”Full av beundran för den resa IK Oskarshamn har gjort”

”Full av beundran för den resa IK Oskarshamn har gjort”

2021-09-18 Av av Thomas Wennerklint

LÖRDAGSKRÖNIKAN

Så har SHL dragit igång och självklart är hockeyintresset bland oskarshamnarna på topp.

Det är så mycket förväntningar inför premiären och supportrar och medier analyserar nyförvärv och träningsmatcher för att på något sätt kunna förutspå hur den stundande säsongen ska bli.

Cameron Brace, ett av nyförvärven i IK Oskarshamn inför den här säsongen. Foto: Pierre Stjernfeldt

Vilka nyförvärv lyckas?

Ska IKO klara sig undan kvalspel, kanske kan de ta sig ända till slutspel?

En kristallkula eller allra helst en tidsmaskin hade varit bra hjälpmedel för att svara på dessa frågor.

”Att ta sig till SHL var oerhört stort”

THOMAS WENNERKLINT, KRÖNIKÖR

Även om mitt eget hockeyintresse inte är på mer än normal sportnördsnivå så är jag full av beundran för den resa IK Oskarshamn har gjort.

Att ta sig till SHL var oerhört stort, att hålla sig kvar var ännu större.

Nu är ju frågan om man kan följa upp fjolårets säsong i den knivskarpa konkurrensen som råder i SHL.

Hockeypremiären fick mig att fundera lite kring supporterskap.

Klart är att IKO-supportrarna kommer att gå en spännande säsong till mötes.

Det kommer att vara mycket glädje, men förmodligen också en hel del frustration och lidande.

”Lever med laget”

För det är väl det som det innebär att verkligen vara hard core supporter, man lever med laget i med och motgång – matchdagarna är en känslomässig berg- och dalbana som kan sluta i stor eufori eller djup förtvivlan.

Dagen efter match kan man troligtvis utläsa hur resultatet blev bara på supporterns sinnesstämning.

Tro –  mig jag vet vad jag talar om, även om jag lugnat ner mig med stigande ålder. (Fast mina kollegor kanske inte håller med…)

”Mitt lag är, om någon missat det, Helsingborgs IF”

Mitt lag är, om någon missat det, Helsingborgs IF, en klubb och ett fotbollslag som prövar mitt tålamod.

När jag som pojklagsspelare i början och mitten av 80-talet såg A-laget harva i division 2 (dåtidens division 3) kunde jag inte ens drömma om att man skulle gå upp i allsvenskan efter säsongen 1992, ta SM-guld 1999, slå ut Inter och spela gruppspel i Champions Leauge.

”Sopade rent”

När man sedan sopade rent bland titlarna i svensk fotboll 2011 anade man möjligheten att klubben kunde etablera sig i Sverigetopp för lång tid framöver och sedan sikta mot Europa.

Så blev det naturligtvis inte.

Pinsamma ekonomiska affärer och misslyckade värvningar gjorde att de sportsliga prestationerna bara blev sämre och sämre.

2016 åkte man till slut ur allsvenskan och något år senare åkte man ur svenska cupen efter torsk mot Oskarshamns AIK.

Efter ett kort återbesök på två säsonger i allsvenskan åkte man ur igen förra året och spelar nu i superettan, serien just över OAIK:s.

Den här säsongen skulle man minsann dominera serien och ta sig tillbaka direkt till allsvenskan, men även om man är med i toppen har prestationerna varit minst sagt svajiga.

”Jag har inte ens orkat med att se alla matcher eller ens sett klart vissa matcher jag börjat titta på. Det har varit för bedrövligt”

Jag har inte ens orkat med att se alla matcher eller ens sett klart vissa matcher jag börjat titta på. Det har varit för bedrövligt.

Men visst hoppas jag att det ska lösa sig till slut, att det blir en återkomst till högsta serien.

Vägen dit kommer dock att kantas av lidande och besvikelser i så fall. Det är bara så det är.

”Vore häftigt”

Jag hoppas ändå att jag kommer att få den där glädjechocken i slutet av säsongen, det vore härligt.

Fast mitt som vanligt pessimistiska inre har redan ställt in sig på att det går åt fanders – förmodligen på övertid i sista matchen, det vore den ultimata pungsparken.

De senaste två matcherna har Helsingborg släppt in kvitteringsmål i slutminuterna och tappat värdefulla poäng – just sayi´n…

Å andra sidan var jag ännu mer nervös och skärrad när HIF ledde serien med massor av poäng 2011.

Fråga mina kollegor.

Alla visste att snart skulle SM-guldet vara klart, men jag vägrade tro det och målade upp bilder av att det ändå nog skulle skita sig.

”Sedan vann man cupguldet också genom att spöa Kalmar FF. Vilken säsong det var”

Men se, jag hade fel och guldet säkrades rekordtidigt med många omgångar kvar.

Sedan vann man cupguldet också genom att spöa Kalmar FF. Vilken säsong det var.

Fast det var ju å andra sidan början på den nedåtgående spiralen…

Det andra fotbollslaget som mitt hjärta klappar lite extra för är Oskarshamns AIK.

Jag har följt dem noga i år och kan bara säga att det är en fröjd att få följa med på lagets resa.

Att toppa Ettan Södra efter två tredjedelar av säsongen är fantastiskt och nu har man en fullt realistisk möjlighet att ta hem serien – då är Oskarshamn bara att gratulera till ett fotbollslag i landets näst högsta serie.

Det är faktiskt lite nervöst att följa matcherna, men eftersom jag ska skriva om dem behöver man hålla ett visst fokus.

Men det är riktigt surt när de förlorar, som tur är det inte så ofta det händer.

Filip Jägerbrink, Oskarshamns AIK. Foto: Peter A Rosén

”Jag håller alla tummar och tår jag har för Agim Hasani, Ardi Ajeti, spelarna och alla kring OAIK i höst”

När man följer ett lag över tid blir det intressant och när man verkligen får koll på spelarnas roller och kvaliteter blir det personligt.

Jag håller alla tummar och tår jag har för Agim Hasani, Ardi Ajeti, spelarna och alla kring OAIK i höst.

Och visst hoppas jag på att det går bra för IKO också.

Bara inte när de möter mitt grönvita favoritlag – Rögle BK (japp, det står för bandyklubb) från Ängelholm, grannkommun till Helsingborg.

Det laget har jag följt upp och ner i seriesystemet sedan min ungdom (dock aldrig live) och aldrig trodde jag väl att Rögle skulle spela en SM-final.

Men så blev det ju i våras.

”Mäktig resa”

Den klubben har, precis som IKO, gjort en mäktig resa från lindansarlag till topplag.

Vad säger att inte IKO på sikt skulle kunna göra samma resa?

Nåja, det får vi se.

Nu står vi här i september månad och i slutet av november vet vi om OAIK spelar i superettan nästa år och om de då får möta Helsingborg eller inte. Förhoppningsvis spelar ju HIF i allsvenskan…

IKO-supportrarna får inrikta sig på en lååååång hockeysäsong med många nervkittlande matcher innan man någon gång i mars/april kan göra bokslut.

Det blir jättekul och förbannat jobbigt!

Heja HIF, Rögle, OAIK och IKO!

Ha en bra helg!

//Thomas

Dela gärna artikeln: