OSKARSHAMN

– Jag fattar inte hur du tänker, egentligen, Mathias Karlsson. Menar du att ni vill bygga en skola från Länsmansängen till Bohmans-fastigheten? Det är ju för tusan 1 500 meter. Det är helt häpnadsväckande, alltså. Det är ju trafikerade vägar att ta hänsyn till. Det går jättetung trafik där. Och där ska barn från årskurs 0 till 9 springa. Hur tänker du, Mathias?

Det sa bildningsnämndsledamoten Jan Johansson (SD), översta bilden, när fullmäktigeförsamlingen i måndags kväll debatterade inriktningsbeslutet gällande en ny F–9-skola i Oskarshamn.

”Det är jättebra att kunna sära på lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet”

MATHIAS KARLSSON (L), OPPOSITIONSRÅD I OSKARSHAMNS KOMMUN

– Det här är en plats som ger bra möjligheter tack vare att ytan är så stor. Det är jättebra att kunna sära på lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet. När vi säger att vi ska titta på Länsmansängen, så vill jag inte minska det området, utan i stället utöka det. Men vi vill även titta på att utnyttja det befintliga området på Norra skolan samt delar av Bohmans-fastigheten. Vi tror inte på en stor skola – utan snarare på att man delar upp det som man har gjort på Rödsleskolan, i olika kroppar. Det är min tanke, svarade oppositionsrådet Mathias Karlsson (L).

”Väldigt bra”

– Jag tycker att Länsmansängen och det området är väldigt bra. Det är jättebra att man har kunnat komma så långt och att man tittar på en plats till ifall det tar stopp och inte fungerar på Länsmansängen. Vi ser också att man kan använda det gamla skolområdet, vid Norra skolan, där det finns en bra infrastruktur och en bra närhet. Och att vi skulle kunna utöka skolan med en del av Länsmansängen. Det är synd om vi inte använder det befintliga skolområdet – vi har en jättebra kommunikation tack vare den tunnel som finns. Men vi tycker även att man ska titta på gamla Bohmans-området. Där skulle man kunna bygga en högstadiedel och en idrottshall, sa Mathias Karlsson.

”Vi ser det som bortkastade pengar”

JAN JOHANSSON (SD), LEDAMOT I BILDNINGSNÄMNDEN

– Vi anser att det är helt olämpligt att fortsätta utreda Länsmansängen. Vi ser det som bortkastade pengar, sa Jan Johansson.

Han fortsatte:

– Länsmansängen är en gammal sjöbotten och förmodligen en gammal våtmark, som förmodligen binder mycket koldioxid. Gamla våtmarker återställer man i dagens Sverige – det finns till och med statliga pengar att söka för detta ändamål. Man bygger absolut inte på dem.

”Stora naturvärden”

– Det finns stora naturvärden i anslutning till Länsmansängen – ytan vi pratar om räcker inte till, anser vi, för att bygga den här stora skolan, med en fullstor gympahall och parkeringsytor för cyklar, mopeder, bilar och alla bussar som ska transportera eleverna till och från skolan. Vi har inget emot att kommunen vill utöka grundskolekapaciteten – tvärtom, det behövs. Vi ligger efter där. Det här skulle ha varit uppe för tio år sedan, egentligen. Vi vill behålla Norra skolan – det är ingen hemlighet – och försöka hitta en ny plats för ett nytt högstadium, sa Jan Johansson.

”En plats sticker ut som vi ser det – och det är Havslätt”

MAGNUS LARSSON (C), ANDRE VICE ORDFÖRANDE I BILDNINGSNÄMNDEN

Bildningsnämndens andre vice ordförande Magnus Larsson (C) sa så här:

– Jag tycker att bildningsförvaltningen har gjort en gedigen utredning kring ärendet – men jag har väldigt svårt att förstå hur bildningsförvaltningen, majoriteten i bildningsnämnden och majoriteten kommunstyrelsen har kunnat landa in i det förslag till beslut som man har gjort utifrån den utredningen. För mig och Centerpartiet är utredningen glasklar. Ingen plats är perfekt, det är tydligt och det blir svårt att hitta den optimala platsen i Oskarshamn, men en plats sticker ut som vi ser det – och det är Havslätt.

– Jag förstår inte hur man ska kunna trycka in en skola på Länsmansängen, med tanke på naturvärdesinventeringen. Det är den ena delen. Men för vår del är närheten till skolan den viktigaste delen. Tittar man på utredningen, så ser man att knappt 60 procent av barnen i de lägre årskurserna bor inom två kilometers avstånd. Det skulle innebära att 175 elever, utifrån hur det ser ut i dag och det tänkta upptagningsområdet, skulle behöva ha skolskjuts. Motsvarande siffror för Havslätt är att fler än tre fjärdedelar av eleverna i de lägre årskurserna bor inom två kilometers avstånd från skolan. Ungefär 90 elever skulle behöva skolskjuts om skolan placeras i Havslätt.

”Fyra kilometer till Havslätt”

– Tittar man på de äldre eleverna, det är de man har argumenterat för när man säger att de skulle få för långt till skolan, så roade jag mig med att titta på kartorna och mäta avstånd med hjälp av kartorna som finns på nätet. Och då utgick jag från min mors adress i Södertorn. Därifrån är det fyra kilometer upp till Havslätt. Hela det området i princip som ska gå på den här skolan av de äldre årskurserna, eleverna i årskurs 7–9, ligger inom den gräns som vi har satt i vårt regelverk. Där har vi satt den till fem kilometer. Bor man inom fem kilometer från skolan, och går i årskurs 9, så förväntar vi oss att man kan ta sig till skolan. Det kravet ställer vi på alla elever i den här kommunen, som går i våra kommunala skolor, sa Magnus Larsson.

Han fortsatte:

– Jag tycker att argumentationen faller när man pratar om att det blir så kallade långa avstånd. Faktum är att vi inte har så långa avstånd någonstans i den här stan. I den utomordentligt gjorda utredningen framstår Havslätt som det självklara alternativet, som Centerpartiet ser det. Det var det yrkandet vi hade i kommunstyrelsen, med ett uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden om att inleda arbetet med framtagandet av en detaljplan för en ny skola i Havslätt. Och att man skulle ge tekniska nämnden i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan för trafiklösning för att kunna etablera en skola i Havslätt.

Lena Granath (V):

– Vi ser det som viktigt att det i närtid byggs en ny skola. Vi är många som är bekymrade över den stora lokalbristen som råder – både när det gäller skolor och förskolor. Det börjar kännas akut. Klasser med omkring 30 elever blir allt vanligare, även i de lägre årskurserna. Det som tidigare använts till grupprum och studierum används till klassrumsundervisning – och varenda yta på skolorna används. För mig och Vänsterpartiet är en bra elevsammansättning det viktigaste – och att skolan placeras så att man får en socioekonomisk blandning bland eleverna och att man motverkar segregation.

– Givetvis bekymrar jag mig över de höga naturvärdena som har hittats i området. Jag vill se svaren från tekniska om hur man har tänkt att lösa detta. Jag hoppas att både miljö och skolverksamhet kan samspela med varandra. Vad gäller oron för markförhållandena, så säger min erfarenhet att vi har väldigt olika förutsättningar i länets kommuner. I Oskarshamn är vi vana vid berg eller vid att vi är tvungna att sanera efter gamla miljösynder. I andra kommuner är man van vid att påla. Oavsett detta, så är jag glad över att vi äntligen tar ett beslut om att gå vidare med en ny 0–9-skola, sa Lena Granath.

”Nu måste vi komma till skott”

INGEMAR LENNARTSSON (KD)

Ingemar Lennartsson (KD):

– Nu måste vi komma till skott. Länsmansängen är ett centralt läge. Det finns möjligheter att skapa en god och säker trafiksituation vid platsen. Här får både skolgård och parkeringsplats plats. En blandad elevsammansättning har man också förutsättningar för.

– Många tycker att det är en bra plats. Och att man utreder en annan plats, det är bra. När det gäller naturvärdena, så är det viktigt med en utvidgad inventering över ett större område, sa Ingemar Lennartsson.

