SVERIGE
Att vistas i skog och mark är en nyckel till bättre hälsa – men alla har inte samma möjligheter.
En ny utredning från Folkhälsomyndigheten visar på slående skillnader i befolkningens friluftsvanor, där inkomst och bakgrund spelar en avgörande roll.
Naturen fungerar som en kraftkälla för både psykiskt välbefinnande och allmän hälsa. Men färsk statistik från Folkhälsomyndigheten visar att det finns en tydlig ojämlikhet i vem som faktiskt tar sig ut.
Rapporten slår fast att ju högre utbildningsnivå eller inkomst en person har, desto vanligare är det med regelbundna naturvistelser.
– Det är tydligt att de som är ute mindre i naturen är samma grupper i samhället som generellt har en sämre hälsa, säger Elisabet Olofsson, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Kvinnor och äldre flitigast ute
Utredningen visar även på andra demografiska skillnader. Kvinnor vistas i naturen i högre utsträckning än män, och den äldre generationen är ute mer än den yngre. Dessutom syns stora skillnader beroende på födelseland; personer födda i Sverige och Norden är ute betydligt mer än personer födda utanför Europa. Även personer med funktionsnedsättning är underrepresenterade i naturen.
När det gäller barn och unga är trenden splittrad. Yngre barn spenderar mindre tid i naturen i dag än tidigare, medan vistelsen bland ungdomar faktiskt har ökat under de senaste 15 åren.
Regeringen kräver svar
Statistiken är en del av ett regeringsuppdrag som syftar till att uppnå Sveriges tio friluftslivsmål. Nästa steg för myndigheten är att gå på djupet med varför vissa grupper hamnar utanför.
– För att främja en god och jämlik hälsa är det viktigt att alla har möjlighet att vistas i naturen. Det finns skäl att rikta särskilda insatser till de grupper som vistas där minst i dag, säger Olivia Wigzell, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten.
Under pandemin såg man ett uppsving för friluftslivet bland vuxna, men den effekten har nu klingat av och vi är tillbaka på samma nivåer som före 2020.
Vilka vistas MINST i naturen?
- Personer med lägre inkomst eller utbildning.
- Personer födda utanför Europa.
- Personer med funktionsnedsättning.
- Män (jämfört med kvinnor).
- Yngre barn (i jämförelse med tidigare generationer).
