DEBATTARTIKEL
Jimmie Åkessons lösning på arbetslösheten: Köp ut människor.
I SVT:s program 30 minuter presenterade Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson sitt ”recept” mot arbetslösheten: ett höjt återvandringsbidrag på upp till 350 000 kronor för invandrare som väljer att lämna Sverige.
Enligt Åkesson bör ”väldigt många av de här människorna” återvända till sina ursprungsländer om de inte har etablerat sig i det svenska samhället.
Men detta är inte en lösning på arbetslösheten – det är ett ideologiskt utspel som underminerar grundläggande principer om jämlikhet, integration och ansvarstagande.
”Inte bara osmakligt”
Att skylla strukturell arbetslöshet på individens brist på ”mentalt engagemang” i Sverige är inte bara retoriskt osmakligt, det är ett statsvetenskapligt förenklat sätt att förstå samhällsutveckling.
Arbetslöshet, särskilt bland utrikes födda, har sin grund i en rad komplexa faktorer: diskriminering på arbetsmarknaden, otillräckliga språkkunskaper, brist på validering av utländska meriter, samt alltför svaga insatser för inkludering.
Dessa utmaningar kräver långsiktiga, hållbara lösningar – inte symbolpolitiska utspel.
Att erbjuda pengar för att människor ska lämna Sverige är ett tecken på politisk uppgivenhet – inte på politiskt ansvarstagande.
Det är dessutom ett moraliskt tveksamt budskap att skicka till människor som ofta flytt krig, förtryck eller fattigdom, och som har investerat både hopp och kraft i att skapa sig ett liv här.
Sverigedemokraternas förslag reducerar arbetsmarknadspolitiken till ett spel med siffror: ju färre människor i landet, desto lägre arbetslöshetsstatistik – men till vilket pris?
Verklig arbetslöshetsbekämpning kräver investeringar i språkutbildning, praktikplatser och validering av utländsk utbildning.
Ett gott exempel är Snabbspåret, ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen och branschorganisationer, som hjälpt nyanlända med rätt kompetens att snabbare ta sig in på arbetsmarknaden – särskilt inom bristyrken som vård, skola och omsorg.
Den typen av reformer bygger samhälle.
”River ner”
Åkessons politik däremot, river ner.
När Åkesson menar att vissa invandrare ”rent fysiskt lever i Sverige men mentalt i en annan del av världen” avslöjar han en förlegad och nationalistisk idé om svenskhet – som något statiskt, ensidigt och exkluderande.
Men integration handlar inte om att radera sin bakgrund eller bli en kopia av en förutbestämd norm.
Det handlar om att bygga ett gemensamt samhälle där alla, oavsett ursprung, har möjlighet att delta, bidra och tillhöra.
Från ett statsvetenskapligt perspektiv är detta ett allvarligt avsteg från tanken om det universella medborgarskapet.
Om staten börjar betala människor för att lämna landet, undermineras förståelsen av medborgarskap som en ömsesidig förpliktelse – där samhället investerar i individen, och individen i samhället.
Det blir en transaktion, inte en relation.
Vem får stanna, vem ska gå, och vem avgör när någon är ”tillräckligt etablerad”?
Vi står inför en avgörande vägval:
Ska Sverige vara ett land som stänger dörrar för dem som kämpar – eller ett land som tror på människors vilja och förmåga att bli en del av vårt gemensamma samhälle?
”Löser inga problem”
En politik som bygger murar löser inga problem, den skjuter dem framför sig.
En politik som bygger broar däremot – genom utbildning, arbete och gemenskap – är det enda hållbara svaret på de utmaningar vi möter.
Arbetslöshet löses inte genom att betala bort människor.
Den löses genom att inkludera dem.
Det handlar om ansvar, inte avståndstagande.
Om framtidstro – inte misstro.
Mikael Bertilsson
Statsvetarstudent och debattör
Skribenten svarar för åsikter i denna insändare/debattartikel. Skribenter omfattas av källskydd och har rätt att vara anonym enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Skicka insändare till redaktionen@oskarshamns-nytt.se
