Search
Close this search box.
Edit Content
Search

Hem

Bonus

Samarbeten

LÄSARservice

ANNONS

Oskarshamns-Nytt

MENY

ANNONS

Aktuellt

Därför firade både nuvarande och tidigare kommunalråd med tårta i stadshuset i dag

ANNONS

Få vårt nyhetsbrev i din mejlbox gratis

Varje lördag får du aktuella artiklar, tips om evenemang & mycket mer. Fyll i dina uppgifter och bekräfta din e-postadress. Prenumerationen är gratis och du kan avsluta den när som helst:

LOKAL ANNONS

OSKARSHAMN

Oskarshamns förrförra kommunalråd – Torsten Carlsson (S), som fyller 80 i år – tog initiativet till tisdagens pressträff, där han och partikamraterna Peter Wretlund, förra kommunalrådet i kommunen, och Andreas Erlandsson, nuvarande kommunalrådet, firade regeringens beslut i slutförvarsfrågan med tårta och kaffe i stadshusets kafeteria.

Tre socialdemokrater äter tårta i stadshuset i Oskarshamn
Torsten Carlsson (S), Andreas Erlandsson (S) och Peter Wretlund (S). Foto. Peter A Rosén

– Det var med stor glädje som jag noterade beslutet den 27 januari. Jag tycker att det finns anledning att manifestera det bland oss tidigare och nuvarande beslutsfattare, säger Torsten Carlsson, som tycker att det är skoj att kunna konstatera att sammanlagt fyra kommunalråd har varit inblandade i processen på olika sätt.

Bengt Christersson (S), kommunstyrelsens ordförande under stora delar av 70- och 80-talen, var först ut.

“Peter var ju med i ungdomsgruppen. Det var rätt roligt. Själv var jag med i gammelgruppen”

TORSTEN CARLSSON (S), KOMMUNALRÅD I OSKARSHAMNS KOMMUN MELLAN 1988 OCH 2002

– Det var vi i Oskarshamn som formade beslutsprocessen initialt – och tack var den kunde ärendet fortlöpa. Peter var ju med i ungdomsgruppen. Det var rätt roligt. Själv var jag med i gammelgruppen, berättar Torsten Carlsson, som var kommunalråd i Oskarshamn mellan 1988 och 2002.

Ansiktsbild på Oskarshamns förrförra kommunalråd Torsten Carlsson (S)
Torsten Carlsson (S), tidigare kommunalråd i Oskarshamns kommun. Foto: Peter A Rosén

– Ja, just det – det var på 90-talet, säger Peter Wretlund och skrattar (han fyller 56 år i år).

– Det var lite kamp och fajt mellan de där två grupperna – på ett positivt sätt, tillägger han.

– Ja, ungdomsgruppen var yvigare, om man får säga så – och vi i gammelgruppen var väl lite mer traditionella. Trevligt var det i alla fall, säger Torsten Carlsson.

Var du yvig då, Peter?

– Ja, då var man ung och radikal, svarar Peter Wretlund med ett skratt.

Peter Wretlund (S), politiker, sitter och skrattar
Peter Wretlund (S), kommunalråd i Oskarshamns kommun mellan 2002 och 2017. Foto: Peter A Rosén

– Vi ville ha en spridning på arbetet – för att få in olika synpunkter, som vi sedan vägde samman. Och det ledde sedermera fram till det som kom att kallas för Oskarshamnsmodellen, säger Torsten Carlsson.

– Det här arbetet har bedrivits i så många olika faser. Det unika för oss tre är att vi som kommunalråd har fått lägga väldigt mycket mer av vår arbetstid på kärnkrafts- och kärnavfallsfrågor, jämfört med merparten av alla andra kommunalråd i Sverige. Det var ett enormt demokratiprojekt som drogs i gång på Torstens tid på 90-talet. Efter ungdomsgruppen och gammelgruppen kom det säkerhets- och samhällsgrupper och så vidare, säger Peter Wretlund, som konstaterar att även personer utanför det politiska systemet fick vara med och tycka till.

“Det var ett gigantiskt demokratiprojekt”

PETER WRETLUND (S), KOMMUNALRÅD I OSKARSHAMNS KOMMUN MELLAN 2002 OCH 2017

– Det var lantbrukare, idrottsföreningar, kyrkor, med flera. Ja, det var ett gigantiskt demokratiprojekt, som i princip skulle kunna användas som modell för andra frågor i dag.