Leif Axelsson (SD):

– Ja, jag blir väldigt fundersam. Vi har behov av en ny skola. Kristinebergsområdet växer – och dit flyttar barnfamiljerna. Och så vill majoriteten placera en skola i Kolberga. Jag får inte riktig in det i mitt huvud. Varför i fridens namn bygger man inte ut skolan i Kristineberg i sådana fall? Varför ska ni ha den i Kolberga när behovet är större i centrum och i Kristineberg? Och en fråga till Anton Sejnehed:

– Du säger att Norra skolan inte är ändamålsenlig. Har ni verkligen kollat upp det? Har ni med er vårdnadshavare, medarbetare och elever?

Lucas Lodge (M):

– Det finns ett stort behov i den norra delen. Väldigt många barnfamiljer har valt att bosätta sig där. Vi växer även åt andra håll, så framöver kan det mycket väl bli aktuellt att bygga ut andra skolor också. Men det ena utesluter inte det andra.

Magnus Larsson:

– Stan har vuxit ganska ordentligt norröver under de senaste åren. Det är beklagligt att en stor majoritet i fullmäktige väljer att se systemen före eleverna. Fler elever i de yngre årskurserna kommer att få betydligt längre till skolan. I det här konceptet ingår det också att skolan i Saltvik ska läggas ned. Då flyttar vi också skolan längre ifrån dem som bor i Saltvik, där det också finns planer på fler tomter och nybyggnationer.

Bildningsnämndens ordförande Anton Sejnehed (S):

– Vi har behov av skollokaler på många platser i vår kommun. Bildningsnämnden håller på med ett arbete där vi tittar på skollokaler i Figeholm. Vi har en utredning på gång, som ska presenteras under våren, där vi tittar på lokaler för förskola och skola i Påskallavik.

– Det är fullt i de centrala delarna av vår skolstruktur. När det kommer till varför man ska bygga skolan i den norra delen, så är det för att vi ser att vi har utmaningar där. Fler flyttar in där och det är jättepositivt. Vi måste hänga med i utbyggnadstakten och erbjuda en bra och kvalitativ välfärd. Och då ska man få plats i förskola och skola, relativt nära bostaden.

”Väldigt svårt”

– Möjligheten att bygga ut Kristinebergskolan har utretts. Det har visat sig vara väldigt svårt. Nu får vi se om skolan kan få ytterligare mark i närheten, för att på så sätt kunna växa över tid. Men man får inte missa upptagningsområdesfrågan. I dag hänvisas elever som bor centralt till Kristinebergskolan. Genom att göra en förändring av detta, så är tanken att elever som bor centralt inte ska hänvisas till Kristinebergskolan, utan kunna gå på Vallhallaskolan och sedan på högstadiet på den nya skolan. Det här skapar också mer utrymme på Kristinebergskolan i och med att den skolan inte behöver ta emot elever från de centrala delarna av Oskarshamn.

”Jag litar på professionen”

ANTON SEJNEHED (S), ORDFÖRANDE I BILDNINGSNÄMNDEN

Anton Sejnehed fortsatte:

– När det kommer till Norra skolan och ändamålsenliga lokaler, så är det inte jag som har gjort bedömningen om den är ändamålsenlig eller inte. Jag litar på professionen. Däremot har jag varit på Norra skolan och pratat med lärare. På plan två och tre är det i stort sett pelare i vartenda klassrum. När jag besökte en klass där, så var det en elev som satt snett bakom en pelare och hade svårt att se. Klass 6 B hade i höstas ett klassrum som var dimensionerat för 18 personer. De är 26 elever i den klassen. De har en pelare mitt i klassrummet. Deras grupprum är också deras kapprum där de hänger sina kläder. Elever som ska gå på toaletten måste gå igenom grupprummet. Det är där elever med särskilda behov kan gå ut och få hjälp. Det är en korridor. Det är det professionen menar när de säger att lokalerna inte är ändamålsenliga.

”Fantastisk skola”

– Det finns inga synpunkter om att Norra skolan skulle vara en dålig skola. Tvärtom. Det är på många sätt en fantastisk skola. Men man bedriver undervisningen under oerhört svåra förutsättningar. Lärarna har inte optimala förutsättningar. Trots det så är det en oerhört bra skola, sa Anton Sejnehed.

