KRÖNIKA

Energi är allt!

Energi utgör fundamentet för våra moderna samhällen och livsstilar.

I princip allt vi gör – från att laga mat, transportera varor och personer, driva våra industrier till att säkerställa en fungerande sjukvård, skola och offentlig sektor – är beroende av en stabil, tillförlitlig och kostnadseffektiv tillgång till energi.

Denna energi behöver dessutom finnas dygnet runt, året om, utan avbrott.

Det är avgörande att vårt energisystem bygger på kraftslag som är både pålitliga och hållbara i det långa loppet. Två av de mest centrala kraftslagen för detta är vattenkraft och kärnkraft. Dessa energikällor har förmågan att leverera energi med hög tillförlitlighet och låg klimatpåverkan, vilket gör dem till ryggraden i ett robust och fossilfritt energisystem.

Vattenkraft och kärnkraft – en oslagbar kombination

Vattenkraft är en energikälla i Sverige försedd med flexibilitet för att balansera variationer i elnätet. Den fungerar som en stabil grund i vår energiförsörjning och kan snabbt anpassas för att matcha efterfrågan.

Kärnkraften, å andra sidan, erbjuder storskalig och stabil elproduktion med minimal klimatpåverkan. Den ger en kontinuerlig baslastkapacitet som är oberoende av väder eller säsongsvariationer, vilket gör den till en ovärderlig resurs för att säkerställa leveransen av energi 24/7 året om. Kärnkraften ger planerbar kraft och kan regleras i så mån att man ställer in effekten mot förväntad efterfrågan under vissa perioder då man inte behöver gå på full effekt.

Tillsammans skapar vattenkraft och kärnkraft ett energisystem som är både leveranssäkert, flexibelt och stabilt, samtidigt som det bidrar till att nå klimatmålen. Dessutom medför kombinationen av dessa två kraftslag att vi alltid kan leverera erforderlig mängd kraft i varje tidpunkt året om dygnet om.

Vattenkraft och kärnkraft är den absoluta optimala klimatneutrala, det vill säga fossilfria, kombinationen av energislag. En kombination vi hade fullt ut mellan 1985 och 2014. Vi kan få tillbaka den optimala kostnadseffektiva kombinationen igen om och när vi bygger nya reaktorer.

Sverige är unikt då vi dels har geografiska förutsättningar för vattenkraft, då vi har våra norrländska älvar men även vår långa kust med förhållandes kallt vatten, då vi kan kyla kärnkraftverken och utvinna elektricitet.

Behovet av en återreglerad elmarknad

Sedan avregleringen av elmarknaden har vi sett stora variationer i elpriserna, vilket skapat stor osäkerhet för både konsumenter och producenter. För hushållen har detta inneburit svårigheter att planera sina ekonomi, medan industrin har drabbats av minskad konkurrenskraft på grund av oförutsägbara energikostnader och dessutom inte kunnat utvidga sina verksamheter, eftersom tillgången till kraft varit låg. I synnerhet gäller detta södra Sverige där ett exempel är Pågen i Malmö som inte kunnat bygga ut sin verksamhet på grund av bristande tillgång till leveranssäker el 24/7 året om.

En återreglering av elmarknaden är ett viktigt steg för att skapa en situation där elpriserna är rimliga och stabila. Genom att införa en ordning som gynnar både producenter och konsumenter kan vi skapa ett system som säkerställer tillgången till prisvärd energi utan att kompromissa med miljön eller energisäkerheten.

Rimliga elpriser, ej för låga, triggar bygget av nya kraftverk. Rimliga elpriser, ej för höga, ger familjerna, hushållen och inte minst industrin en förutsägbarhet där man tryggt kan utvidga sina verksamheter och produktion och därigenom skapa nya arbetstillfällen. Ju fler som kommer i arbete desto mer intäkter får även stat och välfärdssystem genom skatter och arbetsgivaravgifter. Dessutom medför en sådan situation också mindre utbetalningar av försörjningsstöd och A-kassa.

En WIN-WIN situation skapas.

Välfärdens roll i energisystemet

I slutändan bör det vara välfärden – och därmed medborgarnas behov – som ställer kraven på energisystemet. Ett fungerande energisystem är en förutsättning för att möta behoven inom sjukvård, utbildning, kollektivtrafik och, ja, all samhällsservice. Genom att prioritera en säker leverans av energi 24/7 året om kan vi säkerställa att välfärden inte hotas på grund av brist på energi eller volatila elpriser.

Energi för framtiden

Energi är inte bara en teknisk fråga; det är en fråga om samhällets framtid. Genom att investera i hållbara och stabila energilösningar som vattenkraft och kärnkraft, samt genom att skapa en reglerad och rättvis elmarknad, kan vi bygga ett samhälle där energi inte bara är en resurs, utan en trygghet dygnet om året om för alla.

Innovation och framtidens energi

För att ytterligare säkerställa en hållbar energiframtid behöver vi också prioritera forskning och utveckling av nya energiteknologier såsom SMR, det vill säga Small Modular Reactors och inte minst MMR, dvs Micro Modular Reactors, som också kan benämnas ”nukleära batterier”. Ett nukleärt batteri kan med lätthet grävas ned och skulle i princip kunna placeras var som helst, vilket i framtiden skulle borga för närproducerad energi för en stad eller till och med del av en stad. Ett nukleärt batteri kan designas för att vara i drift i minst 20 år utan bränslebyte.

Genom att integrera dessa teknologier i energisystemet kan vi skapa en ännu mer diversifierad och robust fossilfri energimix.

Sverige har möjlighet att vara en global förebild när det gäller att kombinera traditionella kraftslag med moderna innovationer. Detta kräver dock politisk vilja, långsiktiga investeringar och en tydlig vision för framtiden.

I slutändan är det tydligt: Energi är allt. Utan en stabil och hållbar energitillförsel kan vi inte bygga det framtida samhälle och välfärdssystem som vi alla strävar efter.

Hur vi borgar för framtidens energisystem där välfärdssystemets krav uppfylls

Vi hade en gång en reglering av elmarknaden, vi kan göra det igen. Egentligen är jag emot regleringar men just för vår energiinfrastruktur vill jag påstå att det är bästa vägen då ENERGI ÄR ALLT!

Fundamentet för vårt välfärdssystem och därmed för ett fungerande samhälle och land.

En återreglering av elmarknaden med rimliga elpriser; ej för låga som skapar fundament för kraftbolagen att bygga ut baskraften, ej för höga som triggar industrin att inte bara stanna kvar i Sverige utan också till att utvidga sina verksamheter.

Med andra ord, stabila och förutsägbara elpriser skapar en WIN-WIN för alla aktörer och inte minst välfärden.

Till sist,

Visste du att:

• om vi fortfarande hade haft Ringhals 1, Ringhals 2 och Oskarshamn 2 i drift i Sverige så hade Pågen i Malmö och andra industrier i framför allt södra Sverige redan för några år sedan kunnat utvidga sina verksamheter och därmed generera fler arbetstillfällen vilket genom skatter och arbetsgivaravgifter hade gett stora bidrag till välfärdssystemet? Regeringen hade då exempelvis sannolikt inte behövt höja högkostnadsskyddet på läkemedel från 2 900 kronor till 3 800 kronor.
• om Sverige via Sveriges största energibolag hade satsat vidare på nybyggd kärnkraft hade vi troligen haft minst två nya reaktorer i drift idag och säkrat upp just ett leveranssäkert och hållbart fossilfritt energisystem som ytterligare hade kunnat möta välfärdssystemets krav på energisystemet? (Satsningen, som då hade kommit långt, avbröts när det blev regeringsskifte 2014…)
• intermittent kraft, oavsett det är sol eller vind, aldrig kan leva upp till välfärdssystemets krav? Just på grund av att de endast har en nyttjandegrad på cirka 10 % (sol) respektive cirka 25 % (vind). Relaterar vi till effektiv tid så är en nyttjandegrad på 25 % ekvivalent med tre månaders leverans av energi, medan det under nio månader levereras noll energi från vindkraften. Med andra ord, det går inte att bygga och fullt ut utveckla ett välfärdssystem på intermittent kraft. Att högkostnadsskyddet på läkemedel vid halvårsskiftet 2025 kommer att höjas torde åtminstone delvis kunna tillskrivas att vi har en alldeles för stor andel installerad effekt i form intermittent kraft, i Sveriges fall i form av vindkraft.
• intermittent kraft i form av vindkraft medför skyhöga kostnader för anpassning av elnätet och reservkraft?
• en utbyggd baskraft i form av kärnkraft medför betydligt lägre kostnader för anpassning av elnätet jämfört med intermittent kraft?
• utbyggd vindkraft kräver enorma arealer med kalhyggen och obrukbar jordbruksmark som följd? Eller att renskötseln i norra Sverige drabbas negativt.
• sitsen EU hamnat i till rätt stor del beror på att makten i vissa länder (läs: Tyskland men även Sverige) har varit viktigare än att bibehålla en vettig energipolitik? Apropå att EU:s och USA:s ekonomier var ungefär lika stora 2008, medan USA:s ekonomi är drygt 50 % större idag jämfört med EU:s. Kinas ekonomi var inte ens hälften av EU:s år 2008. Idag är Kinas ekonomi större än EU:s. Så satsar Kina också på hållbar energiproduktion i form av baskraft när man (Kina) bygger ut sin kärnkraft enormt. Kina satsar förvisso också brett och bygger ut exempelvis solkraften. Till skillnad från Tyskland och Sverige som avvecklat baskraften, samtidigt som man byggt ut intermittenta kraften och skapat ett volatilt oförutsägbart energi- och elprissystem.
• Sverige hade ett robust fossilfritt energisystem med bra redundans i systemet mellan 1985 och cirka år 2014? Vi hade först tolv reaktorer i drift, men även när vi hade tio reaktorer i drift var energisystemet fortfarande hyfsat robust. Det politiska maktspelet efter 2014 raserade det systemet.