INSÄNDARE

Kampen mot avhumanisering: En väckarklocka för mänskligheten!

”En israel är en människa. Har du tänkt på det?”

ON-läsare

En israel är en människa.

Har du tänkt på det?

Jag vill börja med att berätta om en kvinna vid namn Shoshan Haran.

Shoshan Haran bodde på Kibbutz Be’eri i Israel och var en fredsaktivist, människorättsaktivist och klimataktivist.

Hon grundade organisationen ”Fair Planet”, för att bidra till att bekämpa hunger och underlätta skörden för etiopiska bönder i Afrika.

”Många palestinska vänner”

Hon hade många palestinska vänner och kämpade för ett liv i samexistens med sitt grannland.

Den 7:e oktober kidnappades Shoshan Haran av Hamas och stora delar av hennes familj mördades.

För Hamas spelade det ingen roll att Shoshan Haran var fredsaktivist, att hon hjälpte i synnerhet muslimska barn som led av hunger – eller att hon hade många palestinska vänner.

För Hamas var Shoshan Haran nämligen ingen människa.

I kölvattnet av den omänskliga massaker som civila israeler utsattes för av terrororganisationen Hamas lördagen den 7:e oktober, vill jag påminna alla om någonting som borde vara en självklarhet: En israel är en människa.

”Det är en sorglig sanning att avhumaniseringen av israeler har blivit en del av det globala narrativet”

Det är en sorglig sanning att avhumaniseringen av israeler har blivit en del av det globala narrativet.

För många ses israeler inte som individer med egna liv, drömmar och rättigheter, utan snarare reduceras de till politiska karikatyrer eller generaliserade fiender.

”Farligt”

Detta är inte bara orättvist utan också farligt.

När jag för tio år sedan avlade min studentexamen på Stagneliusskolan i Kalmar fick jag något udda nedklottrat i min studentmössa av en klasskamrat.

I kursiv stil stod ett hatiskt, antisemitiskt uttryck: Judesvinet.

Ett par veckor tidigare hade samma klasskamrat, tillsammans med sin kompis, gjort varsitt vapentecken mot mitt huvud på ett gemensamt skolfoto vi skulle ge till vår mentor i avslutningspresent.

”Det underförstådda budskapet var att jag förtjänade att skjutas”

Det underförstådda budskapet var att jag förtjänade att skjutas.

Jag hade nämligen gjort mig känd som en ivrig försvarare av den israeliska statens rätt till sin existens – och ständigt ställt mig emot den avhumaniseringsprocess jag upplevde att den israeliska befolkningen utsattes för.

Jag minns att jag i denna virvelvind av diskussioner med debattlystna, emellanåt aggressiva killar, kände mig rätt utelämnad.

Mina lärare bad mig förstå dem och ha överseende, men mycket mer än så reagerade de inte.

Det var ju trots allt ”bara israeler och sionister” det handlade om, inga andra folkgrupper.

Avhumaniseringen är ett mörkt fenomen och fortsätter ta plats i vårt samhälle. Idag ropar folk slagord om att ”judarna ska lämna Palestina” och att ”Israel är en ockupationsmakt”.

På 1940-talet klottrade människor istället uppmaningar som ”Åk till Palestina!” på skyltfönstren ägda av judar.

”Minnet är verkligen kort”

Minnet är verkligen kort, men det jag såg i videoklipp från den brutala massakern den 7:e oktober kommer jag aldrig att glömma.

På nätet finns stillbilder och videosekvenser som terroristerna filmat själva med exempelvis kroppskameror, mobiltelefoner och övervakningskameror.

Den eufori och den glädje som de här terroristerna gav uttryck för efter att ha mördat oskyldiga barn, vittnar om en sällan skådad omänsklighet.

Samma bottenlösa hat har vi tvingats skåda ett flertal gånger efter massakern.

I ryska Dagestan stormade demonstranter en flygplats i jakt på israeler att misshandla.

I Tyskland målades davidsstjärnor på husdörrar i Berlin.

Judisk man mördades

I USA mördades en judisk man under en demonstration.

Dessa grova hatbrott mot oskyldiga civila människor fortsätter bara.

En av historiens mest framstående filosofer, Voltaire, påpekade en gång att ”förnuftet är det enda som gör en människa till en människa”.

Hans ord är lika relevanta idag som de var då.

Att använda vårt eget förnuft som ett filter för att sålla bland den information vi konfronteras med är avgörande för att inte bli vilseledda av propaganda och partiska agendor.

I en tid av globala konflikter som Israel-Palestina eller Ryssland-Ukraina är det av yttersta vikt att vi som individer tar ansvar för vårt eget intellekt, och vårt förnuft när vi tar del av information.

Dessa situationer är ofta insvepta i en dimma av propaganda, vilket kräver en kritisk och oberoende inställning från vår sida.

”Att bekämpa avhumaniseringen av israeler kräver ett kollektivt engagemang för att utbilda, förstå och främja en medvetenhet om den mänskliga mångfalden”

Många tycks helt enkelt inte förstå att israeler, precis som palestinier, är människor – de består i en mångfald av individer med olika politiska åsikter och religiösa övertygelser.

Alltför ofta ses de som ett enda organ, med ett enda gemensamt syfte och agenda – från båda sidorna av debatten.

”Om detta må vi berätta”

Detta leder ofta till eskalerande hot, våld och hat.

Att bekämpa avhumaniseringen av israeler kräver ett kollektivt engagemang för att utbilda, förstå och främja en medvetenhet om den mänskliga mångfalden.

Det handlar om att lyfta individernas berättelser och göra dem synliga, oavsett politiska övertygelser eller nationalitet.

En israel är en människa och om detta må vi berätta.

ON-läsare

Foto: Freepik