SVERIGE
Säkerhetspolischefen har på fredagen tagit beslut om att sänka terrorhotnivån från högt hot till förhöjt hot, från fyra till tre på en femgradig skala. Beslutet är ett resultat av en samlad bedömning från berörda myndigheter.
Sverige har levt med ett förhöjt eller högt terrorhot under en längre tid. Hösten 2010 höjdes terrorhotnivån från en tvåa till en trea. Nivån höjdes till en fyra i november 2015 och sänktes igen i mars 2016. Sedan dess låg hotnivån på en trea fram till augusti 2023. Sedan 17 augusti 2023 har terrorhotnivån legat på fyra – ett högt hot.
Inte längre ett utpekat mål
På fredagen beslutade säkerhetspolisen om en sänkning till tre – ett förhöjt hot. När terrorhotnivån höjdes i augusti 2023 gjordes det i ljuset av ett kraftigt försämrat säkerhetsläge. Sverige hade gått från att vara ett legitimt mål, till att bli ett prioriterat mål för våldsbejakande extremism. Bedömningen från berörda myndigheter är nu att Sverige inte längre är ett utpekat mål, men förblir ett mål bland andra.
– Det är bra att Säpo nu kan göra bedömningen att terrorhotet mot Sverige har minskat. De åtgärder som vidtagits av många aktörer i samhället har givit resultat. Men vi befinner oss fortfarande i ett allvarligt säkerhetsläge. Det finns inget som är viktigare för mig än Sveriges och svenskars säkerhet och arbetet för att göra Sverige tryggare fortsätter med full kraft, säger statsminister Ulf Kristersson (M) i ett pressmeddelande.
– Terrorhotnivån är fortsatt förhöjd och säkerhetsläget är fortsatt allvarligt. Regeringens och myndigheternas arbete för att bekämpa terrorism fortsätter med oförminskad styrka. För allmänheten gäller samma råd som tidigare: lev som vanligt, men var uppmärksam, kontakta myndigheterna när något avviker från det normala, var källkritisk och bidra inte till ryktesspridning, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Samlad bedömning
Beslut om terrorhotnivån i Sverige är myndighetsbeslut som fattas av säkerhetspolischefen. Det är en samlad bedömning som till stor del baseras på den bedömning som görs av Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT), en permanent arbetsgrupp med personal från Försvarets radioanstalt (FRA), Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) och Säkerhetspolisen. Bedömningen av var på skalan hotet ligger är strategisk och ändras inte på grund av enskilda omständigheter.
Beslut om terrorhotnivån riktar sig främst till myndigheter, kommuner och andra samhällsaktörer, som utifrån det rådande läget ska vidta de åtgärder som behövs för att möjliggöra att människors vardagsliv kan fortsätta som vanligt.
I samband med att terrorhotnivån höjdes under sommaren 2023 antog regeringen ett antal viktiga åtgärder för att förebygga och bekämpa terrorism. För att ytterligare stärka arbetet beslutade regeringen förra året om en ny samlad nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Regeringen och myndigheterna överväger löpande behovet av nya åtgärder.
