Sök
Stäng denna sökruta.
Edit Content
Sök

Hem

Bonus

Samarbeten

LÄSARservice

ANNONS

Oskarshamns-Nytt

MENY

ANNONS

Aktuellt

Därför gör Oskarshamns kommun fel

Få vårt nyhetsbrev i din mejlbox gratis

Varje lördag får du aktuella artiklar, tips om evenemang & mycket mer. Fyll i dina uppgifter och bekräfta din e-postadress. Prenumerationen är gratis och du kan avsluta den när som helst:

OSKARSHAMN

Kommuner får inte hemlighålla hur utbredd coronasmittan är, påpekar yttrandefrihetsexperten Nils Funcke i en debattartikel i Göteborgs-Posten (7 maj, 2020).

När kommuner vägrar att lämna ut uppgifter om hur många som är coronasmittade – och på vilka äldreboenden de finns – lever de inte upp till kraven i grundlagen, understryker Nils Funcke.

”Fel”

”Att hänvisa till sekretess är fel eftersom det går att anonymisera underlaget, vilket innebär att ingen enskild kommer till skada”, skriver han i debattartikeln.

”Enligt Offentlighets- och sekretesslagen (25:1 och 26:1) gäller sekretess inom hälso-, sjuk- och socialvården om ”en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden”. Trots sekretessen kan sådana uppgifter lämnas ut om det står klart att ett utlämnande inte leder till men för den enskilde eller närstående. Covid-19-smitta berör den enskildes hälsotillstånd. Men det kan sättas ifråga om den enskilde kan anses lida men om uppgiften om enbart smittan blir känd, eftersom sannolikt minst hälften av befolkningen kommer att drabbas. Covid-19 är ingen sjukdom som kan förknippas med någon form av syndfullt eller osunt leverne och uppfattas som skamfyllt”, skriver Nils Funcke i debattartikeln i Göteborgs-Posten.

”En säkerhetsventil”

”Med hjälp av anonymitetsskyddet för meddelare har Göteborgs-Posten med flera medier gjort egna sammanställningar över vilka äldreboenden som drabbats. Meddelarfriheten är en säkerhetsventil när offentlighetsprincipen inte tillämpas som tänkt, eller för rätten att – med vissa specifika undantag – lämna uppgifter även om de omfattas av sekretess. Meddelarfriheten är central för att säkerställa insynsintresset”, skriver Nils Funcke i debattartikeln.

”Rätten till insyn grundlagsfästes av riksdagen i december 1766. Det gjordes för att minimera misshushållning, korruption och rättsröta. Offentlighetsprincipen har i upplysta tider beskrivits som en möjlighet för myndigheterna att skaffa sig legitimitet och erhålla medborgarnas förtroende. Även det stålbad som väntar en myndighet och dess ledning när missförhållanden blottläggs, bör ses som en hälsokur. Det må smärta för stunden men gagnar verksamheten på sikt”, skriver Nils Funcke i Göteborgs-Posten.

”En björntjänst”

”Covid-19 har på vissa hålla angripit detta konstitutionella immunförsvar. De kommuner som försvårar mediernas granskning gör sig själva och smittbekämpningen en björntjänst. Utan en långtgående öppenhet är risken uppenbar att information och granskning ersätts av ryktesspridning och skapar grogrund för konspirationstänkande. En inte alltför långsökt teori som kan få fotfäste är att kommunerna försöker undvika att det blir uppenbart hur illa organiserad vården av våra äldre är. Dåligt utbildade och uselt utrustade timanställda som inte har råd att sjukskriva sig får gå från äldreboende till äldreboende samtidigt som barn inte fått besöka sina friska, sjuka eller döende föräldrar”, skriver Nils Funcke i debattartikeln.

TEXT

Peter A Rosén

peter@oskarshamns-nytt.se

FOTO

Freepik

+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

ANNONS

ANNONS

ANNONS

Shoppingguide

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS