CORONAKRÖNIKA
Sverige tycks vara det enda landet i världen som prioriterar ekonomi före människoliv.
Regeringen och de så kallade expertmyndigheterna har en uttalad målsättning nu:
Flockimmunitet. Det innebär att man vill att uppemot 60–70 procent av invånarna i vårt land ska bli smittade av coronaviruset.
Så oerhört cyniskt.
Det betyder att regeringen och myndigheterna kalkylerar med massor av dödsfall.
Det enda man är ute efter nu, ja, det är att inte alltför många ska bli smittade samtidigt.
För då kollapsar vårdsystemet.
Och det vill man förstås inte vara med om.
Men att folk dör, antingen nu eller senare, det verkar inte vara speciellt viktigt.
Alla andra länder i världen vidtar alla tänkbara åtgärder för att skydda sin befolkning.
Men Sverige går mot strömmen. Här försöker man inte ens.
“Jag skäms”
Man ger upp på förhand. Jag skäms.
En gång i tiden var Sverige ett land som satte människovärdet före pengarna.
Men nu är det mammon som styr.
Jag blir illamående när jag hör allt tjat om ekonomin i olika tv-program.
Det är inte det viktiga just nu. Det viktiga just nu är att så få människor som möjligt dör i coronaviruset.
Ekonomin får vi ta tag i senare. Människan är uppfinningsrik. Vi hittar nya sätt att leva.
Och kanske kan vi nu lära oss att leva hållbart istället. Ständig tillväxt är ingen hållbar framtidsväg. Andra värden måste gå före. Miljön, exempelvis…
Även Storbritannien siktade in sig på flockimmunitet inledningsvis.
Britterna ändrade sig dock nyligen, när de fick klart för sig hur många som faktiskt kommer att dö om man fortsätter på det spåret.
Nu måste de svenska makthavarna inse att resten av världen gör rätt, när de sätter människoliv före ekonomi.
Vidta alla nödvändiga åtgärder. Nu.
Innehållslöst tal av Löfven
Sveriges statsminister Stefan Löfven (S) höll ett bra tal till nationen, om vi ser det ur ett retoriskt perspektiv.
Problemet var bara att det var fullkomligt innehållslöst.
Inga konkreta åtgärder på bordet för den närmaste tiden, som är helt avgörande för hur det kommer att se ut om tio till 14 dagar.
Nej, Stefan Löfven, det där var tandlöst.
Och vad gör den svenska journalistkåren?
Merparten av journalisterna ägnar sig mest åt inställsamhet och rövslickeri.
Den som letar efter något kritiskt får leta länge.
Att ni inte skäms. Ert uppdrag är att ifrågasätta och vara kritiska. Och ni ska inte gå i maktens ledband.
Men, men – sent ska syndaren vakna…
Och så har vi det här med coronatester. Sydkorea är ett av de länder där man genomför väldigt många coronatester på befolkningen.
Det är helt nödvändigt för det land som har för avsikt att försöka vinna den här kampen.
Vi vet inte vad kris är
Men, Sverige? Nej…
Krisberedskapen och krismedvetenheten är undermålig i vårt land. Vi är fredsskadade, som någon sa.
Vi har inte haft krig på drygt 200 år och kan därför knappt stava till ordet kris.
Det märks…
Det hemska är att många människoliv står på spel.
Men myndigheterna och regeringen bryr sig inte, eller?
TEXT
Peter A Rosén
Chefredaktör & ansvarig utgivare. Utbildad journalist med mångårig erfarenhet från flera lokaltidningar som nyhetsreporter, sportreporter och fotograf.