INSÄNDARE

Terrorister från Danmark bryter sig in i ditt hem.

De kidnappar din fru, bränner upp dina barn och mördar dina morföräldrar framför ögonen på dig.

Efter det tar de sig in i nästa lägenhet och gör samma sak mot grannfamiljen.

Så här gör terroristerna mot sammanlagt över 1 000 personer i Oskarshamn – på bara ett dygn.

”Förutom det tar de sig till Latitudfestivalen vid hamnen, där en konsert hålls och börjar skjuta hejvilt omkring sig”

Oskarshamnsbo

Förutom det tar de sig till Latitudfestivalen vid hamnen, där en konsert hålls och börjar skjuta hejvilt omkring sig.

En del lyckas gömma sig bland liken och har tur och överlever, men är för evigt traumatiserade.

Föreställ dig att de danska terroristerna inte bara mördar dina grannar.

De tar även hundratals människor som gisslan – dina kompisar, din gravida syster, dina kusiner, dina morbröder eller dina farföräldrar.

Dagen efter massakern jublar folk runtom i världen över att oskarshamnare mördats och massakrerats.

De tycker att det är rätt åt dem.

De hävdar att svenskarna har utsatt danskarna för massa historiska oförrätter, så ni borde väl ha sett det här komma?

Samma sak gör de danska terroristerna mot hela Skånes landskap, fast ännu värre.

Skåne har trots allt tillhört Danmark och danskarna har fortfarande inte förlåtit snapphanarna för deras kamp mot dansk överhöghet – även om det gått cirka 370 år sedan dess.

”Vad skulle du ha känt?”

Under tiden tvingas du via videoklipp från Tiktok bevittna filmsekvenser av hur dina kidnappade anhöriga blir gjorda till åtlöje i Danmark.

De danska terroristerna paraderar med dem inför en jublande folkmassa.

De kör runt med deras halvnakna kroppar på gatan som folk tillåts spotta på.

De skändar helt enkelt dina vänner och familjemedlemmar.

Vad skulle du ha känt?

Vad skulle du ha velat att Sveriges regering gjorde åt situationen?

Antagligen skulle du ha velat att de gjorde allt i sin makt för att få gisslanpersonerna fritagna – och att se till att något liknande aldrig händer igen.

Föreställ dig att de danska terroristerna dessutom använder sin egen civilbefolkning som sköldar.

De bygger underjordiska tunnlar från danska sjukhus, kyrkor, moskéer och hem.

De håller gisslanpersonerna fångna under tunnlarna och skjuter mot civila människor i Skåne från civila danska människors hem.

”Vad ska Sverige göra i en sådan situation, tycker du?”

Vad ska Sverige göra i en sådan situation, tycker du?

Tänk på det en stund.

Föreställ dig för en kort stund hur det är att leva i ett land som ständigt befinner sig i en sådan situation, som ständigt hotas av sina grannar.

Föreställ dig en plats där rädslan för attacker och försök att förinta din existens är din dagliga verklighet.

Låt oss sätta detta i en kontext som närmare berör oss.

Tänk dig att Sverige plötsligt befinner sig i samma situation som Israel, men med Norge, Danmark, Finland och Island som aggressiva grannar – som kontinuerligt attackerar och strävar efter att ödelägga och ta över ett område som Skåne.

Bilden av ett vackert och fredligt Skånelandskap förvandlas plötsligt till en plats av ständig oro och ständigt hat.

”Fylld med ångest”

Varje dag skulle vara fylld med ångest och fruktan för nästa attack, varje ögonblick präglat av en känsla av osäkerhet.

Att leva under en sådan ständig press och hot om förintelse skulle vara överväldigande och skapa en konstant känsla av instabilitet.

Precis som Israel nu försöker försvara sin existens som FN beslutade om år 1948, skulle Sverige behöva mobilisera varje resurs för att skydda Skåne och dess invånare.

Den militära beredskapen skulle vara ständigt närvarande, och människor skulle behöva anpassa sina liv till en verklighet av konflikt och hot.

För människorna i Skåne skulle varje dag vara en kamp för överlevnad och bevarande av deras hem.

Skolor, sjukhus och vardagliga platser skulle behöva ha beredskapsplaner för attacker och evakueringar.

”Det sociala livet skulle präglas av konstant oro och människor skulle leva i ständig spänning och rädsla”

Det sociala livet skulle präglas av konstant oro och människor skulle leva i ständig spänning och rädsla.

Att föreställa sig en sådan situation kan vara svårt när man lever i det fredliga och trygga Sverige.

Men för många israeler är detta verklighet.

För dem är hotet från grannländer som strävar efter att förinta och ta över deras land inte bara ett tankeexperiment, det är deras dagliga kamp.

”Det här är våra barns krig och vi kan inte skydda dem” skrev en kär vän från Israel till mig häromdagen.

Hans sons barndomsvän hade just dött i en militäroperation i Gaza.

”Rädd, orolig och bestört”

Han var rädd, orolig och bestört över tanken att samma öde kanske inväntade hans 23-årige son.

Skulle Hamas blodiga massakrer inte ha ägt rum den 7:e oktober, hade min väns son surfat i Australien vid det här laget.

I stället blev han inkallad till militärtjänstgöring.

För att få bli israel och israelisk medborgare måste du nämligen genomgå en obligatorisk militärtjänstgöring.

Det gäller för såväl män som kvinnor.

”Folk i stora delar av Europa – och i synnerhet i Sverige – tycks ha svårt att förstå och leva sig in i den verklighet som människor i länder som Israel står inför”

När man kritiserar den israeliska armén ska man därför ha klart för sig att man kritiserar hela den israeliska befolkningen.

Varför skriver jag då den här insändaren, kanske du undrar?

Jo, för att folk i stora delar av Europa – och i Sverige i synnerhet – tycks ha svårt att förstå och leva sig in i den verklighet som människor i länder som Israel står inför.

Vi tycks tro att vi i Sverige skulle ha reagerat annorlunda om det gällde oss.

Många av oss verkar tro att vi är mycket bättre än israelerna.

Många av oss verkar tro att vi minsann är mycket mer humana och medmänskliga än de är – men det är att lura sig själv.

”Vi är alla människor”

Det är därför viktigt för oss att försöka förstå den verklighet som människor i länder som Israel står inför, och att det inte är så enkelt som det kanske låter.

Det riktigt farliga är när vi slutar förstå att vi alla i grund och botten är likadana.

Vi är alla människor.

Föreställ dig en massaker i Oskarshamn så kanske du börjar förstå.

Oskarshamnsbo

Arkivfoto: Peter A Rosén