Oskarshamn

Sverigedemokraternas framfart är ett kvitto på att de andra partierna har misslyckats. Det fastslår centerpartisten Magnus Larsson.

Oskarshamns-Nytt pratar med Magnus Larsson inom ramen för intervjuserien ”Människan bakom politikern”. Vi träffas över ett par koppar kaffe på Nilssons konditori i Oskarshamn. Delar av samtalet handlar om Sverigedemokraternas val- och opinionsframgångar.

– De har haft en framgångssaga under 2010-talet. Det är väl ingen hemlighet att jag inte föredrar något av SD:s politik. Jag beklagar att de har vuxit sig så stora. Vi i de andra partierna behöver rannsaka oss själva och analysera anledningen till Sverigedemokraternas framfart. På ett sätt är det ett misslyckande för oss. Digitaliseringen i samhället är positiv i nästan alla avseenden – men när det kommer till nyheter, och till hur nyheter sprids, så byggs det i dag upp system på nätet, med olika parametrar och så vidare – vilket gör att man hela tiden matas med ett och samma budskap.

– Det behöver inte alltid vara sant. Ibland är det gamla grejer, men du får dem hela tiden i ditt Facebook-flöde – och de sätter bilden av en samhällsutveckling som kanske inte existerar.

– Men det blir en sanning när det är det enda som man matas med. Där behöver vi fundera kring hur vi skulle kunna skapa en objektivare bild. Jag har inga lösningar – men jag tror att man måste fundera på detta.

Ser du ett läge där Sverigedemokraterna skulle kunna börja backa?

– Backa vet jag inte. Men jag tror att de börjar närma sig sin toppnivå. Sedan är det upp till oss andra att visa vilken utveckling vi vill se i Sverige. Vi måste kunna erbjuda ett bättre alternativ, som visar att det faktiskt går att gå åt ett annat håll också. Vi har varit för dåliga på att måla upp den bilden.

Magnus Larsson tillhör inte dem som tror att SD sjunker om de kommer till makten.

– Nej, jag tror faktiskt inte det. Sverigedemokraterna bedriver en politik som jag absolut inte vill ha, så därför vill jag inte se dem vid makten. Och tittar vi på våra nordiska grannländer, så har ju inte den taktiken fungerat. Det fungerade tillfälligt i Finland – men det berodde på att partiet (Sannfinländarna) imploderade och delades upp i två delar. Men nu är de tillbaka på gamla goda nivåer igen.

Vilka är de största politiska problemen, som du ser det, i kommunen, regionen och riket?

– I riket är det integrationen och utanförskapet. Där behöver vi hitta lösningar för att få in människor i samhället. Och då pratar jag inte bara om människor som är av utländsk härkomst, utan om alla människor som har hamnat utanför systemet. Utanförskapet är grogrunden till mycket av gängkriminaliteten som vi ser i dag.

– Det pratas mycket om att högre straff skulle kunna råda bot på gängkriminaliteten – men då behandlar man egentligen bara symtomen och inte problemen. Det stora problemet är att det finns en rekryteringsgrupp – och den är kopplad till utanförskap.

– Tittar vi på regionen, så skulle jag vilja säga att vår placering i geografin är den stora utmaningen. Vi glöms bort ganska ofta, känns det som. Det är i och för sig kopplat till rikspolitiken också – men vi har en befolkningsstruktur som liknar delar av Norrlands inland. Men vi ser ändå inte de satsningar som behövs från statens sida. Jag tänker exempelvis på infrastruktur, utbildningsinsatser och annat. Får vi inte fart på inflyttningen, så fungerar inte systemet. Det är kopplat till sjukvård och alltihop.

– I kommunen har vi ganska rejäla utmaningar inom skolans värld. Jag tänker främst på förskolan, där vi är oerhört trångbodda. Och det är i grunden positivt. Det innebär att vi ändå har haft positiva inflyttningssiffror, framför allt förra året. Men det är klart att vi måste lösa det ekonomiskt också. Vi saknar ganska många förskoleavdelningar. Det behöver vi åtgärda. Hela kommunen-perspektivet är en annan viktig del. Om jag nu ska använda tillfället till att kritisera majoriteten, så kan jag tycka att de fullständigt har tappat det helhetsperspektivet.

Magnus Larsson pekar bland annat på neddragningarna på landsbygden.

– Äldreomsorgen i Misterhult är ju det senaste exemplet. Samtliga oppositionspartier har tydligt sagt nej till den neddragningen.

Hur går det för Centerpartiet i valet 2022, tror du?

– Det finns jättemycket som kan hända – det går oerhört fort i politikens värld. Men baserat på dagens känsla, så tror jag att Centerpartiet kan göra ett riktigt bra val på alla nivåer 2022. Vi sitter i en ställning där vi är med och utgör regeringsunderlaget via januariavtalet. Vi får igenom väldigt mycket av vår politik.

– Vi är även med och styr i regionen. Men tittar vi på den generella bilden, så kommer den förmodligen att vara minst lika krånglig att lösa 2022 jämfört med hur det var efter valet 2018. De finns de som kräver nyval nu – men frågan är vad de tror att ett nyval ska kunna lösa? Vi har ett nytt politiskt landskap – och det kommer vi att ha rätt länge. Tittar vi på det internationella perspektivet, så är ju inte det här som vi har upplevt i Sverige särskilt konstigt. Det är bara det att vi inte är vana vid det. Vi har varit vana vid att vi röstar på söndagen – och på måndagen har vi en regering som ser ut på det ena eller det andra sättet.

Du siktar på att fortsätta med politiken även efter valet 2022?

– Det känns fortfarande roligt med politiken – sedan får vi se vilken roll jag skulle kunna ha efter nästa val. Det har jag inte reflekterat kring än. Dels handlar det om valresultatet – sedan handlar det om ifall man ska fundera på kommun- eller regionpolitiken. Jag kommer i alla fall att vara med på något sätt. Politik är ett lagspel.

Hur skulle du vilja beskriva dig själv som person?

– Envis. Jag är en person som vill få saker och ting gjorda. Har jag gett mig in i någonting, så ska det göras också. Jag tycker inte om att lämna saker halvfärdiga. Jag hoppas också att man kan uppleva mig som ganska glad och positiv.

Var det självklart för dig att bli centerpartist?

– Jag ska vara ärlig och säga att när jag gick med i CUF (Centerpartiets ungdomsförbund) i mitten av 90-talet, så var inte min ambition att syssla med politik. Det var en del fritidsaktiviteter som drog. Det spelades innebandy och det anordnades filmkvällar. Ett samhällsintresse hade jag – men jag hade inte kopplat ihop det med att jag skulle engagera mig politiskt.

Att du skulle gå in i Centerpartiet kändes ändå givet för dig till sist, eller?

– Jo, i slutändan kändes det så. När jag väl fick upp intresset för politiken, och började tycka att det var rätt kul, så försökte jag läsa in mig på ungdomsförbundens program. Och jag insåg, av en slump, att jag hade hamnat ganska rätt. Sedan blev jag meddragen på en del kurser och så vidare.

Var dina föräldrar aktiva centerpartister?

– Min mamma har aldrig varit politiskt aktiv – men pappa var aktiv inom Moderaterna i slutet av 80-talet och början av 90-talet. Det diskuterades politik hemma vid köksbordet. Mycket handlade om förutsättningarna för de gröna näringarna och näringslivet över huvud taget – i och med att pappa var jordbrukare.

Men du tog inte över gården?

– Nej, min äldsta bror äger den – men han bedriver inget jordbruk.

TEXT & FOTO

Peter A Rosén

redaktionen@oskarshamnsnytt.se

072-277 89 77

Magnus Larsson är en föreningsmänniska. Han har varit med i många föreningar. Numera är han främst engagerad inom bågskytteföreningen Skogens IF.

Svar direkt med Magnus Larsson

Vilka föreningar är du med i? ”I dag är jag framför allt engagerad inom bågskytteföreningen Skogens IF. Jag är även med i OSAK, Oskarshamns Sydafrikakommitté, där jag är styrelseledamot. Sedan har jag uppdrag inom partiet. Jag är med i avdelningsstyrelsen hemma i Kristdala, i kommunkretsen och i distriktsstyrelsen i länet. Jag är dessutom styrelseledamot i Sydöstra Götalands Bågskytteförbund. Att få tiden att gå brukar aldrig vara något bekymmer”, säger Magnus Larsson och skrattar.

Hur har du det med sömnen – hur mycket sover du? ”Det där är en samvetsfråga. Men jag försöker ändå vara duktig och hålla mig där uppe kring de åtta timmarna. Det är sällan det går – men det landar in på sex eller sju i alla fall. Just nu har jag inga politiska uppdrag på heltid, vilket innebär att jag kliver upp vid olika klockslag. Bortsett från de uppdrag som jag har, så är jag egentligen arbetssökande nu – men är det en dag med möten, så går jag upp mellan 6.30 och 7.00. Jag prioriterar sömnen och brukar oftast hoppa över frukosten. Det räcker med kaffe. Mackan kommer på förmiddagen – och det kan dröja ända fram till lunch innan jag äter. Jag tycker att det fungerar.”

Har du några husdjur? ”Jag har en katt. Har tidigare haft hund under hela mitt liv. Och jag hade hund när jag flyttade in till Kristdala samhälle från Träthult – men jag tyckte inte att det var fair play mot hunden att sätta den i en lägenhet, så den fick bo kvar hemma hos mina föräldrar. Men jag tyckte att det var så fruktansvärt tråkigt att komma hem till en tom lägenhet, så efter några månader skaffade jag mig en katt istället.”

Vad läser du helst, förutom politiska dokument? ”Jag lyssnar en hel del på ljudböcker. Det är en bra sysselsättning när man sitter och kör bil. Det är väldigt blandat – det kan vara allt från biografier till deckare.”

Vad tittar du helst på? ”Sport. Vid den här tiden på året, så är det främst skidor som gäller. ”Vinterstudion” (i SVT) är kvalitetsteve. Annars är jag allätare. Det är fotboll, hockey och innebandy, med mera. Bågskyttet går sällan på teve. Ska jag se på det, så får jag leta reda på olika nätkanaler istället.”

Följer du IK Oskarshamn i SHL? ”Jag följer hur det går för dem resultatmässigt – och jag har sett någon match på teve, men jag har inte varit och tittat på dem på plats under den här säsongen. I grund och botten är jag ju AIK:are i själ och hjärta – jag håller på dem i både fotboll och hockey. Nu spelar AIK i en helt annan division än vad IK Oskarshamn gör – och oavsett hur det går för IKO, så lär inte AIK spela i samma division som Oskarshamn nästa säsong. AIK är på väg ner i ettan så det bara skriker om det. Men visst är det jätteroligt att följa IKO:s framfart. De har gjort en häftig resa – och de är verkligen den fula ankungen i de här sammanhangen. Ändå biter de ifrån på ett bra sätt. Det är imponerande.”

Favoritlag, förutom AIK? ”I Premier League har jag alltid haft Manchester United som favoritlag. Det går inte så himla bra för dem heller – men jag växte upp under deras storhetstid.”

Vad lyssnar du helst på? ”Jag lyssnar på vanlig pop – och jag har en förkärlek för irländsk folkmusik. Lifvens finns ofta med på spellistan.”

Favoritmat: ”Pasta.”

Dricker helst: ”I och med att jag är bondpojk, så får jag säga mjölk. Det är väldigt sällan som jag dricker något starkare – men en god öl ibland är väl aldrig fel. De tillfällena är dock lätträknade.”

Vad ville du bli som barn? ”Som alla killar som höll på med fotboll, så drömde jag om att bli fotbollsproffs. Jag har spelat lite pojklags- och b-lagsfotboll i IF Ariel, men jag lade av ganska tidigt. Jag var väl aldrig någon stor stjärna. Annars pendlade det lite mellan drömmarna när jag var liten. Det handlade exempelvis om att ta över gården – men jag har aldrig haft de klassiska drömmarna om att bli polis eller brandman.”

Och du har inte drömt om att bli ledare för Centerpartiet? ”Nej, det fanns inte heller med bland drömmarna.”

Favoritfärg? ”Svart.”

Favoritårstid? ”Vintern – om det är en ordentlig vinter, och inte det här eländet som vi har varit med om nu. Jag gillar inte värme. Vintern är en trevlig årstid. 5 grader kallt, nysnö, solsken och en bra jakthund – det är optimalt för mig. Sedan har alla årstider sin tjusning.”

Vad gör du helst en ledig dag? ”Då ägnar jag mig framför allt åt bågskyttet. Jag är gärna ute i skog och mark också. Jag är jägare. Jag jagar framför allt älg, rådjur och vildsvin.”

Har du skjutit mycket? ”Jag har knappt hunnit vara ute under den här säsongen. Men tidigare under åren har jag skjutit både älg, rådjur, vildsvin, räv och grävling.”

Favoritställe i Oskarshamns kommun? ”Jag gillar att vara ute på landsbygden och uppleva naturen. Stensjö by är en riktigt fin pärla. Det finns många pärlor i Oskarshamns kommun, som Bråbygden och Träthult, min hemby, naturligtvis.

Vad skulle du göra om du var osynlig för en dag? ”Det vore småhäftigt att nästla sig in i regeringskansliet och lyssna på diskussionerna. Ett kommunhus är ju ett regeringskansli i miniatyr – och jag vet av erfarenhet att det är väldigt mycket diskussioner mellan skål och vägg som leder fram till olika beslut. Det hade varit roligt att sitta i regeringskansliet och tjuvlyssna på hur diskussionerna går egentligen, utan att någon vet om att man är där.”

Vilken relation har du till sociala medier? ”Jag använder främst Facebook och Instagram. Jag finns även på Twitter, men där skriver jag sällan någonting. Mitt användande av sociala medier har förändrats en del. Numera är jag lite mer återhållsam med privata saker, även om det naturligtvis förekommer att jag lägger ut något av privat natur. Världen och samhället har förändrats mycket när det gäller hat och sådant – vilket leder till att man blir försiktigare. Det har i alla fall jag blivit. Regelrätta hot har jag inte råkat ut för – men däremot har jag fått ett flertal hatkommentarer genom åren. Jag drar mig inte för att ta en debatt på Facebook – och då får man leva med att man får en skopa då och då. Sedan finns det givetvis de som gör tummen upp.”

Om du var tvungen att gå med i ett annat parti, vilket skulle du välja då? ”Jag är ärligt talat kluven i den frågan. Som centerpartist har man sin grundideologi i liberalismen – vilket gör att det känns naturligt att svara Liberalerna. Om man ska dela upp Centerpartiet i en vänster- och högerfalang, så tillhör jag den vänstra. Valet för mig står mellan Liberalerna och Socialdemokraterna – med en liten fördel för Liberalerna.”

Vilka tycker du bäst om i de andra partierna i kommunen? Vilka skulle du kunna ta en fika med? ”Jag skulle kunna fika med vilken politiker som helst i kommunen. I allmänhet tycker jag att det är oerhört viktigt att man skiljer på sak och person. Jag kan tycka illa om dina åsikter – men det betyder inte att jag behöver tycka illa om dig som person. Jag har träffat på många personer genom åren, som jag har uppskattat och lärt mig mycket av. Lis Lyrbo (S), som inte finns kvar inom kommunpolitiken längre, var en person som jag uppskattade och lärde mig mycket av. Bland dem som finns med i dag, så har jag samarbetat bra med Lena Granath (V) och Anton Sejnehed (S). Det är personer som jag tycker om – och jag uppskattar dem som politiker. Men det finns många duktiga politiker. Helst vill jag säga ingen nämnd och ingen glömd.”

Hur skulle du vilja beskriva det politiska debattklimatet i Oskarshamns kommun? ”Jag tycker att tonen är ganska god. Jag tycker också att vi har respekt för varandra. Sedan har vi förstås tuffa debatter ibland.”

Hur skulle du vilja beskriva din kontakt med ”vanligt” folk? ”Jag pratar med mycket folk – i och med att jag finns med i många olika sammanhang. Och som politiker får man vara beredd på att folk tar kontakt med en med jämna mellanrum. Är man exempelvis på Ica Maxi och handlar, så kommer det oftast fram någon som vill ställa en fråga om något. Jag ser det som en del av mitt uppdrag. Politiker är du 24 timmar per dygn och 365 dagar om året.”

Vad skrattar du åt? ”Jag gillar satir – även politisk satir, där man driver med politiker. Jag har inga problem med det, så länge man inte är för elak och gör narr av människor som personer och förlöjligar dem.”

​

 Magnus Larsson kom in i fullmäktige 2002.

Personligt / Magnus Larsson

​

Ålder: 37 år.

Bor i: Kristdala.

Uppvuxen i: Träthult, utanför Kristdala.

Utbildning: Är utbildad redovisningsekonom. Studerade på Nova i Oskarshamn.

Familj: Singel. Mamma och två bröder.

Bil: ”Just nu kör jag en Skoda Octavia.”

Gick med i Centerpartiets Ungdomsförbund, CUF: I mitten av 90-talet.

Politiska uppdrag, i urval: Ledamot i kommunfullmäktigeförsamlingen sedan 2002 (numera är han förste ersättare), tolv år i samhällsbyggnadsnämnden, en mandatperiod i tekniska nämnden, ordförande i bildningsnämnden under en mandatperiod (2014–2018), vice ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämnden under några år, samt tillförordnad ordförande under knappt ett år, innan man slog ihop miljö- och hälsoskyddsnämnden och byggnadsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden. ”Det var lite spännande att vara ordförande i opposition. Det var under Sören Westerholms time-out från ordförandeposten. Men det fungerade jättebra, måste jag säga. Jag hade bra kontakt med tjänstemännen – och Socialdemokraterna utsåg ju vem som var majoritetens huvudansvariga politiker i nämnden – och det var Berth Karlsson, som var rutinerad. Jag hade mycket bra kontakt med honom. Vi löste det på ett bra sätt, tycker jag”, säger Magnus Larsson, som i dag är andre vice ordförande i bildningsnämnden.

”På ett sätt saknar jag samhällsbyggnadsnämnden lite. Jag är väl lagom fyrkantig, vilket passar bra när man ska ägna sig åt myndighetsfrågor. Bildningsnämnden är bred, med både skol-, kultur- och fritidsfrågor – och det var jobbigt, men också väldigt roligt, att få möjligheten att jobba med politik på heltid som nämndsordförande.”

Hjärtefrågor: ”Det var miljöfrågan som väckte mitt politiska engagemang. Och den finns kvar, naturligtvis. Sedan är ju utbildningsfrågor samt kultur- och fritidsfrågor något som ligger mig varmt om hjärtat. Jag är en föreningsmänniska i grunden. Jag har varit med i många föreningar på olika sätt. Föreningslivets förutsättningar är en viktig fråga för mig. Föreningslivet har det tufft i dag.”