Wolter Stackelberg om vindkraft: ”Huamig!”

Wolter Stackelberg om vindkraft: ”Huamig!”

2021-06-22 0 av Wolter Stackelberg






Dela gärna artikeln:

KRÖNIKA

Nu blir det tråkigt, långt, men inte oviktigt – och kanske något att tänka på inför sillen och dansen runt stången.

Jag får försöka vara roligare lite längre fram i sommar.

I dag blir det vindkraft med anledning av att debatten hettat till i länet.

Några vindindustriområden närmar sig uppförande i södra delen av Västerviks kommun.

Det är mer på gång i länets mitt samt de nordvästra delarna.

Det börjar gurgla lite i de politiska leden där frågan är vem som först vågar dra plåstret från denna infektion i vardande.

”Tro inte att du är konstig om du är skeptisk”

WOLTER STACKELBERG, KRÖNIKÖR

Hur kan man då förhålla sig till det här?

Tro inte att du är konstig om du är skeptisk.

En avvaktande hållning till nymodigheter är en gammal fin tradition, inte minst på landsbygden.

Bakgrunden till att vi diskuterar vind och sol som alternativa energikällor är kärnkraftsomröstningen i mars 1980.

Mer än 40 år sedan, eller ett halvt människoliv.

Valet kom att stå mellan tre alternativ efter förhandlingar där man konstaterade, så där vanligt svenskt, att erbjuda folket att säga ja eller nej kunde vara riskfyllt.

Huamig! – då skulle inte resultatet kunna ”tolkas”.

”Det bidde en tummetott”

Så det blev Linje 1 (successiv avveckling), Linje 2 (successiv avveckling, offentligt ägande och hushållning) och Linje 3 (avveckling inom 10 år och satsning på alternativ).

Av dessa tre dåliga alternativ utföll resultatet enligt följande:

Linje 1 – 18,9, Linje 2 – 39,1 och Linje 3 – 38,7 procent, i en omröstning där valdeltagandet var 75,6 procent.

Så här i efterhand kan vi väl konstatera att det bidde en tummetott.

Kärnkraften var kvar längre än tio år, hushållat har vi möjligtvis gjort – men några fungerande alternativ har ännu inte sett dagens ljus och vi har ett elsystem som balanserar på effektbristens kant med en vindkraft som bara producerar när det blåser.

Som en räddande ängel kom ”klimatkrisen” och kärnkraftsolyckan i Japan. Angela Merkel i Tyskland skrek av glädje när hon först hörde om jordbävningen, tsunamin med efterföljande olycka.

Hon svalde situationen fullt ut och förkunnade att nu skall vi stänga kol- och kärnkraftverk till förmån för sol och vind.

Sverige försöker nu upprepa det tyska experimentet ”Energiewende” som misslyckats så till den grad att man fått effektbrist, höga elpriser och en massiv opinion mot fortsatt vindkraftsutbyggnad.

Allt till ett pris av ÖKADE koldioxidutsläpp och en elkostnad på europeisk toppnivå!

”Vem tänkte?”

Vem tänkte här när facit ligger framför våra fötter?

Hur smart är det att avveckla ett av världens bästa, fossilfria, elsystem till förmån för gigantiska vindkraftverk som bara producerar när det blåser, som dessutom kräver en massiv elnätsutbyggnad?

Hur smart är det att placera dem bland människor eller ute i havet – halvvägs till Danmark?

Vad som än sägs om vindkraft så påverkar den närboendes vardag.

Tvåhundra meter höga torn med tre vingar som snurrar dygnet runt går ingen människa förbi.

Detta snurrande kommer likt en skugga eller rörelse över den som vistas i skogen, vare sig det är svampplockaren, skogsflanören eller jägaren.

Jägaren som är van vid tystnaden på sin jaktmark där han kan höra hundar och tassande från det vilda, får ett oavbrutet knaster från sin jaktradio.

Blinkande varselljus från de Eiffeltornshöga verken påverkar utsikten vida omkring och det lugn människor haft innan verken (värken) kom till byn…

Sjunkande fastighetspriser kommer som lök på laxen för den som vill lämna detta inferno.

”Rätt sätt?”

Måste vi ställa om?

Kanske, men är det här rätt sätt?O

m det nu är så att jordens klimatsystem kollapsar, och därmed förutsättningarna för mänskligt liv, inom tio år (vilket för mig som sprungen ur en gravt religiös bakgrund ter sig som gammaldags prästpropaganda).

Hur kan då en lösning vara att boosta ”klimatutsläppen”?

Ett vindkraftverk av de dimensioner man vill belamra våra skogar med i dag kostar runt femtio miljoner.