Förra kommunalrådet Peter Wretlund, ansiktsbild
Peter Wretlund (S). Foto: Peter A Rosén

– Ja, tanken var att den här modellen skulle kunna användas i många andra stora projekt. Och vi har ju stora projekt framför oss i kommunen, där man kan använda sig av samma metod. När man var utomlands kändes det fantastiskt att kunna berätta att privatpersoner fick ersättning för förlorad arbetsförtjänst för att vara med i en beslutsprocess i vår kommun. Folk trodde inte att det var sant. Jag var i Spanien för ett antal år sedan och berättade om beslutsprocessen – och de tyckte att det var helt fantastiskt, säger Torsten Carlsson.

Tidigare kommunalrådet i Oskarshamn, Torsten Carlsson (S).
Torsten Carlsson (S). Foto: Peter A Rosén

Peter Wretlund konstaterar att Torsten Carlsson formade förutsättningarna och satte agendan för hur det skulle arbetas.

– Under min tid blev mervärdesavtalet den stora grejen. Vi förhandlade i sammanlagt två år, ungefär – mellan 2007 och 2009. I övriga Europa pratade man om kompensationsavtal och så vidare. Men vi pratade om att vi skulle skapa mervärden kring det – på olika sätt. Vi var först ut i världen med detta. Det finns ingen som har gjort något liknande. Det var ett oerhört komplicerat avtalsarbete, säger Peter Wretlund.

Han fortsätter:

– Tog man i för lite eller tog man i för mycket? Hur skulle vi göra? Det var många frågor. Första gången vi skulle träffas och prata om mervärdesavtalet med Östhammars kommun, så skulle vi ses på Nyköpingsbro. Vi körde upp på varsin sida – och sedan visste vi inte var vi skulle mötas. Men det blev precis på mitten av bron som går över vägen. Vi sa många gånger att det kännetecknar tilliten i avtalet.

“Jag stod bredvid Birgitta Dahl när hon fick beskedet om att Tjernobylolyckan hade inträffat”

TORSTEN CARLSSON

45-årige Andreas Erlandsson berättar att han under sitt första år som kommunstyrelsens ordförande fick vara med om att ta ställning i vetofrågan gällande slutförvaret. Det var för fyra år sedan, 2018.

– Alla var eniga i fullmäktige, vi hade ingen debatt över huvud taget kring det beslutet, tack vare det tidigare förankringsarbetet, säger han.

– Östhammars kommun tog sitt beslut i vetofrågan på hösten 2019. Sedan har vi haft två år där otroligt mycket arbete har lagts på kontakter med regeringen och departement – för att jaga på och få till ett beslut i frågan. 1978 gav Oskarshamns kommun tillstånd för mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab. Då var man väldigt tydlig med att det inte ska betraktas som ett slutförvar.

Ansiktsbild på kommunalrådet Andreas Erlandsson (S), Oskarshamn.
Andreas Erlandsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Oskarshamns kommun. Foto: Peter A Rosén

– Sedan var det invigning 1986. Jag stod bredvid Birgitta Dahl (socialdemokrat och biträdande industriminister samt miljö- och energiminister under 80-talet) när hon fick beskedet om att Tjernobylolyckan hade inträffat. Stig Karlsson (socialdemokrat och kommunalråd i Oskarshamn) kom fram och ville prata med henne. Han och Bengt (Christersson) ville ha ett enskilt samtal med henne. Hon snäste av Stig Karlsson – han var inte vatten värd. ”Det är väl inte läge att komma med sådan skit nu”, sa hon, minns Torsten Carlsson.

“Vi var bland annat överbjudna till Japan för att prata inför det japanska parlamentet om den här modellen”

PETER WRETLUND

Peter Wretlund berättar om åtskilliga möten och konferenser under sin tid som kommunstyrelsens ordförande.

– Torsten nämnde Spanien som tittade med avund på detta – och jag glömmer aldrig när vi hade satt ner foten när det gäller mervärdesavtalet. Det var åtskilliga delegationer som ville komma och se och höra hur vi hade byggt upp ett avtal som skulle ge mer till den kommunen som inte fick slutförvaret. Vi var bland annat överbjudna till Japan för att prata inför det japanska parlamentet om den här modellen. Den var väldigt speciell – för det fanns ju vissa motsättningar mellan Östhammar och Oskarshamn under ett skede.

