OSKARSHAMN
Den rivningshotade Kikeboskolan, i Oskarshamn, skulle kunna vara en del i kommunens satsning på en utökad grundskolekapacitet, föreslår de partipolitiskt obundna fullmäktigeledamöterna Jan Johansson, Marko Raiskio och Anders Svensson.
I stället för att avveckla Norra skolan och bygga en ny storskola, kan ett antal högstadieklasser inrymmas på Kikeboskolan – exempelvis elever från Vallhallaskolan, vilket innebär att fler låg- och mellanstadieklasser får plats på Vallhallaskolan, påpekar trion, som konstaterar att om detta förslag accepteras av en majoritet av kommunpolitikerna, så kommer kommunen att få en förhållandevis billig lösning när det gäller utökad grundskolekapacitet.
– I stället för en storskola, F–9, som kommer att kosta minst en halv miljard kronor, säger Jan Johansson.
Trion arbetar med flera parallella spår när det gäller Kikeboskolan.
Tar fram en hemsida
– Vi håller på att ta fram en hemsida, där vi kommer att berätta om alla våra förslag kopplat till Kikeboskolan. Hemsidan är klar inom kort. Kortfattat kan man säga att våra idéer står på tre ben – det handlar om en klimat- och energiskola, ett samarbete med Tom Tits, fångarna på fortet-tankar, och en yrkesskola, med inriktning på plåtslagare/ventilation, målare, murare/plattsättare, akustik/tak och VVS, säger Marko Raiskio.
”Först måste vi stoppa rivningen”
Marko Raiskio, partipolitiskt obunden ledamot i fullmäktigeförsamlingen i Oskarshamns kommun
– Sedan får vi se om det kan bli aktuellt med några lägenheter, kopplade till skolan, också – det är ändå 4 000 kvadratmeter, totalt – det är mycket att fylla upp. Vår tanke är att lägga in fastigheten i en fond, där alla som tycker att projektet är intressant får en fondandel. Men först måste vi stoppa rivningen. Kommunstyrelsen har redan tagit ett rivningsbeslut och frågan tas upp i fullmäktige på måndag. Vi har väl inte så mycket att säga till om där. Alla partier, utom vi, är för rivningen. Vi vill ta hand om fastigheten och göra något bra av den. Stommen är jättebra.
”Fastigheten är jättebra”
– Några politiker har sagt att det är mögel i den – men det kan det inte vara, den är ju gjord av sten. Det finns inget som kan ruttna därinne. Fastigheten är jättebra. Min tanke med hemsidan är att visa invånarna hur man skulle kunna göra. En skola ska det ju bli, i någon form, har vi tänkt. Vi har redan pratat med flera tjänstemän, och några politiker, i kommunen och berättat om hur vi tänker, säger Marko Raiskio, som konstaterar att en miljöinventering ska genomföras om kommunen går vidare med rivningstankarna.
– Den inventeringen tar väl fyra-fem månader – sedan ska man ansöka om ett rivningslov. Vi – och fler med oss – kommer att överklaga det. Det kommer inte att räcka med de budgeterade fyra miljonerna för att riva skolan – det kommer säkert att kosta åtta eller nio miljoner. Det är bättre att lägga de fyra budgeterade miljonerna i fonden, så kan vi börja jobba med att hyra ut fastigheten. Det är vår tanke. Men hemsidan måste ut först, sedan får folk tycka till.
Tankarna på en skolsatsning är given, fastslår Marko Raiskio.
”Jättefina marmorgolv”
– Klassrummen finns redan – det handlar bara om att städa ur fastigheten, snygga till den, byta ventilation, byta viss VVS och viss el. Men väggarna står där, dörrarna finns där – det är bara att reparera och laga. Det är jättefina marmorgolv i skolan. Vi kommer att göra allt för att Kikeboskolan inte ska rivas. Vi har väldigt många invånare med oss. Det finns ingen anledning att riva den. Men den ska förstås inte stå där som ett spökhus. Vi har haft ett möte om Kikeboskolan med Henrik Andersson (kommundirektören) och Andreas Erlandsson (S), kommunstyrelseordföranden, men vi fick tydligen inget gehör där. De tycker att det är bättre med rivning. De tycker att tomten är värdefullare, men tanken med vår fond är att enbart fastigheten ska in i den. Den övriga byggrätten får man lägga på option i fem år, vi gör färdigt fastigheten först, och tycker vi att vi kan bygga något på optionen, så gör vi det, eller så släpper vi tomten till kommunen om fem år, så får de bygga på den om de tycker att de har råd med det. Vill kommunen bygga på byggrätten, så får den göra det. Kommunen menar att om man river skolan, så kan man bygga något annat där i stället. Men vem ska bygga där? Om man inte bygger bostäder i dag, så lär man inte göra det om fem år heller. Kommunen kanske tänker att man ska bygga ett äldreboende där, men hur billigt blir det? Varför ska man ha en tom tomt stående under flera år, när man kan göra iordning fastigheten till något vettigt? Det är vansinnigt tänkt, de gör ingen konsekvensanalys, säger Marko Raiskio, som betonar att man enbart är intresserade av att lägga in fastigheten i den ovannämnda fonden.
– Inte själva byggrätten. Den kan vi både släppa och ha. Anser kommunen att det finns ett värde i tomten, så får den behålla byggrätten, så tar vi fastigheten och lägger in den i fonden. Tycker man att det är krångligt, så kan man skriva en option på tomträtten i fem år. Har vi inte gjort något efter fem år, ja, då får kommunen tillbaka den. Svårare än så är det inte.
Hur mycket skulle ert förslag kosta, tror du?
– Vi tittar på det. Vi kommer att lägga in alla kostnader på den nya hemsidan. Och vi kanske får med oss någon skola som vill etablera sig här. Vi kan också få bidrag och pengar från andra håll. Men först måste vi ha något att visa upp, säger Marko Raiskio, som berättar att hans föreslagna saluhall, som vi har skrivit om tidigare, inte kommer att ligga på Lilla Torget, vilket var den initiala tanken.
– Den kommer att ligga på en annan plats i centrala Oskarshamn.
Vi fick ett e-postmeddelande från en person som påpekade att ni inte har lagt fram någon budget – samt att ni har missat ett par fullmäktigemöten? Hur ser du på det?
– Vi kan ju inte lägga fram en budget, vi har inte ens ett parti. När det gäller fullmäktige, så har vi missat två möten – men någon av oss har varit sjuk och jag har varit bortrest. Ibland så hinner man inte. Senast var det budgetfullmäktige – och varför ska vi vara med där? Vi har inget att säga till om över huvud taget, svarar Marko Raiskio.
Chefredaktör & ansvarig utgivare
