Samarbetet med Socialdemokraterna fungerar väldigt bra, tycker Moderaternas kommunalråd Ingela Ottosson.

– Men det här är förstås inte vårt drömscenario. Ett allianssamarbete är förstahandsalternativet för oss, säger hon.

Oskarshamns-Nytt intervjuar Ingela Ottosson över ett par koppar kaffe inne i hennes arbetsrum i stadshuset. Moderaternas politik har alltid varit nummer ett för henne – men hon är faktiskt bara inne på sitt tredje år som partimedlem. Kommunalråd blev hon efter valet 2018.

Ingela Ottosson kom närmast från ett jobb som ekonom inom kommunen – och dessförinnan arbetade hon inom bankvärlden.

Hur kom det sig att du gick in i politiken inför valet 2018?

– Moderater har uppmuntrat mig under en längre tid. ”Vi behöver dig”, har de sagt. Jag föll för det. Man har olika faser i livet. Nu har jag tid med politiken. Barnen är vuxna. Jag har jobbat både inom den privata och den offentliga sektorn – och nu har jag ett politikeruppdrag. Jag tycker att det är spännande. Det är olika världar.

– Jag har ingen politisk erfarenhet – men jag har många andra erfarenheter, som jag kan bidra med. Det är jag övertygad om. Det vore jättepositivt om vi kunde locka fler människor att engagera sig politiskt. Det skulle samhället tjäna på. Just för att få in olika erfarenheter och bakgrunder. Det är väldigt viktigt. Vi ska ju spegla samhället.

Var kommunalrådsuppdraget som du trodde att det skulle vara?

– Ja, det var det faktiskt. Jag har ju jobbat på ekonomiavdelningen inom kommunen. Inte jättenära politiken, men jag har ändå varit och föredragit ärenden för ledamöterna i kommunstyrelsen, och så vidare.

– Via mitt parti fick jag dessutom en föraning om hur kommunalrådsuppdraget är.

Vad säger folk? Är de förvånade över att du har gått in i politiken?

– Ja, men många säger att de tycker att det är kul att jag är politiker. Det är ingen som har varit negativ. Kommentarerna från folk har varit väldigt positiva.

Man är aldrig ledig som kommunalråd, eller hur fungerar det?

– Nej, inte så mycket. Man får anstränga sig för att kunna stänga av – för man behöver stänga av ibland. Men det är svårt.

Men varför gick ni in i ett majoritetssamarbete med Socialdemokraterna?

– Efter valet hade vi ett valresultat – och vi pratade med alla partier. Vi pratade dessutom mycket internt. Sedan landade vi i det här upplägget. Vi hade extra medlemsmöten, i och med att det här var ett nytt sätt att tänka för oss moderater. Vi kom fram till att det här är en bra lösning.

För många moderater är Socialdemokraterna ärkefienden. Kanske inte kommunalt – men definitivt på riksnivå. Hur ser du på det?

– Det är väl just det här om att det faktiskt handlar om kommunpolitik. Och när vi hade samtalen efter valet, om hur vi såg på Oskarshamn och om vad som är viktigt för kommunens utveckling, så kändes det som att vi har samma mål. Det är väldigt pragmatiskt inom kommunpolitiken. Jag tror att det är en styrka för oss att vi har fått den här bredden.

– Arbetstillfällen, sysselsättning, och näringslivets utveckling är ju jätteviktigt. Och det är vi helt överens om. När företagen mår bra och går bra, så får vi gott om arbetstillfällen. Det hänger ihop.

Är det något som har varit knepigt i samarbetet med Socialdemokraterna?

– Det har gått väldigt bra, både när det gäller personkemi och allt annat.

Historiskt sett har Socialdemokraterna och Moderaterna kunna samarbeta med varandra i Oskarshamns kommun. Det kanske också har spelat in i det hela?

– Ja, en grund är ju att vi måste ha en budget i balans – och då gäller det att ta ansvar. Man kan inte lägga fram förslag utan att finansiera dem. Vi moderater har alltid kämpat för det – att vi inte ska gå fram med några ofinansierade förslag.

Hur har vanligt folk reagerat på samarbetet?

– Det är ingen som har varit arg på mig. ”Hur tänkte ni nu?”, har en del frågat. Men de har varken varit socialdemokrater eller moderater.

Hoppas ni på ett alliansstyre efter nästa val?

– Ja, om vi får väljarnas stöd, så är det vårt förstahandsalternativ.

Är det med eller utan Sverigedemokraterna, då?

– Är Sverigedemokraterna ett alliansparti? Nej, svarar Ingela Ottosson, som betonar att den borgerliga alliansen består av Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna (allianssamarbetet existerar dock inte på kommun-, region- och riksnivå i nuläget, reds. anm.).

Och andrahandsvalet inom kommunen är ett fortsatt samarbete med Socialdemokraterna?

– Ja, vi har inte hunnit så långt in i mandatperioden än, men det har fungerat bra hittills.

Hur ser du på nedläggningen av Hultgården/Charlottagården i Misterhult?

– Jag har stor respekt för oron som kan uppstå vid förändringar. Men vi har jobbat jättemycket med frågan. Vi har träffat organisationer och enskilda personer – och vi har verkligen vänt och vridit på frågan. Det viktiga är ju att vi kan erbjuda boenden där det finns en efterfrågan på boenden. Och underlaget är väldigt litet i Misterhult.

– Vi har gjort en samlad bedömning. Förvaltningen genomförde en riktigt gedigen utredning. Man har tittat på möjligheten att bemanna och kompetensförsörja – och på var folk vill bo och så vidare. Det handlade om sex-sju parametrar.

– Var vill man bo den dagen man behöver bo på ett boende? Det är väldigt få som har svarat att de vill bo i Misterhult. Följden blir ju att vi får många som är missnöjda, på grund av att de inte har önskat att bo i Misterhult, men hamnar där ändå. Och det blir svårt att hälsa på för anhöriga som bor långt bort. Det har inte framkommit i debatten.

Hur ser du på folkinitiativet (namninsamlingen) i Misterhultsbygden, som kan leda till en rådgivande folkomröstning i frågan?

– Man har ju sin rätt att jobba med det. Absolut. Jag vill inte gå händelserna i förväg – det får vi ta när de känner att de har jobbat färdigt. Vi får se hur många namn de samlar in.

Får du många frågor om Hultgården/Charlottagården och folkinitiativet?

– Nej, sedan beslutet togs, så har inte en enda person ringt upp mig och ställt frågor kring det ämnet. Innan beslutet togs var det väldigt många som hörde av sig från båda hållen. Bland dem fanns det de som sa att de har en förälder på boendet i Misterhult, och att de hellre hade haft henne/honom i Oskarshamn.

Vilken fråga pratar folk mest om i samtalen med dig?

– Vi jobbar väldigt mycket med vår tillväxtstrategi och vårt tillväxtarbete. Hur kan vi få hit fler invånare? Hur får vi fler företag att etablera sig här? Hur ska kommunen kunna bli attraktivare? Det är frågor som jag ofta diskuterar med folk.

– Det har också handlat om bebyggelse på landsbygden. Att det är viktigt att man får möjlighet att bygga även där.

En annan stor fråga i Oskarshamn har varit Jojjes gatukök. Hur ser du på den frågan?

– Den frågan var jag inte med i från början. När jag kom in, så hade det gått väldigt långt. Då var den redan inne i rättsprocessen.

– Det jag kan säga, är att det känns skönt att frågan nu är avgjord.

Det har varit mycket snack om stationshuset. Hur ser du på det?

– Det är också en fråga som har pågått under väldigt många år. Men det är jätteroligt att det finns en restaurang där nu.

Sedan har i och för sig tågen slutat gå igen…

– Infrastrukturfrågan är intressant och väldigt viktig för oss. Men där tänker jag nog att det kanske inte är tåg som är den bästa lösningen. Utan snarare snabbussar, effektiva bussförbindelser på rätt tider. Att bussarna är kopplade till tågavgångarna i Norrköping och till flygtiderna på Kalmar Öland Airport. Kan vi få till snabbussar som matchar flyg- och järnvägstrafiken, så kommer det att bli jättebra. För vi ska komma ihåg att det inte är så långt till flygplatsen i Kalmar. Det tar inte ens en timme att åka dit.

