Här är Socialdemokraternas vallöften i Mönsterås kommun: ”Vi vill verkligen satsa på Blomstermåla”

Här är Socialdemokraternas vallöften i Mönsterås kommun: ”Vi vill verkligen satsa på Blomstermåla”

2022-08-08 Av av Peter A Rosén

Annons: Smålandshamnar

TIMMERNABBEN

På måndagen presenterade Socialdemokraterna i Mönsterås kommun sina lokala vallöften.

Här är de:

1 – Bättre vatten i kranen – vi är beredda att prioritera upp frågan på dagordningen. Tjänligt räcker inte när vattnet smakar och luktar unket.

– Där har vi bekymmer. Ju längre ut i ledningsnätet vi kommer när det gäller Emåvattnet, desto varmare hinner det bli. Det är något som gör att vi får en unken smak och lukt, vilket innebär att man måste spola en del för att få ner temperaturen på vattnet och få vatten som inte luktar. Samtidigt vill vi spara på vattnet. Lösningen som vi har tittat på handlar om att göra om i Finsjö, så att man kan filtrera genom åsen – och kyla ner ytvattnet som vi tar i ån. Vi måste jobba med detta. Just nu har vi prioriterat reningsverk – men vi skulle behöva prioritera upp vattenfrågan. Det måste vi göra. De som betalar taxan för vattnet vill ju inte få en massa begränsningar om att de inte får använda vattnet. Det är kommunen som levererar vattnet – och då ska vi leverera det också. Det får varken lukta eller smaka dåligt – eller inte finnas i kranen när man behöver det, säger oppositionsrådet Robert Rapakko till Mönsterås-Nytt.

”Vi går steget längre”

ROBERT RAPAKKO (S), OPPOSITIONSRÅD I MÖNSTERÅS KOMMUN

2 – Sommarbusskort till unga – vi borde varit där redan. Nu kommer en nationell satsning och vi tänker från nästa sommar erbjuda högstadie- och gymnasieungdomar busskorten.

– Vi är en av få kommuner i länet som inte har det, konstaterar Robert Rapakko, som hade med sig Angelica Katsanidou (S), regionstyrelsens ordförande, och Peter Wretlund (S), regionråd, på måndagens pressträff i Timmernabben.

– Regionen har varit en föregångare här. Och nu börjar fler och fler införliva sommarbusskorten. Vi går steget längre än nationen, där det handlar om gymnasieelever. Vi säger både högstadie- och gymnasieelever. Vi kan kanske få med oss en finansiering på gymnasiesidan, och då blir det inte lika dyrt för oss. Vi räknar med att vi skulle klara det med 300 000–400 000 kronor. Och det är det värt, säger Robert Rapakko.

3 – Träffpunkternas kvalitet är prioriterad. Träffpunkternas verksamhet skapar trygghet och meningsfullhet i våra äldres vardag. Vi vill ha en verksamhet som planeras och styrs av anställd personal, med möjligt stöd av frivilligorganisationerna.

– Någonstans måste frågan ägas av anställd personal – när det gäller planering och att man finns på plats. Sedan kan det startas upp av frivilligorganisationer, så att det blir mer organiserat än det var tidigare. Det tror jag absolut på – men vi kan inte lägga bördan på frivilligorganisationerna. Det är inte rimligt. Träffpunkterna är inte en lagstadgad verksamhet, men det är väldigt viktigt att de finns – med tanke på ensamheten, som är ett jättestort bekymmer bland de äldre i dag. Vi måste bryta ensamheten, precis som Renée Solstad påpekade i dag (hon var också med på pressträffen), säger Robert Rapakko.

4 – Skollokaler ska erbjuda en god arbetsmiljö – vi behöver bygga oss ur diket. Timmernabben, Krungårdsskolan och Ljungnässkolan står i en stampande kö. Lokalerna ska inte göra personal eller elever sjuka, de ska vara funktionella och anpassade för en modern pedagogik. Vi har inte råd att vänta.

– Ska vi lappa och laga, så är det egentligen dyrare än att bygga nya lokaler – det visar en utredning. Så detta känner vi oss väldigt trygga med, säger Robert Rapakko.

5 – Skolresultaten måste upp – Vi har höga betyg i hur mycket medel vi tilldelar skolverksamheten, vårt gymnasium levererar mycket goda resultat men vi måste arbeta hårdare. Hur får vi mer pang för pengarna? Vi kan omöjligt vara nöjda när 1 av 5 missar behörighet till gymnasiet.

