INSÄNDARE

Jag läste härom dagen en krönika av Caroline Andersson i denna publikation (läs den här).

Skribenten verkade vara en bildad person, men politik förstod hon ändå inte mycket av.

Det är en sak att inte förstå varför politiker gör på det ena eller andra sättet, det kan jag själv ha väldigt svårt för, men en annan sak att skylla viss politik eller vissa uppkomna situationer på den ena eller andra gruppen i samhället. Då bör man ha på fötterna innan.

Caroline Andersson tycker att det tjatas om klimatet:

”Jag syftar på det entoniga tjatet från miljöaktivister och i vissa fall miljöfascister som envist hävdar att enda vägen ur klimatkrisen är höjt bensinpris och att alla kör batteridrivet.” 

Jag vet inte vem hon lyssnar på eller var hon har läst det. Eller vad hon menar.

Jag är klimataktivist och har ett tämligen brett kontaktnät i de kretsarna. Jag läser mycket av vad som skrivs i medier och på Facebook som är det sociala medium jag använder.

”Jag förstår överhuvud taget inte vad hon menar med ovanstående”

GUNNAR WESTLING, OSKARSHAMN

Jag förstår överhuvud taget inte vad hon menar med ovanstående. Jag känner ingen som hävdar att höjt bensinpris skulle vara den enda, eller ens huvudsakliga, vägen ut ue klimatkrisen. Tvärtom så låter det som fördomar och hittepå för att svartmåla från en väldigt okunnig person, snarare än något som klimat- och miljörörelsen ens tillnärmelsevis hävdar. Och vad är en miljöfascist?

Att slänga ur sig skällsord utan att ens precisera vem man menar, eller vad man menar, är ett jävla oskick, om jag ska vara ärlig.

CA blandar gärna ihop allt som hon verkar tycka illa om. Som miljö-och klimatrörelsen och rikspolitikernas klimatpolitik.

I själva verket är värdet av den klimatpolitik som utgår från riksdagshuset begränsad och väldigt långt ifrån det som klimatrörelsen står för.

”Mycket begränsad”

Förståelsen hos dem för varför vi måste göra en snabb omställning, och hur den omställningen borde se ut, är tyvärr mycket begränsad.

Därför blir också omställningen hackande, ologisk och motsägelsefull.

Den sker dessutom alldeles för långsamt för att vi ska kunna undvika en katastrofal klimatförsämring. Och den sanningen är ju global – överallt lyssnas det mer på Caroline Anderssons gelikar som inte gillar att bensinen blir dyrare än på dem som förstår att vi är på väg mot en klimatkatastrof.

Se bara på dessa evinnerliga klimatkonferenser som aldrig leder någon vart. Det sorgliga är ju att den politiken kan radera ut människosläktet inom några århundraden.

”Att servicen på landsbygden blir allt sämre ska man inte skylla klimatrörelsen för. Tvärtom!”

Att servicen på landsbygden blir allt sämre ska man inte skylla klimatrörelsen för. Tvärtom!

Politiken i Sverige är sedan länge fokuserad på det urbana samhället medan vi i klimatrörelsen hela tiden hävdar hur viktigt det är att omställningen måste ske rättvist, så att inte några kommer i kläm, och med några menar vi då förstås de som dels bor på landsbygden, dels inte har stora ekonomiska resurser.

Och medan vissa delar av politiken är ointresserad och vilseförd och andra är ekomodernistisk (alltså tror att det räcker med tekniska framsteg och att till exempel byta kol, olja och bensin mot el), så har klimatrörelsen generellt en mycket mer realistisk och kunskapsdriven syn på vad omställningen till ett fossilfritt samhälle måste bestå av.

”Måste fasas ut”

Så Caroline och ni andra. Problemet är inte bensinpriserna, utan någonting väldigt mycket större än så. Klimatrörelsen tänker ungefär så här (även om detaljerna är mina här):

Idag får man fritt släppa ut hur mycket klimatskadliga gaser som helst. Och därmed förstöra den framtid som vi alla vill ha, även de fattiga i redan outhärdligt varma länder, eller kommande generationer. Så kan vi inte fortsätta. Därför måste de fossila bränslena fasas ut.

”Egen bil ska främst vara en lyx för den som bor på landet”

Bensin är raffinerad råolja, ett fossilt bränsle, och det behöver inte bara bli dyrare, det måste bort, och det raskt, inom några år. Men eftersom det inte heller är hållbart eller ens möjligt att ersätta alla fossilbilar med elbilar, så måste också trafiken minska, och bilarna bli färre. Egen bil ska främst vara en lyx för den som bor på landet, men den bilen ska drivas utsläppsfritt, av el/biogas/bränsleceller.

Kollektivtrafiken måste självklart öka rejält. Den behöver också skyndsamt kompletteras med ett utbud av små eldrivna cityfordon som enkelt och snabbt tar en från kollektivtrafikhubbar till slutmålet för ens resa.

”Förstör skogen”

Skogen måste brukas och samtidigt skyddas. Träden, och skogen, är världens bästa och mest naturliga koldioxidsänkor. Växande träd i Sverige tar varje år upp mer koldioxid än vi släpper ut. Kalhyggesbruket å sin sida, förstör skogen, minskar den biologiska mångfalden, och dödar samtidigt de underjordiska svampnätverk som binder koldioxid och ser till att vi kan plocka kantareller och karl johan. De träd vi behöver fälla ska framför allt användas till produkter som lagrar koldioxid, som husbyggen, möbler, husgeråd, och inte till papper eller bränsle.

Industriproduktionen är en stor utsläppare. Importvaror som produceras med fossila bränslen som el från kolkraft, måste begränsas, åläggas restriktioner och höga tullar, eller kanske helt upphöra att importeras. Den inhemska, tunga industrin, måste raskt gå över till fossilfria produktionsmetoder.

”Att lägga om sin kost är bland det bästa man kan göra för klimatet”

Maten. Matproduktion står för en större del av de totala växthusgasutsläppen än man kan tro. Kött är det mest tärande, det minst klimatsmarta. Att lägga om sin kost är bland det bästa man kan göra för klimatet. Självklart måste det också få politiska konsekvenser.

Sedan är det inte bara utsläppen som hotar vår framtid. Den totala materialförbrukningen ökar också hela tiden kraftigt i hela världen. Jag har aldrig hört en politiker tala om det som ett problem, men det är det ju självklart eftersom över 70 procent av energiförbrukningen fortfarande kommer från fossila bränslen, och all exploatering går ut över den vilda naturen, biosfären.

”Nytt ekonomiskt system”

Något som de flesta klimataktivister med intresse för förändringsarbete håller med om, är att vi behöver ett nytt ekonomiskt system, eller förändrade funktioner i det ekonomiska systemet. Det är inte rimligt att det är som idag, dvs ekonomiskt lönsamt att förstöra vår gemensamma framtid. Det är inte heller rimligt att vår ekonomiska trygghet ska bero på en modell som kräver ständigt ökad konsumtion och tillväxt för att fungera. Den är byggd för att ge kortsiktiga vinster till investerare, inte för att skapa ett tryggt och hållbart samhälle nu och i framtiden.

Det är det här jag och de flesta andra miljö-och klimataktivister vill uppnå, för att vi ska ha en chans att uppnå någon verklig hållbarhet. Alltså något mycket mer och mycket annorlunda än det man hör från de räddhågsna politiska församlingarna.

Gunnar Westling, Oskarshamn