OSKARSHAMN

Hur firade IK Oskarshamns huvudtränare Martin Filander efter 2–1-vinsten borta mot Smålandsrivalen Växjö på torsdagskvällen?

Vi ställer frågan.

– Jag tog en Caesarsallad när vi kom till restaurangen. Sedan blev det analys – med extra många positiva tankar – på bussen hem, i och med att vi hade videogenomgång i morse. Man firar genom att njuta lite när man går igenom matchen. Det är det bästa firandet för mig, om jag ska vara ärlig, svarar han när ON pratar med honom på fredagseftermiddagen.

IKO-tränaren har tidigare berättat att han gillar Ferraribilar (godiset, alltså) och att han ibland kan unna sig några sådana efter en segermatch.

Men det blev inga Ferraribilar den här gången.

”Den rekommenderas starkt”

IKO-TRÄNAREN MARTIN FILANDER

– Nej, inte den här gången, faktiskt. Jag tog en Snickers med jordnötssmör i stället. Det är en nyhet som är fruktansvärt god.

Den har jag inte testat…

– Den rekommenderas starkt, säger Martin Filander.

Den upptäckte du för ett tag sedan, då?

– Ja, på någon av våra roadtrips. Vi har varit ute och åkt en del, säger IKO-tränaren och skrattar.

Hur ser du på segermatchen i Växjö?

– Energin från vår sida var väldigt, väldigt bra. Vi kom ut på ett fantastiskt sätt på bortaplan. Vi mötte såklart ett bra lag – regerande mästarna. Men vi hanterade vår matchplan på ett jättebra sätt. Vi satte hög press över hela banan och dikterade villkoren. Vi skapade det mesta av det bästa – sedan hade de några riktigt vassa chanser under slutminuterna.

”Vi visade upp en lagmoral som jag är otroligt stolt över”

– Men vi visade upp en lagmoral som jag är otroligt stolt över – med tanke på hur det såg ut i lördags (0–2-förlust i Timrå). Det är otroligt starkt att kunna ta åt sig, se sig själv i spegeln och dra lärdom av det vi gjorde och inte gjorde då. Vi studsade tillbaka på ett väldigt bra sätt. Det bevisar att det här laget har en jäkla kapacitet tillsammans och att det finns en fin moral i gruppen.

Ja, det var ett bra drag av er att inleda matchen med fjärdekedjan – Jonas Engström, Johan Johnsson och John Dahlström…

– Ja, det är inte jätteovanligt – även om vi inte har gjort det tidigare under den här säsongen. Vi kände att vi behövde energin och vi visste att den konstellationen har gått väldigt bra tillsammans tidigare. De ger varandra bra energi. Vi kände att vi ville starta med dem och vi hoppades att de skulle visa vägen för laget – och det tycker jag att de gjorde. Men det är spelarna själva som ska ha cred för det, i första hand. I nästa match kanske vi gör något annat, men det fungerade bra den här gången.

IKO möter Skellefteå i Be-Ge Hockey Center på lördagskvällen.

”Det är en tuff, tuff match”

– Det är en tuff, tuff match. De driver konsekvent upp ett väldigt högt tempo och de har visat, genom bra prestationer under många år, att de är svårslagna. Men det är en rolig utmaning i det läget där vi är just nu (sexan IKO har sex pinnar upp till trean Skellefteå i tabellen).

Ni kör med samma lag som mot Växjö?

– Det blir inga stora förändringar. Vi kommer till spel med samma trupp i alla fall – sedan får vi ta det därifrån.

Ni besegrade Skellefteå med 3–2 på bortais (23 oktober). Vad minns du mest?

– Jag minns en del. Vi hade 1–0 (Kim Rosdahl gjorde målet) och sedan fick vi en utvisning på fem plus två minuter (Cam Brace drabbades av ett matchstraff), säger Martin Filander, som konstaterar att IKO klarade av utvisningen på ett ypperligt sätt (Kim Rosdahl gjorde 2–0 i numerärt underläge, fyra mot fem).

– Men sedan gjorde de två snabba mål i powerplay (fem mot fyra) i början av tredje perioden. Då var det 2–2. ”Enga” (lagkaptenen Jonas Engström) avgjorde ganska sent (uret stod på 17:24).

”Det var en konstig match”

– Det var en konstig match, där vi hade missflyt i vissa avseenden – men också lite medstuds i målskyttet. Det var en riktig krigarseger. Nu behöver vi något liknande inställnings- och tävlingsmässigt.

IKO är SHL:s bästa bortalag för närvarande (med 22 inspelade poäng). På hemmais parkerar laget på 11:e plats, med tolv pinnar.

– Vi har haft många bra prestationer även på hemmais. Men vårt powerplay och vår effektivitet i offensiven har varit något sämre hemma. Det är svårt att svara på varför det har blivit så. Det är bara att konstatera att det har varit så här. Men rent spelmässigt har vi gjort många av våra bästa prestationer på hemmaplan. Det finns ris och ros att ta med sig från vårt hemmaspel, säger IKO-tränaren, som betonar att laget faktiskt vann den senaste fajten i Be-Ge Hockey Center (3–2, efter straffar, mot Örebro förra torsdagen).

”Vi vågar framför allt spela vårt eget spel hela tiden”

– Vi tar med oss det och jobbar vidare.

– Borta har vi kanske varit mer konsekventa och tajtare – och motståndarna har kanske drivit lite mer spel på oss, vilket vi har kunnat utnyttja. Vi har varit väldigt starka i vårt försvarsspel.

Hade du på förhand vågat tro att ni skulle vara seriens bästa bortalag efter 21 spelade matcher?

– Jag reflekterar inte så jättemycket över den där typen av tabeller – men jag är glad över att vi är det. Det är ett tecken på att vi spelar ganska moget och att vi är duktiga på att hantera olika matchbilder. Och vi vågar framför allt spela vårt eget spel hela tiden.

Ni är dessutom trea i powerplayligan (IKO gör mål på 28 procent av de numerära överlägena). Det är också positivt, förstås…

– Ja, vi har haft ett bra powerplay. Ödmjukheten och pucktempot hjälper oss på ett bra sätt.

Ert boxplay är lite sämre (IKO är, med 72 procent, näst sämst i ligan i numerära underlägen). Men det handlar väl mest om starten av serien…

– Ja, under de första omgångarna hade vi extremt dålig utdelning, samtidigt som vi gjorde några misstag och hade några studsar emot oss. Från omgång fem, ungefär, har vi varit ganska bra i boxplay. Det är något som vi verkligen har jobbat med.

Tänkbart IKO-lag hemma mot Skellefteå på lördagskvällen:

Målvakter:

Tim Juel (Joe Cannata)

Förstafemman:

Lukas Pilö, Brian Cooper – Kim Rosdahl, Fredrik Olofsson, Patrik Karlkvist.

Andrafemman:

Philip Samuelsson, Emil Martinsen Lilleberg – Hynek Zohorna, Tomas Zohorna, Cam Brace.

Tredjefemman:

William Worge Kreü, David Quenneville – Joakim Thelin, Daniel Muzito-Bagenda, Dale Weise.

Fjärdekedjan:

Jonas Engström, Johan Johnsson, John Dahlström.

Extraforward:

Johannes Salmonsson.

Sjundeback:

Robin Norell.

Foto: Pierre Stjernfeldt