LÖRDAGSKRÖNIKAN

Det är allvarliga fel på de moraliska kompasserna.

Efter den fantastiska semestern återvände jag till verkligheten med en rejäl förkylning och sedan vab – har blivit mycket frånvaro från arbetet de senaste tre veckorna.

Det kommer att märkas i lönekuvertet nästa vecka…

Fantasisummor

Tur då att elräkningen inte är lika fullt så hög som förra månaden…

Några som inte behöver fundera på om lönen kommer att räcka till är ju cheferna på de olika elkoncernerna. Aftonbladet lade i veckan fram siffror på de fantasisummor som dessa tjänar, allt medan många har stora bekymmer att betala sina elräkningar.

Det är provocerande läsning.

För något år sedan skrev jag om överdrivna löner för bland annat generaldirektörer för statliga verk och för cheferna för till exempelvis AP-fonderna. Dessa hade betydligt högre lön än både statsråd och statsministern. Tyvärr bleknar de flesta av dessa siffror i jämförelse med eljättarnas löner.

Se här bara:

Eon

• Sveriges vd Marc Hoffman: 5 419 888 kronor i lön 2021.
• Martin Höhler vd för Eon Energidistribution AB, 4 540 720 kronor.
• Johan Mörnstam, Eons styrelseordförande och Europachef, 6 825 903 kronor.
• Leonhard Birnbaum, vd för Eon:s tyska moderbolag: 4,15 miljoner euro, motsvarande 46,5 miljoner kronor 2021. Det motsvarar en månadslön på drygt 3,8 miljoner kronor.

Största delen av Birnbaums lön, över 3 miljoner euro, är bonus.

Fortum

• Sveriges vd Toni Kekkinen: 3 607 521 kronor i lön 2021. (varav 417 000 kronor i bonus)
• Markus Rauramo, vd för Fortums finska moderbolag: fick 1 559 000 euro i fast lön. Dessutom fick han 315 000 euro i pension och 1 262 000 euro i bonus. Sammanlagt över tre miljoner euro, motsvarande 35,1 miljoner kronor.

Vattenfall

• Statliga Vattenfalls vd Anna Borg tjänade 21,1 miljoner kronor 2021. Det motsvarar nästan 1,8 miljoner kronor i månadslön.
• Vattenfalls styrelseordförande Mats Granryd, 61, fick 2022 ett arvode på 927 000 kronor.

Låt detta sjunka in ett tag.

Visst jag vet att det är marknadskrafter som styr och att det pratas om att höga poster med mycket ansvar måste ha konkurrenskraftiga löner som är ”marknadsmässiga”. Men det skaver ju ganska mycket ändå.

Och då är ju elbranschen lång ifrån det enda område där det finns fantasilöner.

Frågan är ju hur mycket ett arbete kan vara värt egentligen. Kan en människa verkligen vara värd 1,8 miljoner i månanden, 4-5 gånger mer än vad de flesta svenska tjänar på ett år?

Nej, naturligtvis inte.

”I privata bolag är det ju i och för sig svårt att påverka, men att det förekommer dessa abnorma summor i statliga verk är ju högst anmärkningsvärt”

Thomas Wennerklint, krönikör

I privata bolag är det ju i och för sig svårt att påverka, men att det förekommer dessa abnorma summor i statliga verk är ju högst anmärkningsvärt.

För vad?

Dessutom dessa bonusar – för vad?

Nej, det är verkligen inte konstigt att det sprids ett förakt bland ”vanligt folk” för de personer som sitter och skär guld med täljkniv år ut och år in, medan de själva ser sina löner bli uppätna av skenande elpriser, högre matpriser och ränteutgifter…

Hur kan man sova gott om natten när man delar ut dessa löner och bonusar till chefer och styrelser? Den moraliska kompassen hos många personer och på många nivåer inom både staten och det privata näringslivet verkar trasig och behöver fixas till omgående…

”Otroligt frustrerande”

Det verkar för övrigt illa ställt med den kompassen i andra delar av samhället också. I våra dagar fungerar ju tyvärr sociala medier som en spegling av hur det ser ut i samhället. Folk filmar det som händer och lägger ut det – egentligen utan att tänka på hur de faktiskt framställer sig själva.

Två exempel från Sverige i veckan; en högstadieelev filmar när han i skolans matsal blir tillsagd att ta av sig ytterkläderna. Bespisningspersonalen är verkligen oerhört vänliga och ber honom snällt, kallas ju populärt lågaffektivt bemötande…

Men den lilla snorungen bara käftar emot och tjatar om att personalen ”inte får röra” honom och att han ska anmäla dem för att han ”har det på film”. Otroligt frustrerande att titta på och jag beundrar personalen som håller sig lugn och inte bara tar och lyfter ut skitungen.

Visst det är bara en lite händelse, men den säger tyvärr alltför mycket om hur situationen är idag i Sverige, både i skolan och i övriga samhället. Vuxenvärlden har helt tappat kontrollen och de som inte kan uppföra sig tillåts diktera villkoren – det blir inga konsekvenser så man kan bara fortsätta att missköta sig.

”Hemskt att se”

Det andra exemplet är en film när ett ungdomsgäng själva dokumenterat när de misshandlar och förnedrar en pojke. De tvingar honom att pussa deras händer och fötter medan de ger honom örfilar…

Hemskt att se.

Många yngre behöver verkligen hjälp, inte bara med att justera den moraliska kompassen, utan med att faktiskt hitta den.

För övrigt har vi i veckan också kunnat läsa att polisen nekat tillstånd till två koranbränningar, med hänvisning till säkerheten. Säpo ör oroliga för att det leder till våld.

På ett sätt kan jag förstå det, men saken måste sättas i ett större perspektiv; hur ska vi ha det med yttrandefriheten? Om muslimer (eller kanske islamister är ett bättre ord i det hör fallet) blir så upprörda om man bränner en bok så att de tar till våld – och vi sedan böjer oss för detta… Då har ju faktiskt våldets väg vunnit. Det är inte rimligt i en demokrati. (sedan kan man ju naturligtvis ifrågasätta det produktiva med att bränna saker, oavsett om det är koraner, biblar, Harry Potter-böcker eller flaggor).

Vanligt hyfs

Vilka andra rättigheter som vi är vana att ha i vårt samhälle står näst i tur att offras för att garantera säkerhet?

Jag väljer att citera Thomas Jefferson, USA:s tredje president, 1801-1809:

”Den som vill ge upp friheten för att få säkerhet, kommer vare sig få eller vara förtjänt av någondera”

Nähä, nu gaskar vi upp oss och njuter av helgen, men håll med om att hela samhället hade mått bra av lite mer etik och moral – eller ska vi kalla det vanligt hyfs?

Ha det gott!

/Thomas

Genrebild: Riksbanken