INSÄNDARE

I en insändare berättar Birgitta Nylund, som bor på Solbacka i Oskarshamn, om sin personliga upplevelse av sommarmånaderna inom äldreomsorgen i kommunen:

Det började i maj.

Då dök det upp diverse ungdomar (18–20 åringar) – pojkar som gick dubbelt med ordinarie personal.

Kan väl inte säga att det inte var någon höjdare, men jag tänkte att ”jag har ju också varit ny”.

”Hur ska unga grabbar som fortfarande bor hemma kunna hjälpa mig med att sköta mitt hem?”

BIRGITTA NYLUND

Det började under midsommarveckan. Katastrof!

Hur ska unga grabbar som fortfarande bor hemma kunna hjälpa mig med att sköta mitt hem?

Det gick naturligtvis inte.

Pannkaka

För det första var språkkunskaperna så dåliga att det inte gick att föra en konversation – och när jag inte kunde kommunicera med den som skulle hjälpa mig blev det för det mesta pannkaka.

Ett stående svar var ”ja”!

Frågade vad de fått för utbildning innan de började.

Ingen förutom att gå dubbelt en morgon och en kväll.

Det var det kommunen satsade på sina vikarier som skulle hjälpa till i äldreomsorgen Vem drabbade det?

Mig naturligtvis. Och ordinarie personal!

Lärare och bollplank

Jag tycker att jag har ”arbetat”  i sommar – som lärare och bollplank för ordinarie personal.

Är det min roll som pensionär i behov av hjälp?

Planeringen av vem och var görs av en person. I detta område bytte man ut den vana personen mot en helt ny och oerfaren person.

Ja, jag tror att det var tre veckor innan semestrarna började.

Är det en bra planering?

Man skulle naturligtvis inte ha släppt den vana personen (bytte jobb?) förrän efter sommaren.

”Var finns min trygghet?”

Detta innebar att jag flera gånger fick besök av 11 personer under en dag!

Ofta helt okända personer

Var finns min trygghet? Och är det rimligt?

Är det så här du vill ha det när du är i behov av hjälp?

Blir stadigt sämre

Tro inte att det blir bättre. Jag har varit I behov av hjälp i 8 år och det blir stadigt sämre.

Vilken svensk ungdom vill ha en arbetsgivare som bara kräver och kräver utan en enda liten satsning.

De får ju inte ens en vettig lön! Skärpning alla enhetschefer och politiker.

Tänk på hur du lägger din röst om några veckor!

Och ni inom medierna, var finns frågorna om vår äldreomsorg?

Ett är säkert, vi blir alla gamla och de flesta behöver hjälp efter 80.

Fram till sommaren 2019 bodde jag på ett trygghetsboende.

Vi var 11 pensionärer med fast personal. Tror att de var 12 stycken.

”Jag fick en fantastisk omsorg”

Vi fick en fantastisk omsorg.

Det kändes som att de gjorde allt för att jag skulle ha det bra.

Varför tog politikerna bort det?

Kostade det för mycket pengar?

Nyligen har jag fått reda på att enligt lag behöver inte en kommun erbjuda trygghetsboende.

Varför måste vår äldreomsorg var ett minimum?

Stor kram

Varför kan inte Oskarshamn bli en mönsterkommun inom äldreomsorg?

Visst skulle det vara roligt om alla ville komma hit och titta på vår fina äldreomsorg? Tänk i alla fall tanken.

Till sist ett stort varmt TACK till er som satsat på att ge mig guldkorn i min vardag. För det är precis det ni gör. En stor kram till er alla!

Birgitta Nylund

Solbacka, Oskarshamn