Allra första feministen bodde i Oskarshamn

Allra första feministen bodde i Oskarshamn

2020-02-01 0 av Peter A Rosén

Sveriges första kända feminist bodde i Oskarshamn.
Hon hette Frida Stéenhoff.
– Hon höll brandtal och skrev mycket, berättar lokalhistorikern Thomas Gren.

Det var i torsdags kväll som han var i kulturhuset och föreläste om kvinnors kamp för demokratin, med koppling till Oskarshamn, för drygt hundra år sedan. Föreläsningen hölls inom ramen för det pågående demokratitemat.

Det var mellan åren 1908 och 1912 som rikskändisen Frida Stéenhoff bodde i Oskarshamn.

– Hon var den första kända personen i Sverige som kallade sig för feminist. Och hon skrev mycket om feminism. Hon kämpade för allmän rösträtt – för män och kvinnor, berättade Thomas Gren.

Den allra första kvinnan i stadsfullmäktige i Oskarshamn hette Gerda Andersson (hon kom in 1918) – och hon var politiskt aktiv inom Liberalerna. Hon satt även i barnavårdsnämnden och var dessutom engagerad inom köpmannaföreningen.

– Hon drev nya vävnadsbutiken i Oskarshamn. Jag tror att den låg på Köpmangatan, sa Thomas Gren.

Lycka Lindberg (som hette Martinsson efter giftermålet) var en av de första socialdemokraterna i fullmäktige. Hon var även journalist på Oskarshamns Nyheter.

– Lycka var ideolog. Hon hade exempelvis många teorier om barnuppfostran. Att uppfostra barn på ett auktoritärt sätt skulle man försöka undvika. Barnen blev diktatorer om man uppfostrade dem på det sättet, sa hon.

Thomas Gren lyfte fram fler kvinnor under sin föreläsning. Fotografen Anna Lindblad, exempelvis.

– Hon föddes i Kisa och utbildade sig till fotograf i Linköping. Hon kom till Oskarshamn, via Vimmerby, och hon blev änka tidigt, med sex döttrar att ta hand om. Anna Lindblad var en känd äldreomsorgsförespråkare.

– Det var hon som grundade det privata ålderdomshemmet Hvilan, vid Humleplan. Det användes mellan 1910 och 1957, då Solbacka stod klart.

Thomas Gren passade även på att berätta om August Palm, som grundade den svenska socialdemokratin. Han hade en tydlig koppling till ostkustens pärla i och med att han var gift med Oskarshamnskvinnan Johanna Hemmingsson (läs separat artikel om det i vår tidning).

– August Palm höll ett märkligt tal på stadsgränsen mot Döderhults socken, norr om Norra skolan. Han stod precis på gränsen, på en stengärdesgård. Han var omringad av både stads- och landsfiskal och poliskonstaplar. De grep honom inte – men han fick betala böter, på grund av att han höll tal utan tillstånd.

– Tillstånd fick han istället år 1883. Under pingsthelgen höll han två stora tal i stadsparken i Oskarshamn. Det var märkligt att han fick tillåtelse att hålla tal där. Men det var tack vare borgmästaren, som var en väldigt liberal person som hette Bertrand Lindgren.

– Det blev så uppsluppen stämning bland deltagare att exempelvis två poliser skrev på medlemskap i det socialdemokratiska arbetarepartiet. Den ene fick sparken och den andre emigrerade till Amerika, berättade Thomas Gren, som även hann med att berätta om Spanska sjukans härjningar i Oskarshamn. Många blev sjuka och sammanlagt dog 92 personer i Oskarshamn.

– Sjukdomen kom helt plötsligt. Först var det 60 elever på flickskolan som anmäldes sjuka. Ingen visste vad det var för sjukdom. Tio dagar senare var 800 sjuka i Oskarshamn. Ytterligare tio dagar senare hade fyra personer dött i staden.

– Det var ju en virussjukdom – precis som Coronaviruset. Men stadsläkaren i Oskarshamn, doktor Habbe, kallade Spanska sjukan för falsk lunginflammation.

Thomas Gren bjöd även åhörarna på den intressanta berättelsen om det tyska minfartyget Albatross, som påverkade oskarshamnarna väldigt mycket.

– Albatross hade blivit sönderbombat av ryssarna nordost om Gotland under första världskriget. Och ryssarna jagade in tyskarna till Gotland. De strandade där – och sedan bogserade man in båten till hamnen i Oskarshamn. Men tyskarna betalade ingen hamnavgift för sitt 105 meter långa fartyg som låg där i fyra år. Hamndirektionen var i upplösningstillstånd.

– Merparten av tyskarna blev internerade i Skillingaryd. 40 man var ständigt ombord på Albatross. Och minfartyget bevakades av regementet i Kalmar. Sju tyskar lyckades dock rymma tillbaka till Tyskland, med hjälp av tåg och färja.

– Officerarna var, däremot, ganska fria. De fick röra sig lite. Och flera av dem gifte sig och fick barn här, sa Thomas Gren.