OSKARSHAMN

Det kommunägda bostadsbolaget Byggebo väljer att gå till Hyresnämnden för att få igenom hyreshöjningar på mellan 23 och 35 procent.

Hyresgästföreningen anser att detta vore orimligt och vägrar att gå med på kraven.

Hur ser Byggebos styrelseordförande Frida Bergvall (S) på detta?

ON intervjuar henne via telefon på måndagen.

– Vi pratade om bruksvärderingsfrågan på dagens styrelsemöte. Bilden hos gemene man blir ju att hyrorna i hela bostadsbeståndet ska höjas med ett visst antal procent – och så är det ju inte. Det är 51 av totalt 2 400 lägenheter i Oskarshamn som berörs av bruksvärderingen. Vidare försäkrade vi oss om att de berörda hyresgästerna har fått information om det hela. Och vi kunde konstatera att information har gått ut, bland annat den 27 mars, säger Frida Bergvall.

– Det kan bli svårt för hyresgästerna när det drar ut på tiden på det här sättet. 1 november kom informationen första gången – och i maj har nog en del hunnit glömma det, vilket jag har förståelse för. Livet snurrar på för alla och det går fort, så det är lätt hänt. Men information sattes upp i de berörda trapphusen, som ligger i centrala Oskarshamn, i slutet av mars.

”Missvisande”

– Jag förstår att man blir orolig när man läser saker. Jag önskar att man söker information och att man kontaktar Byggebo. Det finns kontaktuppgifter på hemsidan om man har frågor kring bruksvärderingen. Det kommer också komma ut frågor och svar kring detta. Det är något man jobbar med och det var något som vi diskuterade i dag. Där kommer det att finnas tydligare information om bruksvärderingen. Jag vågar inte säga när den kommer upp, men det kommer den att göra.

”Det kan vara så att man har blandat äpplen med päron”

Frida Bergvall (S), ordförande i Byggebos styrelse

Hur ser du på det här med att Byggebo tidigare, främst via den egna tidningen Bästa Boendet, har gått ut och berättat att bostadsbolaget har renoverat på olika platser utan att höja hyrorna?

– Ja, jag vet inte när eller hur man har gått ut med den informationen – för det är ju skillnad mellan underhållsrenovering och standardhöjande insatser. Det kan vara så att man har blandat äpplen med päron när man har pratat om detta – och då förstår jag att det blir missvisande.

Du menar att Byggebo inte har lovat att genomföra standardhöjande renoveringar utan att höja hyrorna?

– Jag vet inte i vilket sammanhang det uttrycket ska ha använts, så jag kan inte svara på den frågan.

”Grannens standard högre”

– Bruksvärdering handlar ju om att likadana lägenheter ska ha samma hyreskostnad. Om grannen har parkettgolv, och jag har en plastmatta, ja, då är grannens standard högre än min. Det är den typen av standardhöjande insatser som det handlar om i de berörda lägenheterna. Tvättmaskin, diskmaskin och kakel i badrummet är också standardhöjande. Men det mesta av renoveringarna i vårt bostadsbestånd handlar om underhåll.

Att få en ny spis eller nya vitvaror ingår i det vanliga underhållet, precis som omtapetsering…

– Ja, och jag vet att man just nu byter ut ålderstigna vitvaror i Kristineberg – man har kommit en bit. Och det är ju inget som är med i bruksvärderingen i det här fallet.

– Vitvaror som fortfarande fungerar behåller man såklart, för att kunna använda vid behov, med tanke på att det händer saker.

Jag och min sambo skojade om att vi, och många andra här ute i Kristineberg, kanske får sänkt hyra tack vare en eventuellt kommande bruksvärdering. Skull det kunna bli så? Bostadsområdet är slitet…

– Det finns ett stort underhållsbehov – och det sticker vi inte under stol med. Man kom igång för sent med det. Det har varit tuffa tider långt bakåt i tiden för Byggebo, vilket ledde till att man inte kunde göra något över huvud taget. Men när man väl börjar göra saker, så ligger man alltid lite efter. I årsredovisningen kan man läsa att under de senaste tio åren har bolaget satsat ungefär 700 miljoner kronor på olika typer av underhåll och investeringar i fastigheterna – men det är inte färdigt på långa vägar, behovet är fortfarande stort och kostnadsläget förbättrades inte av covid-19 och krig i omvärlden. Det har blivit dyrare att utföra underhåll. Nu handlar det om att prioritera behoven.

