TISDAGSKRÖNIKAN
Det talas mycket om AI.
”AI” är naturligtvis inget som kommit oförutsett och plötsligt.
Det har bara varit lite yxigt fram till nu.
Själv var jag bekant med en kille som var professor vid Trondheims universitet på 80-talet.
Han forskade, och föreläste, i ämnet främst inom sjukvården där det många gånger kan vara mycket data som i sin tur påverkar patientens behandling.
Alla har vi sett film, eller i verkligheten, hur människor med slangar och trådar både här och var är kopplade till futuristiska maskiner kring sjuksängen.
Understundom piper och blinkar maskinerna varvid personalen far runt – och gör något.
Datorer bakom
Pipen och blinkningarna uppstår inte ur intet.
Det är datorer bakom.
Datorer och programvaror har utvecklats betydligt sedan 80-talet.
Jag vet inte om min kompis var en föregångsman men han har definitivt varit en liten kugge i allt som gjorts sedan dess och skapat det vi har i dag.
Det var först med ChatGPT, ”Chat Generated Pre-trained Transformer”, som det kommit allt mer in i våra medvetanden.
ChatGPT kan generera texter baserat på olika uppgifter du ger den.
Du kan be den skriva en godnattsaga till ditt barnbarn, som är en pojke på 3 år, och skall innehålla dinosaurier av olika slag.
Några sekunder senare har du en hyfsad saga.
”EU har fått hicka”
Wolter Stackelberg, krönikör
Du kan be den skriva ett avskedstal när du skall gå i pension eller be den förklara hur en glödlampa fungerar. Med det i bagaget inser man att datorerna kan göra mycket som vi människor gör i dag.
Och bättre men framför allt mer konsekvent.
EU har fått hicka…
Nu, så här i elfte timman, börjar politiken röra på sig.
En del vill stoppa AI – som om det vore möjligt medan andra vill skjuta upp AI – som om det vore meningsfullt. EU skriver så här:
”Efter en 18-månadersperiod av insamling av insikter om artificiell intelligens (AI) föreslår det särskilt inrättade AI-utskottets slutbetänkande en EU-färdplan för artificiell intelligens. Den innefattar en helhetssyn för en gemensam, långsiktig ståndpunkt som belyser EU:s kärnvärden och mål för AI och syftar till att vidareutveckla EU:s nuvarande lagstiftningsarbete på området.”
Vad politiken än gör kommer det inte att innebära någon märkbar förändring över tid.
”Går inte att stoppa”
Den här utvecklingen pågår och går inte att stoppa.
Felaktigt hanterat kan det vara mänskligheten till skada samtidigt som det kan skänka oss såväl glädje som välstånd med kloka människor bakom spakarna.
Problemet för politiken är att de inte ”äger” frågan, som de brukar säga.
Den som inte äger det som skall påverkas kan sällan uppnå resultat.
Vi pratar stora pengar och gigantiska företag där hundratusentals människor brottas med frågan dygnet runt.
En stor fråga är vilken ände man skall börja i och vem som skall göra det.
Morgonens nyheter berättade om Rörstrand som tagit fram en app där man kan fota en tallrik för att sedan få ett AI-genererat svar om vem som designat, när den är tillverkad med mera.
Det samma har funnits om såväl blommor som träd sedan en tid tillbaka.
Hur kan vi dra nytta av AI?
”I tidigare krönikor har jag belyst det faktum att en kommun väldigt sällan har en utvecklingsavdelning värd namnet”
I tidigare krönikor har jag belyst det faktum att en kommun väldigt sällan har en utvecklingsavdelning värd namnet.
Eftersom det är tjänster som produceras har kommunen en tendens att dra ner på det som skall produceras, typ sjukvård, barnomsorg, äldrevård eller utbildning, i stället för att dra ner på den ofta svällande överbyggnaden där överbetalda och lågpresterande inte är ovanligt förekommande.
Här kommer AI in i bilden.
Det finns en handfull företag som levererar effektiviserande datorstöd till kommuner och regioner m.fl.
Tyvärr har mer än ingen av dessa fått för sig att de kan utveckla själva – vilket är kostnadskrävande och utsiktslöst.
Som ett första exempel vill jag nämna ett arbetskrävande område som alla med mycket ”handkraft” i verksamheten brottas med.
Schemaläggning.
De verkliga problemen…
Inte nog med att det är jobbigt att få ihop ett schema för något hundratal sköterskor, lärare eller barnomsorgspersonal.
När väl det är gjort kommer de verkliga problemen.
Stina trillar och bryter foten tio minuter innan sitt pass och måste ersättas.
Kalle kan inte jobba på torsdag och fredag eftersom hans farfar gått bort och skall begravas.
För att inte tala om vabbande och ”vanlig” sjukdom.
Det här passar sig utomordentligt för en AI-robot som skulle göra det bättre, med betydligt färre människor inblandade.
Genrebild: Freepik
