KRISTDALA
Det var folkligt, festligt och i det närmaste fullsatt på söndagens återinvigning av den vackra kyrkan i Kristdala.
– Namnet Kristdala bör ju ha tillkommit efter att den kristna tron verkligen hade fått fäste på den här platsen, sa Mathias Sånglöf, präst i Kristdala samarbetskyrka, i sin predikan under den stämningsfulla högmässan.
Det finns en kontinuitet av Guds särskilda närvaro här – flera ting i kyrkan vittnar om att det är så, fastslog han.
– Jag vill nämna tre av dessa i dag. Ta dopfunten, exempelvis. Dopfuntar i våra olika kyrkor tillhör ofta de äldsta föremålen. Jag vet inte exakt hur gammal den här dopfunten är, men det är vanligt att de kommer från 1200- eller 1300-talet. De har bevarats från generation till generation. De är hållbara. Många Kristdalabor har döpts i den här dopfunten. Och vi använder den fortfarande.
– Den vittnar, på sitt sätt, om Guds närvaro – mitt ibland oss.
– Ett annat ting, som vi kan nämna, är taket i det som vi i dag kallar Kristuskapellet (sakristian). I taket finns en senmedeltida målning, som kommer från den gamla medeltida träkyrkan i Kristdala. Det skulle till och med kunna röra sig om altartavlan – men vi är inte säkra på det. Men målningen visar på Guds särskilda närvaro på den här platsen, generation efter generation.
– Man bevarade något viktigt och fint från den gamla kyrkan. Och bilden i sig är dessutom talande. Den visar den uppståndne Kristus – som ständigt vakar över oss. Den är målad på ett sätt som gör att du kan se hur Jesus blick följer dig när du rör dig i rummet. Det vittnar om att Jesus vakar över sin kyrka, generation efter generation, sa Mathias Sånglöf.
Han nämnde även korset på kyrktornet.
– Det lyser över vår bygd med Guds erbjudande om försoning, förlåtelse och gemenskap. Att jag valde korset beror på att jag brukar se det när jag är ute på hundpromenaden på morgonen. Från Brödbacken får man en väldigt fin bild av kyrkan. Om solen är framme, så ser man hur korset lyser. Det är som att det predikar tyst från tornets tak, sa Mathias Sånglöf, som höll i högmässan tillsammans med kyrkoherden och kontraktsprosten Anders Byström.
Kyrkan – som är en del av Döderhults församling sedan tolv år tillbaka – uppfördes mellan 1789 och 1792, efter ritningar av Jacob Wulff.
Den byggdes för att ta emot så många besökare som möjligt – men nu är den ombyggd och anpassad efter dagens behov, med färre bänkrader och flexibla gemenskapsytor.
Renoveringsarbetet pågick under åtta månader.
Hela konstruktionen under golvet har bytts ut – och kyrkan har fått ett nytt och förbättrat ljudsystem, samt ny belysning.
Väggarna är ommålade och sköldarna plockades ner för rengöring.
Under läktaren finns nu en helt ny serveringsdel, som är avskild med glaspartier.
Samverkan
Sakristian har renoverats och ska fortsättningsvis användas som ett andaktsrum, som exempelvis kan användas till mindre dop.
Kyrkan har dessutom fått ett nytt kök och en handikapptoalett.
Under renoveringsarbetet och ombyggnationen hölls mässor och gudstjänster i Kristdala missionshus – och begravningar, bröllop och dop förlades till Stensö kapell.
Sedan drygt fem år tillbaka anordnas all verksamhet i Kristdala kyrka och Kristdala missionsförening i samverkan – under ledning av ett lokalt samarbetsråd, med medlemmar från Döderhults församling och Kristdala missionsförening.
Film: Peter A Rosén
Chefredaktör & ansvarig utgivare