“Unikt”

– Det var lite unikt i världen att man slogs om ett slutförvar. På sätt och vis kan man säga att vi delade på guldmedaljen tack vare mervärdesavtalet, säger Peter Wretlund.

– Vi försökte hitta lösningar som främjade en placering i Oskarshamn – men vi var hela tiden medvetna om att det var de fysiska förhållandena i berget som var avgörande, säger Torsten Carlsson.

– Ja, säkerheten främst – hela tiden, inflikar Peter Wretlund.

Han berättar också att kommunledningen aldrig har strävat efter en folkomröstning i frågan.

– Vi sa att vi skulle bygga upp en kunskap som alla kände sig trygga med – och att det inte skulle avgöras av dagsform en söndagseftermiddag. Därför blev frågan aldrig föremål för en folkomröstning.

Det var torsdagen den 27 januari i år som regeringen sa ja till att bygga slutförvaret för kärnbränsle i Forsmark.

Miljöministern Annika Strandhäll (S) gick ut med nyheten på en pressträff.

“Inte pengar på kontot”

Ärendet avgörs slutgiltigt av olika domstolar och myndigheter.

I Clab väntar närmare 7 500 ton använt kärnbränsle på en slutlig lagring.

Clab hade länge en maxkapacitet för lagring på 8 000 ton, vilket genom ett nytt tillstånd utökades till 11 000 ton i höstas – för att undvika att ett fullt mellanlager skulle tvinga fram nedstängningar av kärnkraftverk.

Nu kan processen och den stegvisa prövningen gå vidare och kommunen kan planera för anläggningarna som ska byggas. De kommer att skapa många arbetstillfällen i kommunen.

Och mervärdesavtalet är utformat som så att man nu, när regeringen har fattat sitt beslut, går in i period två.

– Men det är viktigt att påpeka att vi inte får några pengar på kontot – det handlar om värden på sammanlagt en och en halv till två miljarder kronor som ska skapas i Oskarshamns kommun och Östhammars kommun. Det högre beloppet ska eftersträvas. Insatserna fördelas över två perioder. I Östhammars kommun skapas 25 procent av mervärdena – och i Oskarshamns kommun skapas 75 procent av mervärdena, säger Andreas Erlandsson.

500 miljoner kronor

– 20 procent av mervärdesramen skulle utfalla under period ett – och 80 procent under period två. Där tror jag dock att man har varit och nallat lite under period ett. Under period ett har värden om drygt 500 miljoner kronor redan skapats och fastställts av styrgruppen.

Andreas Erlandsson har tidigare sagt att han inte utesluter att mervärdespengar kan användas till den nya hockey- och evenemangsarenan som ska byggas i kommunen.

“Det ska skapas mervärden som ger långsiktighet och skapar attraktivitet på platserna, så att man kan kompetensförsörja anläggningarna under överskådlig tid”

ANDREAS ERLANDSSON (S), KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE

– Vi är inte där än, i processen, och det är inte vi själva som tar beslut om mervärdena. Vattenfall, SKB och Uniper, SKB:s ägare, och kommunstyrelsens ordförande i respektive kommun ingår i styrgruppen och några förhandlingar har inte påbörjats. Det ska skapas värden som ger långsiktighet och skapar attraktivitet på platserna, så att man kan kompetensförsörja anläggningarna under överskådlig tid. Det handlar om verksamhet som ska vara i gång i 80–90 år innan 12 000 ton kärnbränsle ligger i backen, i 6 000 kapslar.

“Kan liknas vid en stafett”

PETER WRETLUND

– Det handlar om hur man skapar mervärden. Det kan exempelvis röra sig om att underlätta för fler företagsetableringar, säger Andreas Erlandsson, som berättar att stadsomvandlingen, där ombyggnationen av Sagabiografen var inbakad, är ett exempel på en mervärdessatsning i Oskarshamn.

– Det är OS nu och detta kan liknas vid en stafett, där Bengt – som tyvärr inte finns med oss längre – körde förstasträckan. Torsten körde andrasträckan och jag körde tredje. Nu ska Andreas ta oss över mållinjen, säger Peter Wretlund, som var kommunalråd i Oskarshamn mellan 2002 och 2017.

Tre socialdemokrater utanför stadshuset i Oskarshamn
Torsten Carlsson (S), Andreas Erlandsson (S) och Peter Wretlund (S) utanför stadshuset i Oskarshamn. Foto: Peter A Rosén
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS