STENSJÖ BY
Astrid Lindgrens Bullerbyn. Det är det första Oskarshamns-Nytts reporter tänker på när han och fotografkollegan Pierre Stjernfeldt rullar in i Stensjö by.
Faktum är att båda två har med sig kameran den här lördagsförmiddagen (resultatet ser du härintill). Vi har tur med vädret också. Det droppar lite lätt, men solen tittar emellanåt fram mellan molnen. Senare under dagen får Oskarshamnstrakten besök av ordentliga stormbyar. Vi slipper dem. Åtminstone i Stensjö by. När ovädret kommer är jag och fotografen och bevakar fotbollsmatchen mellan Oskarshamns AIK och Örebro SK (läs separat artikel). Vi konstaterar att fotoljuset är bra, vi ställer in kamerorna på bländare åtta och ger oss ut på en promenad längs med Viråleden (som är 1,3 kilometer lång). Undertecknad funderar på om det här kan vara en av världens vackraste och trivsammaste platser. Förmodligen är det så. Svårslaget, helt enkelt.
Tidsmaskin
Det känns som att vi har satt oss i en tidsmaskin och rest tillbaka till 1800-talet. Därför känner jag att jag åtminstone måste göra ut en av bilderna i svartvitt. Det var ju svartvita bilder som gällde på den tiden.
Vi går längs med Virån, där vattenståndet är högt nu. Det är hårt vackert. Kamerorna smattrar mest hela tiden. En behöver inte längre oroa sig för att en har tagit för många bilder. Fotorullarnas tid är förbi, med sina 24 respektive 36 rutor. Jag går omkring och funderar på fotorullarna en stund. De användes fortfarande när jag började jobba som journalist på Vimmerby Tidning. Året var 1996. Då fick man inte slösa med bilderna hur som helst. Det skulle hushållas med rullarna. Nu höjer ingen på ögonbrynen om en fotograf tar tusen bilder per reportage. Urvalet är gigantiskt. Den här gången landar jag och fotografen på ett par hundra bilder var. Och vi slår fast att vi har tagit relativt få bilder…
Nyfikna får
Vi är snart tillbaka i Stensjö by igen. Här träffar vi en fårskock. Vi står där med varsin kamera och inväntar det bästa fototillfället. Fåren stirrar nyfiket på oss. Vi får våra bilder…
Fotografen och jag pratar om det här med inhägnade djur. Han berättar att man hägnade ut djuren förr i tiden. De fick helt enkelt gå i utmarkerna. Sedan, när betet blev mer organiserat, började man hägna in dem istället.
TEXT & FOTO: Peter A Rosén, peter@oskarshamns-nytt.se
FOTO: Pierre Stjernfeldt, pierre@oskarshamns-nytt.se
Fakta / Stensjö by
Stensjö by lockar dem som är sugna på upptäcktsfärder. Den ålderdomliga bykärnan har bevarats, husen står trångt och orsaken till det är att gårdarna aldrig flyttades ut till sina markägor under storskiftet (en landsomfattande jordbruksreform). Stensjö by hette Stenziöö från början. Det var namnet på en gård som omnämndes i skrift redan år 1351. I början av 1900-talet minskade lönsamheten för jordbrukarna i byn och många valde då att flytta från Stensjö. På 1940- och 50-talen lades jordbruken ned, men byn bevarades tack vare Erik Stensiö, som föddes i Stensjö. Han spred kunskapen om den unika byn och tack vare en frikostig donation från Gunvor och Josef Anérs stiftelse kunde Stensjö by räddas och 1963 stod Kungliga Vitterhetsakademien som ägare till större delen av Stensjö by. I dag brukas Stensjö by av en lantbrukare som bor i byn med sin familj. I hagmarkerna betar kor och får. Jordbruket, som är ekologiskt, bedrivs på ett småskaligt sätt. I byn, med omnejd, pågår ständigt ett underhållsarbete, för att bevara allt.
Chefredaktör & ansvarig utgivare