Jan Johansson igen:

– När frågan om en ny skola kom upp för första gången, så presenterades sju olika förslag. Och de olika platserna skulle ligga i norra området, i en ellips. Redan då sa jag att förslagen inte höll måttet på långa vägar. Jag minns exempelvis att djurkyrkogården var aktuell. Och Fallebos känsliga område. Då föreslog jag ett område nordväst om Havslätts camping. Där ser vi möjligheten att bygga ett högstadium. Och det är den norra delen i Oskarshamn som kommer att utvecklas mest. Där finns det också ytor. Jag tror, exempelvis, att man på sikt kommer att bygga ihop exempelvis Ekebo med Mockebo – och kanske Rotvik. Möjligheterna finns.

”Vi vill göra en omdaning av skolan”

– När det gäller Norra skolan, så pratar vi inte om att den ska behållas i sitt nuvarande skick. Vi vill göra en omdaning av skolan, betonade Jan Johansson.

– Ja, Anton, staden växer norrut, men det gör även Kristineberg. Och i Kristineberg pågår en generationsväxling. Hus som byggdes på 70- och 80-talen säljs av och unga familjer flyttar in. Det växer i Kristineberg, fler flerfamiljshus och villor byggs. Vad är det som säger att man inte kan bygga ut en liten bit i Kristineberg? Måste man ha en stor skola på ett ställe? Måste den ligga på Länsmansängen? Vi säger nej till Länsmansängen, sa Leif Axelsson.

”Jag tycker inte att det är bra att vi har skolor där vi har tillfälliga lokaler”

ANTON SEJNEHED

– Vi har haft ett parlamentariskt arbete, där alla partier har deltagit, oavsett vad man har tyckt och tänkt om skolan. Vilken typ av skola vill vi erbjuda barn och ungdomar i vår kommun? Då tänker jag att i min värld bör en skola innehålla bra lärmiljöer. Jag tycker inte att det är bra att vi har skolor där vi har tillfälliga lokaler. Vi ska ha bra, permanenta lokaler där det finns grupprum och möjligheter att gå i väg och få enskild undervisning. De enskilda utrymmena finns inte i Norra skolan. Det finns för få grupprum och för få toaletter. Byggnaden är dessutom historisk – och av den anledningen är det inte så lätt att göra om i den, sa Anton Sejnehed.

”Inte anpassade”

– Vallhallaskolan är också en skola som vi har byggt in och växt ur. I dag har vi lågstadiet i lokaler utanför det som är Vallhallaskolan. Det är inget fel på lokalerna, men de är i grund och botten inte anpassade för skola. De är tillfälliga. Vi vill bygga lösningar som håller över tid.

– I dag går många elever från Södertorn på Kristinebergskolan. Det är en utmaning i sig, på grund av att de ska över Åsavägen som är en tungt trafikerad väg. Kan vi erbjuda dem att gå på Vallhallaskolan i stället, så är det bättre – och då frigör vi ytor på Kristinebergskolan, som då kan ta emot elever som bor i närområdet. Det är ju inte som så att vi inte ser att Kristineberg växer. Vi bygger en ny förskola i Kristineberg. I vår tas de första spadtagen. Det gör vi för att vi har en framtidstro i vår kommun. Att diskutera en ny skola är ett angenämt problem. Det finns kommuner som diskuterar hur många skolor som ska läggas ned på grund av bristande elevunderlag, sa Anton Sejnehed.

En majoritet av fullmäktigepolitikerna tog ett beslut om att man ska utreda möjligheterna att bygga en ny F–9-skola vid Länsmansängen.

Tekniska nämnden får i uppdrag att genomföra en grundlig geoteknisk undersökning och dagvattenutredning på Länsmansängen.

Utredningen ska identifiera vilka förutsättningar som finns för att anlägga byggnader, skolgård, parkeringar, anslutningsvägar – med mera – på området.

Och bildningsnämnden får i uppdrag att ta fram ett alternativt förslag på placering av en ny F–9-skola.