– Kunde man jobba med snabbussar och incheckning på bussen, så börjar det bli häftigt.

Då tillhör du dem som tycker att det är bra att regionen gick in och blev hälftenägare i flygplatsen i Kalmar?

– Ja, det är jätteviktigt för vår region att vi har en fungerande flygplats.

Hur ser du på Sverigedemokraternas framfart, generellt sett?

– Det är oroande. För mig är det så viktigt att vi har en människosyn, där vi inte ställer grupper mot varandra. Det är viktigt att vi står upp för de grundläggande värdena.

Sedan finns det en del moderater som tycker att Moderaterna ska samarbeta med Sverigedemokraterna. Hur ser du på det?

– Här lokalt, så känner jag att det vore jättesvårt. Det är det enda som jag kan uttala mig om. Vad som händer på riksnivån kan jag inte kommentera.

– Vi har en samhällsutveckling där det talas om att samhället blir allt otryggare. Den här frågan är jättesvår. Är det verkligen otryggt – eller handlar det om en upplevd otrygghet? Här spelar medierna en stor roll. För mig är det viktigt att vi har ett tryggt samhälle. Då måste vi hjälpas åt med integrationsarbetet. Våra barn och ungdomar ska känna sig trygga – och trygghet handlar inte bara om brottslighet. Man ska kunna känna sig trygg i sin vardag och i sin skola. Och man ska ha ett jobb att gå till.

Hur ser du på Oskarshamns sjukhus? Är du orolig för utvecklingen där?

– Vår kommun har fått ta över en del vårdansvar, på grund av att det inte har funnits tillräckligt med vårdplatser. Sedan är jag inte jätteinsatt i frågan. Men det är inte bra att vältra över vårdansvaret från region till kommun.

Du är inte rädd för att sjukhuset kan vara på väg bort på sikt?

– Nej, det hoppas jag verkligen inte. Jag tror att vi behöver ha kvar ett av Sveriges bästa småsjukhus.

– Sjukhuset har en hel del problem med kompetensförsörjningen – och där behöver vi hjälpas åt. Kompetensförsörjning är en väldigt viktig fråga för oss som kommun. Jag tror att vi kan hjälpas åt och lyfta varandra. Det är inte så tokigt att bo i Oskarshamn.

– Vi måste hela tiden försöka hitta samarbeten, som med förskollärarutbildningen. Vi har ju sjuksköterskeutbildningarna också – även dem via Nova.

Apropå invånare – hur ser du på 30/30-målet (målsättningen om att kommunen ska ha 30 000 invånare år 2030)? Är det möjligt?

– Det är möjligt. Det är ett mål – och det viktiga med det är att det är ett kaxigt mål. Sedan tror jag inte att det är så viktigt att nå målet i sig. Det viktiga är att vi ständigt jobbar i den riktningen. För det har med vår kompetensförsörjning att göra. Vi behöver bli fler, både med tanke på vår egen kompetensförsörjning och med tanke på företagen som verkar här.

Guppen i staden är en annan omdiskuterad fråga. Har du någon åsikt där?

– Jag tycker faktiskt inte att det är något problem. Vi har en bra framkomlighet i vår stad. Om man nu ska jämföra Oskarshamn med hur det är att ta sig fram i större städer, med köer och så vidare. Att vi då klagar på några gupp, ja, det känns lite svårt, kan jag tycka. Vi har ju inga bilköer att prata om.

– Håller man bara rätt hastighet, så tror jag faktiskt inte att det är så farligt.

Socialbidragskostnaderna ökar i kommunen. Hur ser du på det?

– Ja, och det visar på hur viktigt det är att vi verkligen hjälps åt. Så att människor verkligen kommer ut på arbetsmarknaden. Här har kommunens arbetsmarknadsenhet ett jättebra samarbete med Arbetsförmedlingen, Nova, bemanningsbranschen och näringslivet. Vi jobbar jättenära våra företag.

