SÖNDAGSKRÖNIKAN
”Håll ut, vi klarar det, vi har kommit ganska långt ändå…”
Inledningen till dagens krönika har jag lånat av Bo Kaspers Orkester.
Det är precis så jag känner just nu.
Vi har kommit ganska långt ändå och samtidigt känns vägen vi har framför oss oändligt lång och osäker.
Då menar jag inte de snötäckta, hala, ojämna och dåligt sandade vintervägar vi vinglar fram på för närvarande.
Jag pratar om den långa vägen till vaccinet.
Imorgon vänder vi blad i almanackan och februari tar över stafettpinnen efter januari.
Lite närmre vår och värme, lite närmre vaccin för dem av oss som tänker ta chansen att stärka vårt motstånd gentemot viruset vi alla är så trötta på.
Munskydd och visir
För nu är jag fruktansvärt trött på munkorg och stänkskydd, jag menar, munskydd och visir.
Trött på att gå omvägar mellan hyllorna i mataffären, trött på att se mina medmänniskor som smittbärande varelser jag ska hålla på avstånd för att inte belasta en redan nedtyngd sjukvård.
Jag är av naturen en person som vill ha mycket egentid och gärna håller människor på armlängds avstånd, men nu börjar jag bli less på social distansering och isolering.
I väntan på vaccinet jobbar jag sedan slutet av veckan iförd visir och upptäckte snart att likt fåglar som inte ser fönsterglas är jag en klant som inte ser plast.
Jag vet inte hur många gånger jag drog till mig själv i höjd med hakan när jag glömde bort att ta ut svängen med armen då jag putsade speglar iförd min nya skyddsutrustning.
”Hellre visir än virus”
Men vad gör väl det?
Hellre visir än virus!
Och på tal om skyddsutrustning: varför anses det töntigt/tantigt med broddar på skorna när det är vinterväglag?
Ingen ifrågasätter vinterdäck med dubb när det är glashalt så varför stappla fram likt Bambi på hal is när det finns broddar att sätta på skorna?
Själv har jag sedan Nalles första vinter kört med kängor där dubben sitter fast för att obehindrat kunna följa min fyrbente vän varhelst hans nos styr vår kosa.
Om broddar gör mig till en tant är det en titel jag bär med stolthet.
”Håll ut”
Låt inte fåfängan skicka dig till akuten, utan använd den skyddsutrustning situationen kräver – oavsett om det gäller benbrott eller virus!
”…håll ut vi klarar det, vi har kommit ganska långt ändå. ”
Och imorgon är vi ytterligare lite närmre värmen och vaccinet.
Så fortsätt att : hålla avståndet, hålla kontakten och hålla händerna rena.