Men en rak fråga – skulle en bruksvärdering i Kristineberg kunna leda till sänkt hyra för flera hyresgäster?

– Teoretiskt sett, ja. Precis så är det med en bruksvärdering – det ska vara skillnader, utifrån många parametrar. Jag tänker inte bara på golv och de delarna, utan även på läget med mera.

Ja, Kristineberg ligger inte centralt…

– Nej, precis. Allt är relativt – det är inte centralt för oss oskarshamnare, men man kan inte säga att det ligger långt ifrån centrum.

”Jag tror på framtiden”

Men om man ska vara lite elak, så kan man säga att det är sju mil till en riktig stad, Kalmar. Nu provocerar jag lite – men Oskarshamn är ingen jättestor stad. Vi saknar både tåg- och flygtrafik. Vi har förvisso bra bussförbindelser till Västervik och Kalmar…

– Men Oskarshamn har stor potential – vi ligger mitt i länet. Jag tror på framtiden.

Men Oskarshamn är en liten stad, jämfört med Kalmar…

– Absolut – visst är det så. Vi skulle ha helt andra parametrar om bostadsbeståndet som Byggebo har i Oskarshamn skulle ligga i en större stad. Våra parametrar finns utifrån vårt läge. Bolaget som har stöttat upp med bruksvärderingen är redan aktivt i Kalmar län, vilket man såg som en fördel – utifrån att de vet vad som är viktigt för länsborna, vilket inte riktigt är samma sak som det är för Norrlandsbor eller göteborgare, för att nämna ett par exempel.

Alla har inte råd att bo kvar om hyrorna chockhöjs. Hur ser du på det, som socialdemokrat?

– Det händer att Byggebo får förfrågningar från hyresgäster som har fått förändrade förutsättningar. Vi är alla människor – man kan bli sjuk eller arbetslös och det kan hända saker på familjeplanet som påverkar ekonomin. Då försöker bolaget möta upp det behovet – och man lyckas med det i merparten av fallen. Det svåra är det omvända – att efterfrågan på större lägenheter är högre än utbudet, så därför tar det längre tid. Men det var tufft för en hel del under pandemin, samt i samband med att elkostnaderna steg, och då fick bolaget några förfrågningar – och man kunde lösa det för dem.

Hur löser man det, exempelvis?

– Det kan vara att de får titta på en annan typ av lägenhet.

Ja, och en del bor kanske billigt för att de vill bo billigt. De vill kanske inte ha en standardhöjande renovering som landar i en högre hyreskostnad…

– Nej, och jag tänker exempelvis på huset på Allévägen, som revs. När de personerna skulle flytta, så fick man ha en dialog med Byggebo om vilka parametrar som var viktiga för de olika hyresgästerna. Det varierade lite, men för vissa var hyran en viktig faktor – och då tar man med det när man plockar fram möjliga bostadsalternativ.

Ni vill ha olika standardnivåer i beståndet även fortsättningsvis, eller?

– Ja, det finns inget mål om att vi ska ha lika höga hyror överallt. Bolaget vill vara en allmännytta som är tillgänglig för alla. Målet med en bruksvärdering är, som sagt var, att det ska vara samma hyresnivåer i likadana lägenheter. Vi har olika parametrar – att det är längst kö till centrumnära lägenheter, ja, det är en av faktorerna. Det är fler som vill bo centralt.

Men bruksvärderingar ska genomföras i hela bostadsbeståndet under en tioårsperiod, eller?

– Det är inget som är klart i nuläget. Jag upplever inte att vi har landat i ett sådant beslut. Det som finns nu är de 51 lägenheterna som har gått vidare till Hyresnämnden. Det är det som är klart. Bolaget har gjort en bedömning och Hyresgästföreningen har gjort en bedömning – och nu har vi tagit det vidare. Vi får vänta och se, innan vi kan börja prata om vad det innebär.

Hur ni ska jobba vidare därefter tar ni beslut om senare, eller?

– Ja, hyrorna är i första hand delegerade till den verkställande direktören, men det finns en dialog.

