Sök
Stäng denna sökruta.
Edit Content
Sök

Hem

Bonus

Samarbeten

LÄSARservice

ANNONS

Oskarshamns-Nytt

MENY

ANNONS

ANNONS

Aktuellt

DEBATT: Energiexpertens tankar kring energi och klimat

ANNONS

Få vårt nyhetsbrev i din mejlbox gratis

Varje lördag får du aktuella artiklar, tips om evenemang & mycket mer. Fyll i dina uppgifter och bekräfta din e-postadress. Prenumerationen är gratis och du kan avsluta den när som helst:

DEBATTARTIKEL

Sverige hade mellan 1985 och 2015 ett ytterst robust energisystem för produktion av elektricitet och värme/kyla. I synnerhet under åren då vi hade tolv reaktorer i drift, men även när vi hade tio reaktorer i drift var Sveriges energisystem fortfarande robust.

Man kan säga att vi, tillsammans med Frankrike med över 50 reaktorer i drift och Norge med över 95% av sin energi från vattenkraft, har varit föregångare för fossilfri leveranssäker kraftgenerering. Under 80- och 90-talen var det kanske omedvetet, eftersom klimatfrågorna inte var lika mycket på agendan då som efter år 2000.

Kärnkraftsfientlig politik

Sverige hade alltså redan grunden, före 2014, för en leveranssäker fossilfri, dvs klimatneutral energiproduktion. I samband med regeringsskiftet 2014 infördes en väldigt kärnkraftsfientlig politik som ledde till nedstängning av fyra reaktorer och en kolossal satsning på den instabila vindkraften, som endast har ca 25% nyttjandegrad relativt installerad effekt. Kärnkraften har en nyttjandegrad på över 90%.

Den förra regeringen sparkade undan benen för ett robust fossilfritt leveranssäkert energisystem med inneboende marginaler, vilket ledde till den situation vi har idag med volatila elpriser och att vi då och då t o m behöver importera kraft från andra länder. Kraft som oftast kommer från smutsig kolkraft.

”Det var alltså inte Putinpriser, det var Magdapriser eller om man så vill Bolundpriser.”

Torsten Dilot, Specialist säkerhetsanalys kärnkraft, Reaktorsäkerhetsingenjör och Energiexpert

Sårbar situation

Den förra regeringens energipolitik har skadat Sverige ekonomiskt, men inte bara det, dess politik har gått stick i stäv med Parisavtalets rekommendationer som innebär att vi ska främja all fossilfri kraft. Den förra regeringens politik har också skapat en enorm obalans i elsystemet. Blåser det mycket är elpriset lågt och blåser det inte alls är elpriset enormt högt, trots att vattenkraften och kvarvarande sex reaktorer går för fullt. Hade vi haft alla tolv, eller åtminstone tio reaktorer i fortsatt drift hade vi inte haft denna enormt sårbara situation, som vi har idag.

Man pratade mycket om Putinpriser på elen under 2022, sanningen är den att elpriset började rusa och bli volatilt typ tio månader innan Ukrainakriget bröt ut. Då, före kriget, var dessutom Nord Stream i drift också. Ändå rusade elpriset i Sverige. Det var alltså inte Putinpriser, det var Magdapriser eller om man så vill Bolundpriser.

Felaktiga påståenden

Själv sade jag redan inför nästan 250 åhörare på en energikonferens 2016 att de prognoser, som så kallade förståsigpåare på konferensen framhävde, om att elpriset skulle hålla sig kring 20 till 25 öre/kWh fram till år 2030 var helt felaktiga och att de var ”dreamers”. Anledningen stavas främst nedläggningen av Ringhals 1 och 2, vilket jag påpekade redan 2016 för den talare, en högt uppsatt ekonom, som påstod att elpriset skulle fortsätta vara lågt fram till just år 2030. Jag frågade t o m, tror du verkligen på det du själv står och säger? Fick inget svar.

Redan den varma sommaren 2018 fick vi en liten försmak. Det var oftast vindstilla, ganska tomt i vattenmagasinen, vilket medförde att kärnkraften (då åtta reaktorer i drift) fick dra ett tungt lass och vissa veckor stod för över 70% av den totala energiproduktionen i Sverige. Tänk om motsvarande situation då hade inträffat i extrem kyla, tomt i vattenmagasinen och lite vind. Kort sagt, det hade medfört partiell avstängning kvarter för kvarter…

Torsten Dilot
Torsten Dilot, Specialist säkerhetsanalys kärnkraft, Reaktorsäkerhetsingenjör och Energiexpert. Foto: Privat

Huvudlös energipolitik

Vi har ganska extrem kyla just nu i Sverige, men tack vare att det är hyfsade nivåer i vattenmagasinen förmår vattenkraften, tillsammans med kärnkraften och importerad energi att nätt och jämt hålla oss flytande på energi. Men den partiella avstängningen lurar bakom hörnet och Karlshamnsverket behöver startas periodvis och släppa ut enorma mängder växthusgaser.

Situationen är alltså en konsekvens av en huvudlös energipolitik mellan 2014 och november 2021.

”Satsar vi på att bygga redan licensierade reaktorkonstruktioner som BWR75, Forsmark 3 och Oskarshamn 3, kan vi ha sådana på plats redan före 2030.”

Torsten Dilot, Specialist säkerhetsanalys kärnkraft, Reaktorsäkerhetsingenjör och Energiexpert

Kommer att ta tid

Vi har nu en regering som förstår både behovet av en planerbar fossilfri leveranssäker kraft. Men det kommer att ta tid innan vi är där, vid samma robusta elsystem vi hade innan 2014.

Denna tid kan dock reduceras om det fattas snabba beslut och att man tar till sig den utveckling som skett inom kärnkraftsområdet, allt från fullstora reaktorer via SMR ned till MMR och nukleära batterier.

Vi skulle kunna ha nukleära batterier i drift senast år 2027. Satsar vi på att bygga redan licensierade reaktorkonstruktioner som BWR75, Forsmark 3 och Oskarshamn 3, kan vi ha sådana på plats redan före 2030. Vi behöver då sätta spaden i marken nu!

Reaktorer i världsklass

Forsmark 3 och Oskarshamn 3 är nämligen fortfarande reaktorer i världsklass tack vare sin konstruktion. Tar man tillvara de moderniseringar som skett hos dessa reaktorer sedan år 2010 så kan vi alltså bygga exempelvis två nya reaktorer av samma typ. F3 och O3 är fortfarande moderna och i världsklass säkerhetsmässigt. Vi får då två nya reaktorer med en sammanlagt elektrisk uteffekt på nästan 3000 MW.

Det behövs än mera för att möta framtidens behov av planerbar leveranssäker energi och kraft. Kombinationen storskalig kärnkraft med SMR och nukleära batterier kan ge oss detta. Nukleära batterier på 20 till 40 MW styck kan kopplas samman i kluster på 10-20 batterier och sedan drivas kontinuerligt under 20 till 30 år utan avbrott. De kostar ca en miljard kr styck.

Pressa totalkostnaderna

En storskalig reaktor har en livslängd på minst 80 år och kostar ca 50-60 miljarder att bygga. Bygger man dessutom de storskaliga reaktorerna på befintliga platser, dvs Ringhals, Forsmark respektive Oskarshamn har vi redan infrastrukturen för elnätet, vilket pressar totalkostnaderna.

Nukleära batterier (20-40 MW styck) och SMR (upp till 300 MW styck) kan med fördel anläggas nära kunderna. Exempelvis industri och hushåll på Gotland, Gnosjöbygden eller i Skåne, där man idag har en enorm brist på lokal kraftproduktion.

Återanvända kärnbränsle

Idag har man i Kina minst två Gen IV reaktorer i drift, av HTR-PM Pebble bed typ. I en Gen IV reaktor kan man recycla använt kärnbränsle om och om igen tills minst 95 % av kärnbränslets energiinnehåll är nyttjat. Idag använder vi endast 2-3% av den energimängd som finns lagrad i kärnbränslet. Sen går det till slutförvar i 100 000 år. Bränsle som blir utbränt, dvs fullt utnyttjat, i en Gen IV reaktor behöver endast slutförvaras i ca 500 år.

Varför anammar vi inte denna teknik i Sverige och i Europa?

Vår kontinent riskerar att bli akterseglad av Asien och kanske även av Amerika.

”Med vår nya kärnkraftssamordnare tror jag de lyckas få industri och marknad med sig för att snabbast möjligt få spaden i marken!”

Torsten Dilot, Specialist säkerhetsanalys kärnkraft, Reaktorsäkerhetsingenjör och Energiexpert

Få spaden i marken

Tänk vilken insats vi kunde göra för både välfärd och klimat om vi satsar rejält. Dessutom, i Skåne finns potential att anlägga geotermisk kraft. Varför hör man inget om det?

Jag håller också tummarna på att nuvarande Tidö-regering gör allt de kan för att snabba upp de processer de påbörjat för att både återställa och bygga ut återigen till ett robust fossilfritt leveranssäkert elsystem. Med vår nya kärnkraftssamordnare tror jag de lyckas få industri och marknad med sig för att snabbast möjligt få spaden i marken!

Torsten Dilot, Specialist säkerhetsanalys kärnkraft, Reaktorsäkerhetsingenjör och Energiexpert

Foto: Matthew Henry/Unsplash

+1
25
+1
3
+1
0
+1
2
+1
1
+1
0
+1
7

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

Shoppingguide

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS