INSÄNDARE
Hur solidaritet fungerar i praktiken…
Som ett exempel kan man ta den allmänna kollektivtrafiken med buss och tåg i Region Kalmar län.
Hur många är medvetna om att den betalas till en mycket stor del via skattebetalarnas skatt på sin lön, pension, sjukpenning, vab-ersättning, med mera?
Hur mycket pengar stoppas det in i den allmänna kollektivtrafiken?
Enligt ett dokument hos regionen så är nettokostnaden över 2 000 kronor per capita.
”Ska man fortsätta?”
Vi är cirka 246 000 invånare i regionen, så det blir i runda slängar en halv miljard kronor under ett år.
Hur många år har politiken använt skattemedel för att stödköpa biljetter på buss och tåg?
Ska man fortsätta nästa år och året därpå och så vidare?
Hur många av regionens invånare har möjlighet att arbetspendla med den allmänna kollektivtrafiken?
Det är en begränsad del av befolkningen som har den möjligheten.
Det är fyra faktorer som avgör om det är möjligt.
Busshållplats för avresa, tidtabellen, busshållplats vid resmålet och pendlingsbarhet.
Definitionen för pendlingsbarhet är enligt Trafikanalys att busshållplats ska ha minst halvtimmestrafik och avståndet till busshållplats ska vara max två kilometer.
”Vita fläckar”
Var finns dessa förutsättningar för invånare att använda kollektivtrafikens möjligheter i Region Kalmar län?
Studerar man regionens kollektivtrafik har de en karta där man kan se att det är Kalmar tätort och längs med E22 till Oskarshamn.
Övriga geografiska områden i länet med sina invånare kan man beteckna som ”vita fläckar”.
Det är många invånare och skattebetalare som inte har dessa förutsättningar, men de får vara med att solidariskt betala andra invånares resande till och från arbetet.
Något som jag reagerar starkt på är att det är möjligt att med skattemedel få semesterresan delvis finansierad när någon köper en tågbiljett till Kastrup för exempelvis två veckor i Thailand.
Det är bra magstarkt av politiken att man möjliggör sådant användande av skattemedel.
Det finns en del i kollektivtrafiken som naturligtvis ska var subventionerad och det är den särskilda där det utförs färdtjänst, sjukresor.
Den subventionen går till de som har sviktande hälsa och begränsad rörlighet och där fyller solidariteten med skattemedel en självklar roll.
”Geografisk diskriminering”
Om nu den allmänna kollektivtrafiken skulle vara självfinansierad och biljettintäkter stod för verksamhetens kostnader och att skattebetalarna fått in dessa ”biljettstödspengar” omfattande många miljarder under alla år på sina lönekonto, pensionskonto.
Vad skulle dessa ha använts till?
Naturligtvis skulle de som köpt biljetter för att åka kollektivt fått betala ett högre pris.
Men den övriga delen av befolkningen skulle haft mer pengar för att finansiera sitt resande, det är många invånare som inte har något annat alternativ.
Det är med den här finansieringslösningen av den allmänna kollektivtrafiken en geografisk diskriminering där politiken överför ekonomiska resurser från stora delar av länet till ett fåtal begränsade områdens invånare i Region Kalmar län.
Jörgen Carlsson
Skattebetalare boende på landsbygden
Skribenten svarar för åsikter i denna insändare/debattartikel. Skribenter omfattas av källskydd och har rätt att vara anonym enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Skicka insändare till redaktionen@oskarshamns-nytt.se
