Sök
Stäng denna sökruta.
Edit Content
Sök

Hem

Bonus

Samarbeten

LÄSARservice

ANNONS

Oskarshamns-Nytt

MENY

ANNONS

Aktuellt

Lördagskrönikan: “Jag är stolt över att jobba på Mönsteråsgymnasiet”

ANNONS

Få vårt nyhetsbrev i din mejlbox gratis

Varje lördag får du aktuella artiklar, tips om evenemang & mycket mer. Fyll i dina uppgifter och bekräfta din e-postadress. Prenumerationen är gratis och du kan avsluta den när som helst:

LOKAL ANNONS

LÖRDAGSKRÖNIKAN

Jag har tappat räkningen på hur många elever jag har mött i mitt yrke sedan jag började som lärare 1995.

Det är väldigt många i alla fall, det är en sak som är säker.

Tiden går och fler möten blir det.

Det är oerhört häftigt att få ta del av så många unga människors liv.

Men det kan också vara tufft.

När jag började på Västerviks gymnasium 1995 var jag alldeles färsk som lärare och bara 24 år gammal, egentligen inte mycket äldre än de äldsta eleverna jag hade som gick sista året och skulle ta studenten.

“De första fem åren var en häftig tid, Mönsteråsgymnasiet låg i verkligen i teknisk framkant”

THOMAS WENNERKLINT, KRÖNIKÖR

1997 blev det sedan en flytt till Timmernabben och nytt jobb på Mönsteråsgymnasiet, som då endast varit igång i två år.

I augusti i år var det således 25 år sedan gymnasiet invigdes och tog emot de första eleverna som då fick egna bärbara datorer.

Att en liten kommun satsar på ett eget gymnasium och samtidigt på ny teknik och pedagogik var något som lockade besökare från både när och fjärran.

De första fem åren var en häftig tid, Mönsteråsgymnasiet låg i verkligen i teknisk framkant.

Mer lättillgänglig

Fortfarande får alla elever en egen dator, men idag är det ju inte längre något speciellt.

Det får man på de flesta skolor, även högstadieskolor.

Tekniken är definitivt mer lättillgänglig idag.

Men det finns en speciell anda på skolan och jag är stolt över att jobba på Mönsteråsgymnasiet.

Vi ser varje elev och har också större möjligheter att kunna hjälpa ungdomarna än stora skolor med många fler elever.

25-årsjubiléet hade verkligen varit något att uppmärksamma, men det har varit helt tyst från kommunens sida.

Vi på skolan planerade istället själva in en liten fredagskväll med en matbit, men av det blev det förstås inte på grund av rådande pandemi.

“Pärla”

Många kommuninvånare vet tyvärr inte vilken pärla Mönsteråsgymnasiet är och vad elever väljer bort när de stora gymnasierna i Kalmar och Oskarshamn kan locka med annat än en mycket bra utbildning.

De flesta vet inte heller vad det kostar Mönsterås kommun att skicka en elev till en gymnasieskola i en annan kommun. Mycket skattepengar kan jag säga.

Men åter till elever.

Något som jag och mina kollegor uppmärksammat är att allt fler elever mår psykiskt dåligt på olika sätt.

Hur vi än försöker så kan vi inte minnas att det var likadant för 15-20 år sedan. Visst kan minnet svika, men så dåligt är det nog inte.

“Det är inte så”

Alla elever har ju olika bakgrund, olika förutsättningar och olika klara – eller oklara – mål med skolan.

Hemförhållandena kan vara vitt skilda.

Vi vill ju gärna tro att alla har två stabila föräldrar som bryr sig om sitt barn, att det finns en stabil och trygg grund hemma hos eleven.

Det är inte så.

Visst, de allra flesta har det mesta eller allt det där.

För andra är vardagen en annan.

Det är ingen som ser till att de kommer upp i tid, äter en ordentlig frukost eller bryr sig om de är i skolan eller inte.

Det kan finnas ekonomiska problem, missbruksproblem, psykiska problem…

“Många barn och ungdomar är inget annat än hjältar”

THOMAS WENNERKLINT

Många barn och ungdomar är inget annat än hjältar.

Att de bara orkar komma till skolan är fantastiskt.

Samtidigt kan skolan var den lugna och trygga plats som inte finns där den borde finnas.

Av någon anledning så anförtror sig elever ofta till mig och berättar om hur de har det eller hur uppväxten sett ut.

Det är ju helt fantastiskt att de känner att de vill och vågar berätta, men ibland blir det nästan för mycket att bära. Så en del ungdomar har det!

“Sorgsen och matt”

Det är tungt att höra och man blir alldeles sorgsen och matt.

Men eleverna kämpar på och det stärker mig i mitt arbete att verkligen vilja stötta eleven att nå sina mål.

Det händer också mycket mellan ungdomar utanför skoltid, det handlar om droger, det handlar om hot och våld. Fy.

Att ungdomar som har en otrygg miljö utanför skolan mår dåligt är inget svårt att förstå, men det är allt fler elever som har all den sociala uppbackning som finns som också får problem.

Alltför många.

Vi funderar mycket varför det är så. Handlar det om för högt ställda krav? Från vem i så fall, de själva eller är det outtalade krav från omgivningen.

Är det skolsystemet, betygssystemet? Samhällets höga tempo – du ska hinna med så mycket idag för att vara en ”lyckad” människa.

Handlar det om oro för framtiden och en allt tuffare arbetsmarknad?

“Frågorna är många”

Frågorna är många, svaren är inte glasklara.

Men att elever går in i någon form av ”vägg” i olika utsträckning står allt mer klart.

När man varit i yrket länge så ser man att psykisk ohälsa ökat. Det finns en ökad stress som är svår att få eleverna att inse att den kanske inte är verklig.

Hur mycket beror på skolan?

Är kraven högre nu är tidigare?

Jag skulle nog svara nej på den ganska övergripande frågan. Stoffet i kurserna är inte svårare eller mer omfattande.

Det som kan stressa är förstås att alla ämnen på gymnasiet är uppdelade i kurser som betygssätts direkt efter kursens slut.

Du kan inte som på högstadiet ta tre år på dig att utveckla dig i ett ämne. Betyget är låst.

“Inre stress”

Detta i kombination med höga intagningspoäng till populära utbildningar på universitet och högskolor kan naturligtvis skapa en inre stress.

“Det finns en helt annan stress idag i samhället i stort”

THOMAS WENNERKLINT

Jag tror däremot inte det är hela sanningen.

Det finns en helt annan stress idag i samhället i stort.

Sociala medier, tusen TV-serier som man ska se…

Omvärlden pockar på din uppmärksamhet allt mer.

Ekorrhjulet snurrar fortare.

Inte bara i skolan.

Det finns nog ingen enkel lösning.

Alla reagerar ju olika på stress, men man kan i alla fall vara medveten om det och diskutera detta med ungdomarna.

Sedan får man försöka stötta och hjälpa under resans gång.

“Bra dialog”

En bra dialog med eleverna, ett ömsesidigt förtroende – det är en bra start.

Kan jag göra skillnad för en elevs mående, oavsett vad det beror på, då har jag lyckats.

De stora utmaningarna i mitt yrke ligger nuförtiden oftast inte i att få elever att förstå beräkningar på kemisk jämvikt.

Det handlar om andra saker.

En sak är säker – för många ungdomar mår dåligt.

Vi kan inte ha det så. Frågan är bara hur vi ska komma åt problemet.

Ta hand om er!

/Thomas

TEXT

THOMAS WENNERKLINT

thomas@oskarshamns-nytt.se

+1
0
+1
1
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS