson (KD). Vi har haft väldigt roligt tillsammans.

Favoritårstid?

– Våren och försommaren.

Favoritställe i kommunen?

– Jag åker gärna och badar i Granhult (Granhultesjön i Bockara) – eller så åker jag ut i skärgården.

Hur skulle du vilja beskriva din kontakt med invånarna i kommunen?

– Jag tycker att jag har bra kontakt med folk. Jag är ofta ute och träffar invånare, jag får många inspel.

Vad skrattar du åt?

– Jag skrattar mycket – jag är lättroad. Det är kul när det går bra för andra.

Tror du på Gud?

– Jag är med i kyrkan, men jag är inte speciellt troende.

Tror du på ett liv efter döden?

– Nej, det slutar nog när vi dör.

Vad är meningen med livet, enligt dig?

– Vi lever här och nu – och det gäller att vi förvaltar det vi har och att vi kan leva tillsammans med andra. Det är en liten värld. Det vi gör tillsammans är det som räknas, säger Mathias Karlsson.

Dela gärna artikeln: