DEBATTARTIKEL
Försiktighetsprincipen låter som något tryggt – ett skydd för människor och miljö när vetenskaplig osäkerhet råder. Men i praktiken har den reducerats till ett innehållslöst begrepp.
Visst finns principen kvar i lagtexten, men den tillämpas inte – särskilt inte vid prövningar av vindkraft.
Myndigheter hänvisar gärna till den, samtidigt som de godkänner projekt utan vedertagna beslutsunderlag, trots osäker forskning om infraljud, mikroplaster, ekosystempåverkan och hälsa.
”Ett alibi”
Det är inte tillämpning – det är ett alibi.
Systemet är dessutom raffinerat: genom att inte utreda risker ordentligt, behöver ingen ta hänsyn till dem.
Invånarnas oro avfärdas som ”subjektiva upplevelser”, och tillstånd ges utan verklig prövning.
Ett talande exempel är Naturvårdsverkets ytliga broschyr om vindkraftsljud från 2025.
Trots att den inte ens är framtagen av forskningsprogrammet Vindval, utan tagits fram efter ett internt initiativ, används den redan som underlag i rättsprocesser – till exploatörernas fördel.
Broschyren saknar uppdaterad forskning, förminskar riskerna och ger en förenklad bild av komplexa bullerproblem.
”Det är David mot Goliat – men utan slunga, sköld och utan domare värd namnet”
Madeleine Staaf Kura, Vindkraftsupplysningen
Det är bara en broschyr – men den bär Naturvårdsverkets officiella logotyp, vilket ger den en legitimitet den inte förtjänar.
Samtidigt nekas drabbade invånare både rättshjälp och tillgång till opartisk prövning.
Det är David mot Goliat – men utan slunga, utan sköld och utan domare värd namnet.
Så varför fortsätta låtsas?
Om försiktighetsprincipen ändå inte tillämpas, vore det mer ärligt att avskaffa den helt.
Då slipper vi illusionen om rättssäkerhet.
Då kan vi i klartext erkänna att industrins intressen väger tyngre än miljö, hälsa och grundläggande rättigheter.
Men det vore förstås inte politiskt gångbart att säga rakt ut.
”Vilseledande”
Bättre då att fortsätta hyckla – tala varmt om försiktighet i teorin, medan exploateringen fortgår i praktiken.
Försiktighetsprincipen är inte bara satt ur spel.
Den har blivit ett svepskäl för att legitimera vindkraftens negativa konsekvenser – i stället för att förebygga dem.
Antingen börjar vi tillämpa lagen som det var tänkt. Eller så erkänner vi att den ”gröna omställningen” inte rymmer rättssäkerhet.
Allt annat är vilseledande.
Madeleine Staaf Kura
Skribenten svarar för åsikter i denna insändare/debattartikel. Skribenter omfattas av källskydd och har rätt att vara anonym enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Skicka insändare till redaktionen@oskarshamns-nytt.se