En del befarar att bruksvärderingen egentligen handlar om att Byggebo behöver mer pengar…

– Nej, att man gör en insats enbart för att öka på inkomsterna, nej, det gör man inte. Intäkterna från de 51 lägenheterna kommer inte att leda till att vi kan investera dubbelt så mycket i underhåll eller liknande. Men det är klart att underhållet är en regulator – och det är ju klart att vi skulle vilja genomföra mer underhållsarbete utan att behöva prioritera. I Kristineberg pekar man på att det behöver målas med mera – men man ska hinna med också. Och vi måste prioritera och bolaget måste hushålla med sin ekonomi.

Många har reagerat på att Byggebos vd Benoni Ingelsjö har en månadslön på 145 000 kronor. Hur är det möjligt?

– Benonis lön har diskuterats några gånger tidigare – jag förstår att det är en intressant fråga för gemene man. Det är en väldigt hög summa – men så länge han fortsätter att ha styrelsens förtroende att utföra sitt uppdrag, vilket han har i dag, så kommer han att ha lön. Precis som de flesta har han en årlig lönerevision i sitt avtal. Men jag har förståelse för att folk tycker och känner kring det, säger Frida Bergvall.

”Inte attraktivt”

– När han klev in i uppdraget 2009, så var det inte ett attraktivt uppdrag att kliva in i. Och då sattes det en lön och ett avtal. Det är det vi har att följa.

”Han skrev ett bra avtal, det kan vi vara överens om”

Vid uppsägning från företagets sida får han, förutom uppsägningslön och andra förmåner under uppsägningstiden, ett avgångsvederlag som uppgår till 24 månadslöner. Avgångsvederlaget avräknas ej mot andra inkomster. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida utgår inget avgångsvederlag. Han har väl dessutom fri bil?

– Ja, det har han.

Och pensionsavsättning…

– Han skrev ett bra avtal, det kan vi vara överens om.

”Jag tror på Oskarshamn”

Tog ni upp något annat intressant under dagens styrelsemöte?

– Vi hade en väldigt positiv dialog, generellt sett, kring framtiden. Det finns många utmaningar, det gör det alltid – men då måste man prata framtid och inte gräva ner sig. Vad vill vi? Och hur vill vi att det här bolaget ska gå framåt? Det är viktiga frågor, för Oskarshamns bästa. Det måste man kunna prata om även under tuffa tider. Jag tror på Oskarshamn och jag tror på Byggebo. Fullmäktige behöver godkänna om det exempelvis ska byggas något på Allévägen, men där har vi gått in och sagt att det är det vi vill göra. Och den målsättningen ligger kvar.

Hade det inte varit bättre att satsa pengar på underhållet i det befintliga beståndet först och främst – och därmed väntat med att bygga nytt tills man har pengar till det?

– Ja, så kan man tänka. Man kan också tänka att nya lägenheter betyder mer hyror in, vilket leder till större möjligheter att använda hyresintäkterna till renoveringar. Det ena utesluter inte det andra – alla bolag måste tänka både på framtiden och på underhållet – och på nuläget.

Många i Kristineberg tycker att det är konstigt att det satsas i centrum samtidigt som man känner sig bortglömd här ute…

– Det kan jag förstå. Ingen vill vara bortglömd eller känna sig utanför. Vi har alla ett behov av att vara inkluderade. Och Kristineberg är absolut viktigt. Och underhållet är viktigt i hela bostadsbeståndet. Ungefär hälften av våra lägenheter finns ju i Kristineberg. Efterfrågan är dock högre i centrum, som sagt var.

”Lockar fler”

– Men att bygga nytt handlar inte om att plocka pengar från det ena området till det andra.

Hur ser allmännyttan i Oskarshamn ut om tio år, 2035?

– Jag tror att allmännyttan är bredare då. Jag tror att den lockar fler. I dag är det kanske oftast första och sista boendet – men 2035 kanske allmännyttan är både nyckel två och nyckel tre för många. Allmännyttan blir därmed ett större komplement för hela livet och för alla som bor i Oskarshamns kommun. Jag hoppas också att vi har bidragit till större variation i kommunen. Jag tror att det är bra att ha hyresrätter som en del i alla bostadsområden, säger Frida Bergvall.