– Att kostnaderna för försörjningsstöd ökar, det visar på hur viktigt det är att vi inte släpper taget. Vi måste se alla enskilda individer och deras enskilda behov.

Fler äldreboenden kommer att behövas i kommunen på sikt. Hur ser du på det? Kan det vara aktuellt med privata alternativ?

– Det får vi jobba vidare med, säger Ingela Ottosson.

– Men vi har sagt att vi vill bygga ut i Påskallavik och Figeholm – och kanske även i Bockara. Det är en bra början.

– Men söktrycket är störst i centralorten. Och det måste ju vara söktrycket som avgör var vi bygger. Oavsett regi. Jag är öppen för alla möjliga lösningar.

Förskolor behövs också…

– Ja, där tittar vi detaljplanemässigt på lämpliga områden. Vi jobbar med flera spår parallellt. Det behövs, med tanke på att det kan ta stopp någonstans.

– Det är likadant där. Det gäller att lägga förskolorna och skolorna där underlaget växer.

Personligt / Ingela Ottosson

Ålder: 54 år

Bor i: Århult, Oskarshamn.

Familj: Man och tre vuxna barn.

Utbildning: Är utbildad civilekonom.

Har jobbat för: Föreningsbanken, Föreningssparbanken och Swedbank. Har även jobbat som ekonom inom Oskarshamns kommun.

Nuvarande uppdrag: Kommunalråd på heltid i Oskarshamns kommun.

Har varit med i Moderaterna sedan: ”Är inne på mitt tredje år som partimedlem.”

Fritidsintressen: ”Jag tycker om att vara ute. Egentligen är jag inte någon kontorsmänniska. Jag trivs bra utomhus – och jag ägnar mig gärna åt sport, jakt och skidåkning. Eller så röjer jag i skogen.”

Jakt? Vad jagar du då? ”Mest älg. Men det är länge sedan jag sköt en älg. Jag har sällan tid att jaga nuförtiden – men jag är uppvuxen med det. Kommer från en jord- och skogsbruksfamilj i Högsby kommun.”

Hjärtefråga: ”Jag tänker väldigt brett. Det viktigaste är att vi blir attraktivare som kommun. Och då är det inte en liten fråga som är viktig – då blir det väldigt brett. Det ligger så mycket i attraktiviteten. Att människor ska vilja flytta hit och bo här – att man ska vilja starta företag och utveckla dem. Det ska vara en innovativ miljö. Man ska känna att man får stöd här om man har en idé. Det kan handla om ungdomar som ska jobba med sina UF-företag – och det kan röra sig om en pensionär som har slutat jobba och har en idé om vad han/hon vill pyssla med i fortsättningen. Entreprenörsandan är viktig. Vi behöver bredda vårt näringsliv, så att vi inte är så sårbara.”

Ingela Ottosson pratar om en Oskarshamnsvariant av den omtalade Gnosjöandan.

– Ja, det vore jätteroligt om vi kunde ta vara på våra fantastiska möjligheter. Infrastrukturen är inte så dålig som vi tror. Vi har fantastiska boendemiljöer. Vi har ju hållit på och jobbat med översiktsplanen. Den ska visa hur vi tänker oss att vår kommun ska växa och utvecklas. Det är viktigt att vi i översiktsplanearbetet tänker på hur vi kan utveckla vår kust och skärgård. Vi har ju jobbat med LIS-områden (Landsbygdsutveckling i sjönära läge). Det har inte Oskarshamns kommun använt sig av tidigare. I översiktsplanearbetet, så kan man peka på att vissa områden ska kunna utvecklas både när det gäller att bygga hus och att driva företag. Då har man redan i översiktsplanen sagt att här är vi beredda att göra avsteg från strandskyddet, som finns utefter kustlinjen och runt våra sjöar och vattendrag. När det då kommer någon som vill göra något, ja, då är processen redan påbörjad. Då blir det lättare att få dispens från strandskyddet. Det kan betyda mycket för attraktiviteten. Jag tror att det är viktigt att vi genomsyras av en tro på möjligheter. Har du en idé? Kom och fråga.”