OSKARSHAMNS KOMMUN

ON har under den senaste tiden publicerat insändare från förskollärare, en av dem är Linnéa Carlström som jobbar i Oskarshamns kommun.

Hur ser bildningsnämndens ordförande Anton Sejnehed (S) på det som framförs i insändarna?

Vår tidning ställer frågan på en pressträff på torsdagen.

– Ni hade flera insändare om förskolan även för ett år sedan. Då mejlade jag till någon inom förskolan, men fick ingen respons. Jag tog därför kontakt med fackförbundet Sveriges Lärare, som såg till att presidiet fick träffa fackombud inom förskolan. Jag och Charlotte Sternell (C), tidigare andre vice ordförande i nämnden, pratade med dem under en kväll. Vi tog del av deras upplevelser. Och en person från varje parti träffade Kommunals arbetsplatsombud något tidigare. Då satt vi och samtalade under en kväll. Vi försöker träffa dem på olika sätt och föra samtal. Vi försöker också göra verksamhetsbesök och liknande, för att fånga upp tankar och synpunkter. Det finns dialoger både lokalt i Oskarshamns kommun och nationella dialoger. Det gäller att ha koll på vad som är vad i detta. Vi har också genomfört vissa förändringar utifrån de synpunkter som finns. Det handlar exempelvis om att vi i vår kommun har valt att satsa mer pengar än andra kommuner på personalkostnader. Vi har en högre personaltäthet än man har i andra kommuner, svarar Anton Sejnehed.

Han fortsätter:

– Vi hade en stor diskussion med Kommunals arbetsplatsombud och barnskötare. Då handlade det främst om de pedagogiska måltiderna. Vi rullade tillbaka det hela och genomförde nya förändringar som träder i kraft i år, exempelvis. Så vi försöker fånga upp de synpunkter som finns. Just nu handlar mycket om de nationella utredningarna – och det är jättebra att man utreder olika saker, men då är det viktigt att man från nationell sida också finansierar de förslag som läggs fram. Jag har inget emot mindre barngrupper. Jag tror att alla är för det, men jag är emot det om det innebär att vi ska ha lägre personaltäthet, att vi ska ha färre medarbetare som ska hjälpa fler barn, för att vi ska ha fler lokaler. Det behövs en balans där. Jag tror att det är personalen och personaltätheten som är den viktigaste faktorn. I budgeten ligger det ganska stora prioriteringar på förskolan, för att vi ska kunna ha en bra förskoleverksamhet i vår kommun även fortsättningsvis.

Enligt Sveriges Lärare är drygt hälften av de åldersindelade barngrupperna i Oskarshamns kommun större än de får vara. Hur ser du på det?

– Vi i nämnden följer upp detta två gånger om året – och för att det ska räknas som en barngrupp, så ska det vara en fast grupp, vilket innebär att det varje dag ska vara bestämt att exempelvis Petra, Kalle och Lisa är i den gruppen varje dag. Hos oss kan det vara så att Petra, Lisa och Kalle är i samma grupp på måndagar och torsdagar, men på tisdagar är Petra med Lisa och Pelle i stället. Vi har dem i mindre barngrupper, men samma barn är inte med samma barn varje dag – och kanske inte heller från morgon till kväll. Och då är det enligt SCB (Statistikmyndigheten) inte fler barngrupper, utan en barngrupp. Men hade vi haft fasta barngrupper, där samma personer alltid är med varandra, så hade vi kunnat rapportera in det som mindre barngrupper. Vår verksamhet jobbar mycket med att skapa mindre grupper, men de är inte fasta när det gäller barn och pedagoger vid varje tillfälle. Därför sticker vi ut negativt i den här typen av undersökningar, men SCB-statistiken visar också att våra barngrupper blir mindre, säger Anton Sejnehed.

”Varmt välkomna”

– Ska man följa deras riktlinjer, så är det svårt att rapportera in. Man behöver skruva lite på tolkningen av SCB:s statistik – och vi försöker vara tydliga med att inte rapportera in något annat än det som SCB ber oss att rapportera in, även om det inte fullt ut visar den verksamhet som vi upplever att vi har.

– Men de som har synpunkter är varmt välkomna att kontakta oss som sitter i nämnden. I april fick jag en fråga från Sveriges Lärare, vilket jag har lyft i nämnden. De erbjuder oss att komma ut och skugga en lärare – och det kan vara från förskolan och upp till gymnasiet. Vi tog upp det i nämnden den 16 april – och jag har själv lämnat datum till Sveriges Lärare, då jag ska skugga lärare. Jag har inget emot att göra fler besök om det finns någon medarbetare som vill att jag ska komma och besöka deras enhet. Man kan kontakta vem man vill i nämnden. Alla i nämnden har rätt att göra verksamhetsbesök.

Finns det någon del i kritiken från insändarskribenterna som du håller med om?

– Det finns alltid någon sanning i kritik. Hur gör vi? Den dialogen är viktig. Sedan förstår jag att man, när man jobbar nära människor som man gör inom verksamheter med barn och unga, tycker att det är tufft och ansträngande. Det är en verksamhet som hela tiden kräver något av dig. Detta är också något som vi, framför allt inom bildningsförvaltningen, ser när vi följer upp medarbetarenkäterna. Jag tänker exempelvis på möjligheten att återhämta sig – och återhämtningen är också något som vi inom kommunen har tagit ett beslut om att vi ska fokusera på och jobba vidare med och prioritera på det kommunövergripande planet, där HR är med och hjälper till och så vidare, säger Anton Sejnehed.

Samtidigt brottas kommunen med väldigt låga födelsetal.

– Med viss sorg tvingas vi konstatera att födelsetalen fortsätter att vara oerhört låga. Strax över 70 barn var födda till och med 12 maj, eller däromkring. De låga födelsetalen kommer att påverka vår verksamhet och vår kommun framöver.

”Klart att det påverkar”

– Historiskt har vi alltid pratat om 300-barnskullar i vår kommun. Och vi ligger långt under det nu. Vi är nere på cirka 220 per år. Det är klart att det påverkar hela vår organisation, från förskolan och uppåt.

Vad kan detta leda till? Att ingen storskola kommer att byggas i Oskarshamn, exempelvis, eller?

– Vi har exempelvis en process inom förskolan – hur många anställda medarbetare ska vi ha? Redan 2023 tog vi ett beslut om att avveckla Havslätts förskola. I länet och runtom i landet ser vi att flera kommuner avvecklar förskolor och skolor – men där är vi inte än. Men det är klart att vi har en diskussion kopplat till färre elever. Hur blir det med klasserna, var hamnar barnen, när det finns en skola och en klass? Det är klart att det blir tufft om det inte finns tillräckligt många barn i den orten, för man ska ju ha några klasskompisar också. Framöver behöver vi, beroende på antalet barn, i första hand titta på vilken form man ska läsa i. Vi har exempelvis en blandform i Bockara, där det finns elever från flera årskurser i samma klass. Den diskussionen är vi inte fullt ut vana vid i vår kommun. Vi är vana vid att ha renodlade årskurser. Men vi kommer att få hantera utmaningar över tid. I det långa loppet handlar det om kompetensförsörjningen. Där här är de som ska vara framtidens arbetskraft. När du ska in på ett äldreboende, så behöver det finnas några som kan jobba inom äldreomsorgen. Det är den stora utmaningen – att färre ska försörja fler.

Vad kan politiken göra för att få upp födelsetalen?

– Jag tror inte att vi lokalpolitiker kan lösa den utmaningen – födelsetalen är ett nationellt, och till viss del internationellt, problem. Men jag tror att man behöver fundera på det stora perspektivet, vad är det som har lett fram till detta och vad sker över tid? Men vi behöver så klart se till att människor vill bo kvar i vår kommun – annars blir vi ännu färre.

Det finns väl en allmän oro nu också, med tanke på världsläget…

– Ja, så är det – många forskar nog på detta just nu, säger Anton Sejnehed.

Peter A Rosén

Chefredaktör & ansvarig utgivare. Utbildad journalist med mångårig erfarenhet från flera lokaltidningar som nyhetsreporter, sportreporter och fotograf.

peter@oskarshamns-nytt.se