– Här handlar det inte om pengar – utan snarare om vad vi gör och får för pengarna. Vi hamnar i högt i rankingar tack vare att vi lägger mycket resurser på skolan och att vi har hög lärartäthet, med mera. Men någonstans glappar det, med tanke på att så många missar gymnasiebehörigheten efter nio år i grundskolan, säger Robert Rapakko.

Lejla Radovic (S), förste vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Mönsterås kommun, var också med på pressträffen. Och hon vill se ett mer organiserat arbete när det gäller barn med särskilda behov. Att man jobbar likadant i hela kommunen. Det finns en utvecklingspotential i det arbetet, betonade hon.

Renée Solstad (S), Robert Rapakko (S), Lejla Radovic (S), Angelica Katsaniduo (S) och Peter Wretlund (S). Foto: Socialdemokraterna

6 – Arbetsskor och villkor för omsorgspersonal – vår största utmaning ligger i att vända den kraftigt nedåtgående spiralen. Vår personal behöver förutsättningar för att orka och de behöver kollegor.

Här hoppas Socialdemokraterna i Mönsterås kommun på en upphandling tillsammans med flera andra S-styrda kommuner i länet, för att få ett bättre pris.

– Kan man även få igenom det på nationell nivå, så finns det en förhoppning om att det skulle kunna bli avdragsgillt också – precis som skyddsskor, säger Robert Rapakko.

7 – Införa Ung omsorg – som ett sätt att locka fler unga till vård- och omsorgsprogrammet tänker vi erbjuda unga möjligheten till tidiga jobb inom ramen för Ung Omsorg. Det har gett goda resultat i Kronoberg och görs redan i Kalmar.

– Omsorgen ska förstärkas med 15 tjänster – det beslutet har redan tagits. Men problemet är ju att det är svårt att få tag i tillgänglig personal – därför är den här punkten så viktig. Det är ett långsiktigt steg för att locka fler till yrket, säger Robert Rapakko.

8 – Vi tänker inte bygga bostäder på Kaffetorpet – vi är i grunden positiva till att fler hittar hem i vår kommun. Men vår identitet bygger på rekreation och närhet till friluftsliv och vatten. Kaffetorpet är en grön oas som vi tänker bevara.

9 – Vi tänker röja vass – vi ser resultatet av en större genomströmning vid nya Oknöbron. Vi behöver hålla rent kanalerna mellan öar för att vattnet ska få strömma. Gemensamt med intresseföreningar kan vi också bekämpa vassen och reducera övergödningen i våra vatten. Kustmiljön är kommunens ansikte utåt.

– Vi har hela tiden jobbat för en bättre kustmiljö. Reningsverket på Nynäs bygger vi om – och Timmernabben är inplanerat. Det är jättebra – det stoppar utflödet. Men vi måste också hantera all den näring som redan finns i vattnet. Och ett sätt är att skörda vassen. Det har varit framgångsrikt. Det är framför allt viktigt att hålla flödena öppna, så att det rinner igenom, säger Robert Rapakko.

10 – Vi tänker inrätta ett särskilt stöd för utvecklingen av Blomstermåla tätort. Blomstermåla har god service och infrastruktur, fina rekreationsmöjligheter och en god grund för ett blomstrande samhälle. Vi behöver fler krafter som jobbar för Blomstermåla och avsätter i vår budget 1,5 miljoner kronor som sökbara medel för utvecklingsarbete.

– Det fanns med i vår senaste budget. Vi vill verkligen satsa på Blomstermåla – en satsning som kan väcka liv i föreningar och människor. Det är det orten behöver. Hus och grundservice finns, säger Robert Rapakko, som konstaterar att Angelica Katsanidou och Socialdemokraterna i länet lovar att det inte finns något hot mot hälsocentralen i Blomstermåla.

”Det är en ickefråga”

Så hälsocentralen i Blomstermåla ligger inte i farozonen när den nya hälsocentralen står klar i Mönsterås?

– Nej, det är en ickefråga, som Angelica sa. Den finns inte på bordet. De har en bra verksamhet på hälsocentralen i Blomstermåla. De har haft svårigheter med att rekrytera personal, men de svårigheterna har man överallt.

Då har invånarna tillgång till en hälsocentral i Mönsterås och en i Blomstermåla även fortsättningsvis?

– Ja. Men med lite olika inriktningar, såklart. Den i Mönsterås är ju större, svarar Robert Rapakko.

Dela gärna artikeln: