HÖGSBY
En närmare 8 000 år gammal yxa, möjliga offergåvor i Emån och en runsten som berättar om kristnandet.
Högsbys historia börjar långt före järnvägen, affärerna och det pampiga tingshuset som blev kommunhus.
Emån och Högsbyåsen återkommer genom berättelsen. Här fanns färdvägar, odlingsmarker och övergångar över vattnet som gjorde platsen betydelsefull.
De äldsta fynden hör till den större bygden. De ska inte förväxlas med ett färdigt samhälle på platsen för dagens Högsby.
En yxa från jägarstenåldern
I kommunens kulturmiljöprogram beskrivs en bergartsyxa som är närmare 8 000 år gammal. Den hittades i skogen väster om sundet mellan Stora och Lilla Sinnern.
Fyndet förs till jägarstenåldern, då jakt och fiske var viktiga för försörjningen.
Vid Tingebro i Högsby hittades ett tjugotal tunnackiga flintyxor när åbottnen rensades. De har tolkats som möjliga offergåvor.
Det är en arkeologisk tolkning – ingen kan i dag säga exakt vad människorna tänkte när föremålen hamnade i vattnet.
Från bronsåldern finns bland annat gravrösen i Rudatrakten och mellan Bötterum och Långemåla.
Åsen och ån gjorde platsen viktig
Högsby utvecklades mellan två vadställen över Emån. Där kunde människor ta sig över vattnet, medan åsen erbjöd en torrare väg genom landskapet.
Enligt Länsstyrelsens kulturhistoriska underlag fanns här sannolikt ett betydelsefullt centrum redan under vikingatid och tidig medeltid.
Fortfarande följer bebyggelsen längs Storgatan den gamla landsvägens sträckning på åsen. Formen på dagens samhälle har därmed en förklaring som är betydligt äldre än husen.
Centrum i Handbörd
Under medeltiden var Högsby centrum i Handbörd.
Området omfattade mer än dagens Högsby kommun. Även Fliseryds socken, som nu hör till Mönsterås, och Kråksmåla socken i dagens Nybro kommun ingick.
Kalmar läns museum förklarar namnet Handbörd med ett bärställe för båtar och tingsplatsen vid detta. Det knyts till forsarna i Emån vid Högsby.
Vattnet var både färdväg och hinder. Där båtar behövde bäras förbi forsarna uppstod också en naturlig mötesplats.
Namnet kan leda till en grav- eller tingshög
I skrift finns namnformen Høxby belagd 1337.
Enligt Institutet för språk och folkminnen innehåller namnet troligen ett äldre bebyggelsenamn, Hög. Det kan ursprungligen ha syftat på en gravhög eller tingshög.
Efterleden by betyder gård eller by.
Institutet kopplar också namnet till det närliggande Huseby och en äldre uppdelning mellan bebyggelserna.
Namnet rymmer därmed möjliga spår av både bosättning och maktutövning.
Runstenen i kyrkan
Den som går in i Högsby kyrka kan möta en hälsning från tiden före den medeltida kyrkobyggnaden.
I vapenhuset finns en runsten som enligt pastoratet har daterats till 1050-talet. Den stod ursprungligen vid Staby skans söder om Högsby.
Inskriftens bön om Guds hjälp berättar om en tid när kristendomen hade fått fäste i bygden.
Kyrkans historia går tillbaka till 1200-talet, och byggnaden har förändrats genom seklerna. Långhuset och sakristian bär spår av äldre byggnadsskeden, medan tornet tillkom 1885.
Här finns också två senmedeltida altarskåp.
Resenärer, ting och marknadsdagar
Den gamla vägen genom bygden förde med sig resenärer och handel.
I Bötterum, söder om Högsby, fanns en krog redan på 1500-talet. Från 1600-talet fanns både gästgiveri och ting.
Resenärerna behövde mat, övernattning och nya hästar. Det nuvarande gästgiveriet uppfördes 1753 och byggdes till 1793. Till miljön hör även tingshus och arrest.
Närmare Högsby lockade Hanåsa marknad besökare från en stor del av länet.
Högsby Sockens Hembygdsförening beskriver hur 40 fasta bodar hyrdes av hantverkare och handlare under marknadsdagarna i september. Den sista marknaden hölls 1870.
Handeln växte längs Storgatan
När handeln blev friare under 1800-talet utvecklades Högsby med handelsbodar och hantverkarbostäder längs landsvägen.
Även bankverksamheten fick en varaktig plats på orten. Den nuvarande Högsby Sparbank startade 1895.
Bankens historia speglar också hur bygden knöts samman. År 1963 gick banken ihop med Långemåla Sparbank och 1969 med Fagerhults Sparbank.
Järnvägen förändrade bygden
År 1897 fick Högsby järnväg när Kalmar–Berga-banan öppnades.
I Berga fanns redan järnvägen mellan Nässjö och Oskarshamn, som stod klar 1874. Med den nya förbindelsen blev Berga en järnvägsknut.
Stationssamhällen växte och järnvägen gav nya möjligheter att transportera skogens produkter och industrins varor.
Utvecklingen påverkade hela bygden. Berga och Ruda kom att präglas av träförädling, möbelfabriker och snickerier.
Emån blev kraftkälla
Ån som hade fört människor genom landskapet fick också driva deras anläggningar.
Kvarnar och sågar utnyttjade vattenkraften. Under 1900-talets början byggdes större kraftverk i bland annat Högsby och Blankaström.
I Frövi möttes flera delar av industrihistorien: kvarn, kraftverk och träbearbetning.
Frövi möbelfabrik togs i drift 1900. Enligt hembygdsföreningens historik tillverkades både vardagsmöbler och mer påkostade produkter. Fabriken förstördes av en brand sommaren 1953 och byggdes inte upp igen.
Även förluster och nedläggningar har alltså format det Högsby som finns i dag.
Tingshuset blev kommunhus
År 1917 invigdes Högsbys stora tingshus.
Byggnaden i nationalromantisk stil blev ett tydligt uttryck för ortens roll som administrativt centrum. År 1970 köpte kommunen huset, som fick en ny uppgift som kommunhus.
Också kommungränserna förändrades. År 1952 förenades Högsby, Fågelfors och Långemåla i en storkommun.
Fagerhult tillkom 1969. År 1971 ombildades landskommunen till Högsby kommun.
Dagens kommun rymmer därför flera olika historiska miljöer, från jordbruksbygder och gamla kyrkbyar till järnvägsorter och brukssamhällen.
I centralorten går många av trådarna fortfarande att följa till samma platser: åsen, övergångarna över Emån, kyrkan och Storgatan.
Det som en gång gjorde Högsby till en mötesplats går ännu att läsa i landskapet.