Då jag att det står på plats och levererar som tänkt.

Vägen dit är behäftad med en stor materialåtgång och därmed mycket höga koldioxidutsläpp.

Tusen ton betong

När marken iordningställs innebär det omfattande avverkningar, vägbyggnationer i stil med en halv motorväg, hårdgjorda ytor runt verket och kabeldragningar kors och tvärs.

Inte sällan tvingas entreprenören göra våld på viktiga biotoper och avvattna ytor som är i vägen.

När marken transformerats till vindindustri skall det byggas gigantiska fundament i tungt armerad betong för att hålla möllorna på plats.

Tusen ton betong skall tillverkas med krossat berg och cement samt köras på plats i en strid ström av betonglastbilar.

Tillverkningen av verken sker sällan, eller snarare aldrig, nästgårds.

”Ett ståltorn om 200 meter gör sig inte själv”

Det kan komma torn från Europa, vingar från Korea och mycket komponenter från Kina.

Ett ståltorn om 200 meter gör sig inte själv.

Bara transporten är ett projekt i sig då det sker med båt och lastbil och tarvar åtgärder på väg och andra anläggningar längs dess resa.

”Miljöförstörande plast”

Generatorn är en stor (cirka 30 meter lång och 125 ton) och avancerad maskin med mycket teknik.

Den innehåller bland annat sällsynta jordartsmetaller som bryts under vedervärdiga förhållanden i Kina.

För rörliga delar som skall smörjas går det åt flera kubikmeter olja som t.ex hydraul- och växellådsolja.

Vingarna (mer än 80 meter långa, cirka 50 ton) går inte att återvinna på ett ekonomiskt sätt.

De innehåller miljöförstörande plast som av vädrets makter slits av och hamnar i omgivande natur för vidare transport ut i havet och in i våra kroppar som cancerframkallande ämnen.

”Våra hårt beskattade plastkassar framstår som rena lekstugan i sammanhanget”

Våra hårt beskattade plastkassar framstår som rena lekstugan i sammanhanget.

Låt oss återgå till domedagen som sägs drabba oss om vi inte minskar våra koldioxidutsläpp.

”Kan inte förstå”

Jag kan inte förstå hur lösningen på det problemet kan vara att vi boostar koldioxidutsläppen de närmsta tio åren. Den som kan förklara det för mig på ett logiskt sätt är välkommen.

Den som inte kommit i kontakt med vindkraft på nära håll har oftast inget att anföra mot vindkraften i sig.

Hen kanske bor i en bostadsrätt på söder i Stockholm, i en bekväm villaförort eller bara i ett vindkraftsfritt område som inte ger anledning till reflektion, Svårare än så är det inte.

Det blir komplicerat när vindkraftsindustrin, eller någon av våra myndigheter, gör undersökningar om folkets inställning till vindkraft.

”Även i vårt lilla län”

De kommer oftast, som av en händelse, fram till att en ”övervägande majoritet” är för vindkraft – då det snarast är ett svar på frågan hur stor andel av befolkningen som har påverkats eller kommit i kontakt med vindkraft på nära håll.

Nu står vi inför ett läge där vindkraften skall expanderas ytterligare.

Den kommer att placeras närmare konsumtionen, typ i Västmanland, Södermanland och Uppland. Och även i vårt lilla län.

”Gökungar brukar inte vara populära när de vuxit till sig.

”Då är det så dags”, som den utslitna sädesärlehonan sade.

Jag sticker ut huvudet och påstår att projektet i stort inte kommer att lyckas”

Då kommer en större del av befolkningen att göra egna erfarenheter och det är först då som det stora flertalet inser vilken gökunge vi närt vid vår barm.

Gökungar brukar inte vara populära när de vuxit till sig.

”Då är det så dags”, som den utslitna sädesärlehonan sade.

”Kommer att kosta mycket pengar”

Jag sticker ut huvudet och påstår att projektet i stort inte kommer att lyckas.

Förutom tekniska tillkortakommanden kommer protesterna att bli så starka att ingen politiker med självbevarelsedrift vill offra sig.

Tyvärr kommer det att ta tid och kosta mycket pengar.

Många blir de politiker som upptäcker att de sitter med Svarte Petter den dag vindarna i opinionen vänt.

Den som vill hålla emot är välkommen att höra av sig.

I dag, den 22:e juni är inte tillägnad någonting.

Den är insprängd mellan Giraffens dag och Den internationella dagen för änkor – om du vill veta det.

Eller varför inte göra kunskapen till ett partytrick vid kommande festligheter?

Glad Midsommar!